Onsdag 18/6. En kort svang inom jobbet for att knyta ihop nagra losa tradar och sopa en del saker under mattan lite snabbt. Sommarlunch med kollegorna och sedan sa sitter jag dar pa taget. Pa vag. Knappt tva timmar senare sa befinner jag mig i mitt favorittillstand. I transit. Tre timmar till fofogande. I Kopenhamn.
Brew Pub ar ett valdigt trevligt stalle som jag bloggat om tidigare. Det ligger sa pass nara stationen att det kanns helt OK att kanka resvaskan dit. Brew Pub har en uteservering pa en fantastisk innergard och de serverar handbrygd ol. Jag oppnar med en Atlantic IPA: Fargen matchar nastan de omgivande husens vaggar. Brunorange, djupt barnstensfargad. Smaken ar inte sa varst komplex utan de spelar pa tva strangar; rostade toner och beska. Jag saknar lite fruktighet. Kanske ar jag lite petig men det ar liksom lite sjalva poangen med Brew Pub. Naja, olen ar frisk och sammanhanget perfekt sa jag ar mer an nojd, aven utan fruktighet.
Som motvikt till bloggens foretradare for ny-folkligheten (eller heter det nu-folklighet) och den rosa sockervaddens och cowboyhattarnas framste fanbarare trangs jag alltmer ut pa vanster spelplan. Som bloggare i alkoholrelaterade amnen maste man tanka pa att halla balansen. Alltid. Brew Pub har drycken som hjalper mig. Coltrane. En Imperial Stout. Svart som synden och lika intensiv som John Coltrane pa the Half Note. En riktigt mastig stout som ater skaningar i rosa cowboyhattar till frukost. Till frukost skulle jag inte vilja dricka Coltrane. Men sa hemskt garna en ljummen eftermiddag pa en Kopenhamnsk bakgard medan jag lyssnar till bordsgrannarnas konversationer och belatna hummande och smackande over de forsta sipparna pa deras ol.
Kaffe, rokt flask, eller snarare latt vidbrant flask och en bitter beska som far mig att tanka pa malort. Mmmmm, gott. En halvliter kanns som overkill. Drycken som hjalpte balansen borjar nu att stjalpa den skulle mankunna saga. Nasta gang blir det en liten.
Inlagget ar skrivet i Italien. Pa en italiensk dator. Dar har ni forklaringen till avsaknaden av prickar och ringar over vissa vokaler. Sa kommer det att se ut ett tag fram over.
3 kommentarer:
Esping! Tryggt att veta att du är uppkopplad därute i förskingringen. Hur bearbetar man kvartsfinal-förlusten i Italien? Efter Sveriges förlust var det stora rubriker i kvällspressen: "Psykologen tipsar - så hanterar du förlusttraumat - bryt ihop och gå vidare". Är det något du sett till på dina breddgrader? Har du själv praktiserat rådet? Blir det någon reda med vindrickandet?
Trisse ! Just nu befinner jag mig i den tyska enklaven Union Lido och star inte i nagon narmre kontakt med den italienska folksjalen. Gissningsvis anvander maN sig av samma stratgei som vanligt, d v s ingen bearbetning alls men desto fler konspirationsteorier. Sjalv haller jag numera pa Ryssland. Imponerande insats mot hollandarna. Hoppas ocksa pa att turkarna ska danga tyskarna.
Ryssland spelade bra mot Holland, verkligen. Ryssland-Spanien kommer att bli en spännande uppgörelse och jag hoppas också på Ryssland. Däremot har jag överraskat mig själv med att inte ogilla Tyskland så mycket som jag brukar - snarare väcker de en viss sympati i det här mästerskapet. Å andra sidan, kul om Turkiet glider vidare på sitt bananskal. Tyskland - Ryssland i final, tror jag ändå på och kan leva med det.
Skicka en kommentar