Esping har dragit iväg till Italien, Italien har tagit sig vidare till kvartsfinal. Det är bara att gratulera bådadera. Italien i mästerskapsyra är ett kul ställe att vara på. Sverige spelade mot Gli Azzuri i EM för åtta år sedan (tror jag det var). Den matchen såg jag, min själs älskade och den då inte tillstymmelsen till tonårige sonen på en hamnservering i en liten by på Sorrento. Fiskebåtar uppdragna på stranden, varm kväll, vin och massor av frutti di mare på uteserveringen. Familjens grabbar serverade och mamman stånkade vid spisen. En gammal tv hade rullats fram för matchen. Det var inte många gäster - kanske bara vi när jag tänker efter - och grabbarna kollade mest på matchen med sina förbipasserande polare. Med utsökt hövlighet applåderade de också svenskarnas insatser, och det kunde de förstås kosta på sig för Sverige spelade tämligen tafatt och fick vederbörligen stryk. Vi fick ett glas grappa som tröst. Sen lomade vi hem till pensionatet, släpande på krossade EM-drömmar som på ett trasigt fiskenät fullt av tång och drivved och annat värdelöst bråte.
Det var med andra ord ungefär som vanligt, ungefär som nu när Sverige åkt ur på gruppspelsnivån. Stora förväntningar och ett platt fall. Jag och arbetskamraterna såg ryss-matchen på storbild i en stor lokal, tillsammans med en massa andra människor i varierande grad av gul-blåa kroppsutsmyckningar. Där kunde man äta taco-buffé och få en stor stark innan matchen. Det var ganska slabbigt och taffligt, ett billigt koncept för att krana ut det mesta möjliga ur fotbollssugna malmöiter med så lite ansträngning som möjligt.
I baren utanför lokalen fanns en del pumpöl, bland annat Paulaner Hefe-Weissbier. Tyvärr tappades den upp på ett synnerligen oengagerat och slapphänt sätt av barpersonal som absolut inte hade något intresse för eller kunskap om att göra det på rätt sätt. Den var i alla fall trevligare än den menlösa svenska fatölen.
Ett nerköp? Tja, allt är relativt och skillnaden mellan att känna sig lurad och nöjd ligger i ett par mål åt ena eller andra hållet. Nu blev det det där jävla nätet man fick släpa hem igen. Fördelen med Sorrento är att där är så mycket vackrare att vakna upp morronen efter en sådan nesa.
På tal om Italien: någon har låtit översätta Billigt Vin till italienska. Där heter vi Vino a Buon Mercato - irrfärder nel mondo del vino. Kanske är det Espings inlägg om nocino som utlöst detta initiativ. När han skrev det var han förkyld och nämnde bland annat total nästäppa som krävde något mer kraftfullt och penetrerande än vin: " Total nasale richiede qualcosa di più potente e penetrante" blir det. Rubriken "Dolly-fuel" blir "Dolly-carburate". Och så vidare. Trisse kallas i italiensk översättning puleggia, vilket inte ska förstås som "räli' pugga" utan - enligt den mångkunnige Esping - trissa, det vill säga något slags redskap. Eller min feminina sida, den som skiljer mig från riktiga karlar som kan ta sveriges undermåliga prestationer i schlager- och fotbolls-EM som en man.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar