Schlagerfestival revisited

Ja, så var det dags för schlageryra igen - till Espings stora förtvivlan kan man anta. Bloggens populärkulturellt inriktade medarbetare tar sitt ansvar och ger sig hämningslöst hän. Och vad får man för det? En försvarlig mängd musikalisk dynga, förstås, men även en glad afton hos K & L med massor av god mat. Och vin. Och faktiskt också en lämplig dos Metaxa till kaffet, när det såg ut som om Grekland skulle ta hem hela konkarongen (K's barskåp är välfyllt och kan tillfredsställa de flesta behov och smakriktningar). När Ryssland slutligen tog hem segern firade vi inte detta med vodka, dock, utan avslutade kvällen med en grappa för absent friends - Italien har ju tagit sin Mats ur skolan alltsedan Gente di mare inte vann för cirka tvåhundra år sedan. Principfasta, de där romarna.

Nå, vinet alltså. Vi välkomnades med bubbel till uppsnacket inför evenemanget: Rotari Brut Riserva (nr 7567). En riktig favorit, här i årgång 2004. Lika trevligt som jag minns vinet från tidigare festliga tillfällen, torrt och friskt och försvinnande gott. Till maten och melodierna drack vi två röda viner från Australien: 2004 Bunker Bay pinot noir, som Esping beskrivit här, samt 2007 Yalumba Bush Vine grenache.
Bunker Bay passade hyfsat till varierad buffé, även om jag inte kan säga att jag var tillräckligt uppmärksam på vinet. Jag minns att jag tänkte att det var svårplacerat: menlöst eller subtilt? Tills slut landade jag på subtilt och tillräckligt mångfacetterat för att vara intressant. En ganska försiktig bärighet, samtidigt med bra syra och en viss kärvhet. Jag har inget emot att testa vinet igen under mer eftertänksamma omständigheter, kanske till en kalvkotlett med potatisgratäng. Jag skulle nog säga att 98 kronor är ett bra pris.
Yalumban är mer omedelbar, ett vin med allt på rätt plats: en stor, varm bärighet som håller sig på rätt sida gränsen mot syltigt, också här en tydlig syra och generös eftersmak. Karaktärsfast. Står sig bra i konkurrensen från smakrik mat och till den avslutande brickan med krämiga ostar - varför inte? Absolut med potential att bli en 99-kronorsfavorit, bra att ha på lut när det är läge att korka upp något som faller de flesta på läppen.
Någon hade skrivit "Utgår" på både Bunker Bays och Yalumbas prislappar när jag gjorde inköpet. När det gäller det senare vinet är det märkligt, om det stämmer (Bunker Bay är ju en tillfällig nyhet och de brukar ju raskt säljas ut). Det kan alltså vara läge att kolla upp vid månadsskiftet om något av dem eller båda får sänkt pris. Då är det bara att köra så det ryker och handla på sig ett gäng av varje innan de tar slut.

Att Perelli slutade på 18:e plats känns som en fullständigt ovidkommande detalj i sammanhanget - höjdaren var ändå när unge herr E jazzade loss till Spaniens dansinstruktions-bidrag Baila el Chiki Chiki. El Robocop - si señor!

2004 Bunker Bay Pinot Noir

För en tid sedan såg jag en dokumentär om tjufäktningsfans. En man talade om hur han drevs till arenan av en övertygelse om att det skulle utspelas ett historiskt ögonblick om han inte gick dit. Rädslan att missa något som aldrig kommer tillbaka.

I lördags gick jag till systembolaget för att köpa några öl till den varmrökta lax och böcklig som nyss inhandlats på torget. Jag skulle definitivt inte köpa något vin. På väg till ölavdelningen gick jag förbi nyhetshyllan och tänkte att det inte kunde skada att kolla vilka nyheter som letat sig till mitt lokala bolag. Då slog dom till. Butikschefen och en lördagsledig anställd. De diskuterade viskandes nyheterna, nickade menande och riktade blickarna mot 2004 Bunker Bay Pinot Noir. Plötsligt plockade de åt sig några flaskor och så fanns det bara tre kvar. Bra Pinot Noir för 98 kr. Ett stalltips från riktiga insiders. Jag såg framför mig hur ännu en tillfällig nyhet gick mig förbi, återfick alla ha-begärs-symptomen från mina värsta skivsamlardagar och vips så var varukorgen rätt tung. Pinot Noiren fick dessutom sällskap av Ventus Pinot Blanc. Systembolagets strategi med massor av tillfälliga nyheter varje månad leder alltför ofta till att jag drivs att köpa alltför många viner som väl köpta och hemburna plötsligt känns mindre angelägna.

Nåväl, har man nu köpt och burit hem så måste man dricka. Genom att dricka just Bunker Bay Pinot Noir så infriar jag också två nya ambitioner, dels att söka bra budget Pinoter, dels att prova aktuella vin från senaste nyhetssläppet.

Det aktuella vinet är förhållandevis mörkt i färgen för att vara Pinot Noir men fortfarande genomskinligt i en blåröd nyans. Doften är inte klockren Pinot men man hittar röda bär tillsammans med en viss kryddighet. Till en början är smaken en besikelse men när det kyltrs till c a 16 grader piggnar det till. Ett rätt mjukt och behagligt vin med bra frukt som får mig att tänka på skogsbär tillsammans med en typisk kryddighet. Fatlagringen anas snarare än märks.

I jämförelse med den Pinot jag drack här är Bunker Bay ett enklare, mindre komplext och inte lika spännande vin.