2006 Tegernseerhof Selection Grüner Veltliner

Så var det då dags att testa Espings tes att grüner veltliner passar bra till grönkålssoppa. Också premiär för en annan nyhet för min del: att botanisera i bolagets beställningssortiment. Jag hade beställt ett par Tegernseerhof Selection grüner veltliner (nr 82833), som med tanke på priset -78 kronor - tycks vara producentens budget-veltliner. Inspirationen kom när jag prövade en 2005 Frauenweingarten grüner veltliner från vinården - hur skulle en Selection från samma år vara i jämförelse?Av informationen på Systembolagets hemsida framgick nämligen att det var denna årgång som fanns att beställa.

När jag hämtade ut flaskorna var det till min förvåning årgång 2006 som langades fram. Nu hade jag redan spetsat in mig på grönkålssoppa och just det här vinet, och tidgare goda erfarenheter av Tegernseerhofs viner samt det humana priset gjorde att jag inte brydde mig om att tjafsa. När jag nu kollar vinet på hemsidan ser jag till min ytterligare förvåning att det är årgång 2007 som listas. Här går det undan med årgångsuppdateringarna, minsann! - eller har det månne gått lite för snabbt nånstans? Första kontakten med beställningssortimentet lämnar efter sig en svag irritation och känsla av förvirring - och personalen på bolaget vid Triangelen hade sin välvilja till trots inte mycket att gå efter för att hjälpa sin kund.

När vinet kylts och skruvkorken avlägsnats möter en stor och blommig doft av äpplen och honungsmelon. Smaken är ung och spritsigt citrussyrlig med mineraltoner och en lång, pepprig och lite besk eftersmak. Eftersom jag hoppats på ett mognare, mer avrundat vin blev jag inledningsvis lite besviken. Men till priset är detta helt klart en bra grüner veltliner, gjord med omsorg och med en tilltalande friskhet. Läge att lägga upp ett litet lager av denna och kommande årgångar för att se hur det utvecklas.

Och till soppan, då? Jovars, det var inget problem alls. Möjligen hade den efterlängtade, mjukt honungslena avrundning jag minns från Frauenweingarten - och som gick så väl ihop med rimmad fläsklägg häromsistens - passat bättre till sältan i soppan än bitterbeskan i avslutet. Men varför klaga? Nu är jag ju både mätt och glad denna onsdag.

2005 Tegernseerhof Frauenweingarten Grüner Veltliner

Tidigare har Esping skrivit uppskattande om grüner veltliner till kålsoppa. Än har det inte givits tillfälle att prova druvan till grönkålssoppan, men väl till en annan klassiker: fläsklägg med rotmos. Det gick alldeles utomordentligt. Ur källaren hämtades ett exemplar av Tegernseerhofs Frauenweingarten Grüner Veltliner från 2005. Det har legat något år på skruvkorken, nu var det vackert ljusgult i färgen och runt och fint i smaken. Grapefrukt- och mineraltoner, smarrigt och läskande. Väldigt gott och väldigt svår att fylla på lagret av.

Jag trodde Tegernseerhofs grüner veltliner fanns i bolagets standardsortiment, men så är det inte. Här finns den mycket goda billighetsrieslingen för 98 spänn och några mer exklusiva varianter på samma druva. I beställningssortimentet finns en grüner veltliner "Selection" från 2005 för 78 kronor. Om det är lika gott som Frauenweingarten (som förmodligen inte kostade mer när det fanns att tillgå) är det ett fynd. Tyvärr är vingårdens hemsida helkass, så där finns ingen information att hämta om olika varianter och årgångar. Jag kan bara hoppas på att någon gång springa på "Frauenweingarten" igen, för påfyllning av lagret.

Riesling till allt?

Riesling har hastigt och lustigt blivit en återkommande druva i våra glas. Inte så märkligt, då en stor del av lagret bestått av riesling-viner och det gäller att göra en dygd av nödvändigheten. Vi har också fått för oss att druvan passar till de flesta maträtter, vilket kanske är en generalisering som inte håller för mer omfattande tester. Men till kalvlever och ankbröst har det funkat helt OK - till levern en variant från Alsace, Fernand Engel 2006. Ett lättgillat och välgjort vin med extra plus för att det är ekologiskt odlat, eller organiskt framställt som det står på etiketten. Kanske lite väl snällt för att man ska utveckla en mer långvarig och komplex relation. För priset, 99 kr, finns mycket annat kul att botanisera bland. Eftersom vinet var tillfällig nyhet i februari och fått bra betyg enligt en del bedömare är det dessutom så gott som slutsålt på bolaget.

Ankbröstet åts under en välkommen och revitaliserande sejour på spa i Tylösand, efter en svettig tur på motionscykel och ymnigt ångbastubadande. Efter en omgång i "upplevelseduschen" - vilket betydde bombardemang med omväxlande kallt och iskallt vatten - kunde man pusta ut i relaxavdelningens vilstolar och i ett tillstånd av närmast viktlös meditation beskåda elementens raseri utanför panoramafönstren. Stormen slet i havet och sanddynerna och längtan efter att hoppa i utomhusbassängen var inte påträngande. Gud må förlåta om jag efter denna kroppsliga och själsliga genomsköljning inte lade namnet på Alsace-vinet vi drack till maten på minnet. Liksom Engel-exemplaret var det fruktigt och närmast inställsamt, lite åt det parfymerade hållet. Kanske på grund av sältan i maten framträdde en viss sötma i smaken, vilket inte på något sätt var oangenämnt.

Ändå minns jag bättre den riesling vi drack som aperitif och som det fanns kvar av när vi kom tillbaka till rummet: Gobelsburger årgång 2006. En mer "vuxen" dryck med en friskt mineralrik, kryddig beska som fångade och höll kvar intresset längre.

Allra mest har vi ändå gillat Tegernseerhof Selection riesling 2006, också det från Österrike och också det med en frisk mineralton och en hel fruktträdgård i smaken. Hur kul som helst att dricka i goda vänners lag, med eller utan mat, och utan tvekan värt alla de 99 kronor man får punga ut för en butelj.

Österrike - Alsace 2-0 i riesling-fajten.