2015 Fazenda Prádio Tinto & 2015 Bodegas La Senda 1984 Tinto

Jag fortsätter mitt utforskande av viner från den iberiska halvön, ett område som jag tills för bara några månader var totalt ointresserad av. Jag är full av fördomar men jag gillar att få dem utmanande. Oftast behövs det ett blint glas eller en duktig vägvisare för att jag ska se igenom fördomarna och prova med ett någorlunda öppet sinne. När det gäller Spanien, Portugal och den våg av naturliga viner finns det nog inte så många bättre guider än Felix Chamorro, delägare i Stride Strömme och sommeliere på nyöppnade Brace i Köpenhamn. Häromdagen fick han mig att prova ett par viner från Ribeira Sacra och Bierzo i nordvästra Spanien som verkligen föll mig i smaken.

Fazenda Prádio ligger i Ribeira Sacra i Galicien. Ett litet familjeägt företag med c a 10 ha vinmarker på c a 500 m ö h som framförallt odlar mencia men också en del andra lokala druvsorter. Man tillämpar ekologisk odling men är inte certifierade.

2015 Prádio Tinto är druvren mencia som jästs och lagrats på ståltank. Min första tanke när jag provar vinet är att det doftar och smakar väldigt "franskt". Kan inte riktigt sätta fingret på var i Frankrike men drar åt trosseau från Jura, gamay från Beaujolais eller syrah från norra Rhone. Jordgubbar, lakrits och viol i doften. Smaken är lätt, men med intensitet, slank och frisk. Hög syra och lätta tanniner. När vinet fått lite mer luft så drar det allt mer åt syrah-hållet med tydliga violtoner framförallt i smaken. Överhuvudtaget blir vinet lite rundare och mer generöst fruktigt med luft.
Det här gillar jag skarpt. Här finns massor av omedelbar charm och vinet är en matspelare av rang.

 Bodegas La Senda har sina marker i Bierzo. De ligger på c a 6-700 m ö h. Även de arbetar ekologiskt och hantverksmässigt utan någon certifiering. 2015 La Senda 1984 är också druvren mencia men denna har jästs och lagrats sju månader på franska ekfat. Det här vinet är lite snällare, generösare och rundare än det föregående, lite mindre nervigt. Frukten känns mörkare med körsbär, björnbär och sviskon. Lakrits, tobak och en aning vanilj. Smaken fungerar på precis samma sätt. Fylligare och med lite mer kraft men fortfarande inte tungt. Bra syra som balanserar och lätta tanniner.

Skulle jag tvingas välja ett av de två så blir det 2015 Prádio Tinto. Lyckligtvis slipper jag  och det finns definitivt plats för båda i vinkylen.

Iberisk afton

Långkok är en jättebra idé... eller inte. Fredagskväll och planer på "riktig chili". Det vill säga inte den vanliga på köttfärs och vita bönor utan på tärnad högrev (en styckdetalj som skåningar traditionellt gör kalops på) som ska puttra flera timmar i vin och grejer för att långsamt falla sönder.

Det är väldigt kul och liksom rogivande att pyssla med sådant i köket: köttet bryns i omgångar i järnet. Järnet kokas ur med rödvin. Kött och vätska hälls i en gryta. Massor av lök skivas och fräses tillsammans med vitlök, spiskummin, fänkålsfrön och chili. Hälls ävenså i grytan. Lagerblad och vatten tillföres. Sedan tar det tid: när locket läggs på ska det hela glömmas bort ett par timmar.

Under tiden kan man fixa en bönröra. Vita bönor, matlagningsyoughurt, citronskal och -saft, vitlök igen, en skvätt socker för säkerhets skull, salt, svartpeppar. Vroooom i matberedaren, låt stå.

Vid det laget har fredagsfinalen i Idol-såpan hunnit börja. Den håller på och håller på. Vi dåsar i soffan och vaknar bara till liv när jury-Andreas efter att en av tjejerna sjungit (mycket bra) säger att hon "rest hela ribban". Sedan blir det jämngrått igen. Alla somnar. Chilin puttrar. Det doftar förföriskt. Alla sover. Någon stapplar upp och stänger av gasen. Caroline blir utröstad utan att det registreras.

Javisst ja, under tiden var det spansk rea-afton. 2007 Aventino Tempranillo (Ribera del Duero) är ett helt ointressant, platt vin som jag hellre häller i grytan än i mig. Bengt-Göran Kronstam hävdar i en krönika att det går i "den slickade Stureplansstilen /.../ i en mer modern spansk stil med en örtig underton och tät, koncentrerad smak av mörka bär". Inte vet jag vad man hinkar på Stureplan, men om det är sådant här rödtjut stannar jag hellre i Malmö och dricker utspädd fatöl på Möllan.

2006 Luna Beberide från Bierzo är roligare och startar ut riktigt lovande med torkade frukter i smakpaletten, tillsammans med en liten och naggande god strävhet. Rätt trevligt på druvan mencia för priset 63 kronor. Tyvärr slår smaken över i en besk och oren slutton. Riojan 2006 Ramón Bilbao Finca Valpierre är storleken större, men inte jättekul för det. Det är endimensionellt, rangligt och tämligen tråkigt med sin vaniljefärgade fatkaraktär. Visst skulle det kanske kunna fungera till middagen vi väntar fåfängt på denna afton, men det är inte ett vin jag kommer att längta efter att få återvända till.


Bortslösade sekiner på det hela taget och ett reasvep jag kunde varit utan. Jag är beredd att lämna den iberiska halvön åt sitt öde för överskådlig framtid. Men vänta nu... vad var det där vi provade till kantarellmackorna, innan Idol knockade oss sanslösa av fredagströtthet? Jo, Espings och Korkdragarens rekommendation, vita 2006 Maritávora Reserva Branco från portugisiska Douro. Det här är intresseväckande från den intrikata doften till den långa eftersmaken. Här funkar fattonerna bättre tillsammans med en skön, blommig fruktighet. Tätt, oljigt, bra syra. Längtar efter en krämig ost till sällskap. Vore riktigt kul att hälsa på igen 2011 eller 2012, då kanske eken och frukten ingått en något mer harmonisk relation.


Det bästa med långkok, förresten, är att det brukar bli ännu godare dagen efter.

2006 Tierras De Luna

En vänlig men anonym läsare tipsade i en kommentar om att nya årgången av Tierras de Luna skulle vara riktigt bra. Jag gillade 04:an. Även 05:an slank ner utan några som helst problem så det kändes rimligt att även ge 06:an lite utrymme. Det är ju inte precis så att Systembolaget översvämmas av intressanta viner under sjuttio spänn.

Tierras de Luna har in mäktig färg. Den är riktigt mörkt blåröd och klart lila i kanterna. Juvenilt så det förslår. Doften är initialt väldigt fruktig. Bärig med blåbär och svarta vinbär som dominerande inslag. När vinet får lite tid i karaffen känns de rostade fattonerna lite tydligare. Kaffe, choklad och tobak. Inte så värst subtilt eller förfinat men rätt häftigt. Mer rock'n'roll än jazz om man så vill.

Smaken bjuda också den på feta powerchords. Först med massiv svartvinbärsfkrukt men med lite tid så hänger de andra aromerna också med. Bra syra och rejäla tanniner hindrar det hela från att tippa över. Mot slutet en viss eldighet och lite bittra toner. Den mastiga alkoholhalten känns men det stör inte på allvar.

2006 Tierras de Luna är riktigt bra, sett till priset sensationellt. Nästa gång du ska grilla brontosaurusburgare, servera dem med smakrika tillbehör så är detta vinet att dricka till.

2004 Tierras de Luna

Här är ett vin som jag snappade upp genom en diskussion bland kommentarerna på någon, jag har glömt vilken, vinblogg. Kommentarförfattaren såg Tierras De Luna som ett av de största fynden på SB och ansåg dessutom att årgång 2004 var klassen bättre än den nu aktuella 05:an. Jag gav mig ut på jakt och minsann, längst bak i hyllan bakom ett dussin nollfemmor så gömde sig ett par flaskor av rätt sort. Den som söker skall finna, lyckan står den djärve bi osv.

Var det då värt besväret ? Ja, jag tycker nog det. I karaffen är vinet imponerande med en ståtlig, ogenomskinlig blåröd färg. Doften är ungdomlig med mycket bärfruktighet, mycket cassis, balanserade fattoner och choklad. En viss syltighet kan anas men det blir inte besvärande.

Smaken är fyllig med mera av de svarta vinbären, kryddighet och lite lakrits Alkoholen känns i smaken och vinet balanserar på gränsen till klumpighet. Det räddas av en hygglig syrlighet som tillsammans med alkoholen gör att smaken hänger kvar en bra stund. Vinet smakar verkligen mycket men känns ändå hyggligt balanserat. Vid en blindtest hade jag troligtvis placerat vinet i sydfrankrike och inte i Spanien.

Tilägg dagen efter: Tack vare Mina Vinare vet jag nu varifrån jag fick tipset, Johan P:s utmärkta mat och vinblogg.