Trincheros grignolino har varit på väg ner i två såser: först i Lagmarks kök efter den skånska bloggar-extravaganzan och nu i MSÄ:s pastasås. Båda gångerna räddade i sista stund av eder tappre bloggare.
I glaset har vinet vissa likheter med avslagen coca-cola. Också i doften finns det en hint av cola-sötma, men också en intrikat palett av krydderier, rosor, målarverkstad, lingondricka och undervegetation. I munnen är det piggt lingon/körsbärssyrligt med nerslipade tanniner. Här finns en liten aning svarta russin som rundar av och en fin beska som breddar. Till en gräddig pastasås med kalvkött och karljohansvamp skulle detta vara suveränt.
I lördags, runt bloggarbordet, hördes införstådda kommentarer om att detta är ett uttryck för grignolino man knappast trodde fanns - det är tydligtvis så långt från en high end-druva man kan komma. Det där övergår min kunskap, men jag vet att jag gillar Ezio Trincheros variant skarpt. Trinchero är ännu en av dessa biodynamiker som inte tar några genvägar och vars viner får ett långt och sakta mognande liv i flaskan. Förhoppningsvis kommer han till Fri Vin också denna gång.
Kvällens smakprov är ännu ett bevis på att de flesta av de viner vi provade i lördags tjänar på att stå i öppen flaska ett tag. Det sista i flaskan har vilat sig i form på balkongen, utan kork.
Det var givetvis Patrik - Italienska viner - som hade med sig denna piemontesiska godbit. Här gör han en sedvanligt pricksäker recension av vinet.
125 danska enligt gällande priskurant från Winewise är inte ett avskräckande pris.
2 kommentarer:
Wow Jörgen! Hade du en skottkärra ståendes ute på Sundstorget eller hur lyckades du forsla hem alla slattflaskor?
Grignolino är förvisso inte en "prestige"-druva men det är inget som hindrar Trinchero från att trolla med den. Jag har hört talas om annan grignolino som skall vara både intressant och njutbar men har ännu ej smakat dessa själv. Det här vinet är nog mer ett uttryck för vinmakaren och terroiren än druvan i sig själv. Häftigt är det i alla händelser!
/Patrik
He he, en rullebör runt hörnan hade behövts! Men några rejäla kassar från köksregionen hjälpte till. Trincheros dolcetto kom visst också med hem - den ska jag undersöka närmre i lugn och ro så här på kvällskvisten.
Skicka en kommentar