2007 Domaine Marc Kreydenweiss Perrières

Costières de Nimes är rätt svårslaget när det gäller att leverera intressanta viner för en billig peng. Kvällens vin är köpt hos danska Theis Vin för c a 70 DKK. Just nu kostar det 90 och har fortfarande fyndstämpel i min bok. Normalpriset på 130 DKK känns faktiskt helt OK.

Vinet är gjort på biodynamiskt odlade druvor. Blandningen, som varierat en del genom åren, består i årgång 2007 av 40% carignan, 20% syrah, 20% grenache och 20% mourvèdre. Carignandruvorna kommer från drygt 80-åriga stockar. Hur vinet lagrats har jag ingen uppgift om men jag tror inte att det sett någon ny ek.

Vinet har en djupt röd, ganska tät, färg. Direkt vid öppningen är vinet inte särskilt medgörligt. Doften ger läder, steniga mineraler och järn tillsammans med lite funkiga tongångar fast utan något större sväng. Med lite luft börjar det hända saker och vinet släpper loss. Det dyker upp saftiga röda bär, herbes de provence och lavendel. Riktigt trevligt att sniffa på. Rejält och jordnära.

Smaken fortsätter på den inslagna vägen. Aromerna är områdestypiska och känns igen i smaken. Vinets struktur känns dock betydligt mera norditaliensk. Här är ett slankt friskt vin med skinande ren, röd bärfrukt, riktigt fräsiga syror och lätta finkorniga tanniner. Ett superbt matvin som funkar riktigt bra till döttrarnas nya favoriträtt Biff Stroganoff.

Räknetrissen och pälsjägarna

Skidan slinter knappast men det är vinter enligt Bolagets kalendarium. 15/11 kom ett litet nyhetssläpp som väl inte sänder chockvågor genom den vinintresserade allmänheten. Här finns några få saker som måhända kunde vara av intresse att prova någon gång (läs: två franska rödtjut till relativt billig peng samt ett rött från Marche och ett från Basilicata, det senare med det förtroendeingivande namnet Taverna).

HD, BKWine, Munskänken och i viss mån DN och GP bidrar med poäng.

VITA
95713 2010 Mâcon-Villages Chardonnay. 69 kr. Medel 4 (5 betyg)
90191 2010 Arlewood Sauvignon Blanc Semillon. 119 kr. Medel 3,75 (4 betyg)
95864 2010 Simboli Gewürztraminer. 69 kr. Medel 3,6 (5 betyg)
99184 2010 Château de la Jaubertie White. 90 kr. Medel 3,33 (3 betyg)
95683 2009 Casa Santa de Vitória Reserva Branco. 109 kr. Medel 3,33 (3 betyg)

RÖDA
95690 2010 Colleja. 62 kr. Medel 4,25 (4 betyg)
99179 2009 Château de la Jaubertie Red. 90 kr. Medel 4,25 (4 betyg)
92000 2008 Taverna. 105 kr. Medel 4,25 (4 betyg)
99198 2007 Cùmaro Rosso Conero Riserva. 149 kr. Medel 4,2 (5 betyg)
99072 2009 Vieux Chateau des Jouans. 109 kr. Medel 4 (4 betyg)
95679 2010 Swartland Malbec Shiraz Mourvedre. 69 kr. Medel 3,8 (5 betyg)
96011 2010 Enigma. 59 kr. Medel 3,75 (4 betyg)
95711 2007 Val de Los Frailes Crianza. 79 kr. Medel 3,5 (4 betyg)
99070 2010 Casillero del Diablo Malbec. 69 kr. Medel 3,4 (5 betyg)
95385 2009 Tapiz Syrah. 99 kr. Medel 3,25 (4 betyg)

2008 Eugenio Rosi Anisos

-Hur är det möjligt ?

-Men det kan väl ändå inte stämma ?

-Hur fan bär han sig åt ?

Där har ni några frågor som väcktes i mitt huvud när jag provade Eugenio Rosis 2008 Anisos. Frågorna hopar sig och några svar är inte helt lätta att finna. Det har varit mycket googlade och pusslande. Ett par saker står dock helt klara. Eugenio Rosi är en fantastisk vinmakare och jag SKA besöka honom i sommar. Övrig information är ihopsamlad från något osäkra källor.

2008 Anisos är en blandning på 60% pinot bianco som odlats på 400 m ö h, 20% av den inhemska nosiola som växt hundra meter högre upp och slutligen 20% chardonnay som kommer från en vingård som ligger på hela 800 meters höjd. Arbetet i vingården är biodynamiskt och arbetet i källaren kan närmast beskrivas som icke-interventionistiskt. Naturjäst, två månaders skalmaceration, inget svavel tillsatt, ingen filtrering, ingen klarning och lagring i ett år påbotti och ett år på flaska. Ett tillvägagångssätt som väcker förväntningar på ett orangt, beslöjat, funkigt och strävt vin. En beskrivning som inte alls stämmer in på Anisos.

Vinet har en djupt guldgul färg och det är helt klart. Vinet riktigt glänser och skimrar i glaset. Doften är verkligen maxad, intensiv, komplex, fullpackad och absolut ren. Elegant och nobel snarare än rustik och funkig. Allt rör sig på flera plan samtidigt. Honungssötma och tropisk frukt i ett lager. Citrusskal och äpple på ett annat och vanilj, hasselnötter och mineraler på ett tredje. Fataromerna är tydliga men väl integrerade i det övriga doftpaketet. Jag har som sagt läst läst att Rosi använt botti men min näsa säger barriquer men har absolut inget att invända.

Med ett sådant påslag av aromer finns det naturligtvis en massa vägar smakupplevelsen skulle kunna ta och det är definitivt inte alla jag skulle uppskatta. Vinet är fylligt och kraftfullt. Smakerna står egentligen väl i överensstämmelse med aromerna och det skulle kunna bli för mycket av det goda. Lösningen heter naturligtvis en syra utav guds nåde och den kommer. Efter att de söta fått sitt utrymmer dyker det upp en superfrisk syra som ger smaken ett riktigt lyft. Det finns en liten lätt strävhet som viskar om skalkontakt men den är knappt förnimbar. Riktigt lång eftersmak där gula plommon, äpplen och kanderad citrus delar utrymmet med mineralerna.

2008 Anisos är ett riktigt imponerande vin. Det är ett strålande exempel på att metoden med lång skalkontakt kan tillämpas på mer än ett sätt och inte alls behöver skymma druv- eller ursprungstypicitet. Jag fortsätter att prova mig igenom Eugenio Rosis portfölj. Two down, three to go.

Cibi&Vini säljer, just nu för fantastiska tilbudspriset 140 DKK

2010 Le Piane Maggiorina

I somras besökte Italienska Viner Boca-producenten Cristoph Künzli och hans Le Piane. Besöket resulterade i en av de mest välskrivna och intresseväckande blogginlägg jag läst och min nyfikenhet var väckt. När så Stefan Jensen lockade med ett medimportör-tilbud som innehöll såväl nya årgångar som några godbitar ur arkivet var jag inte sen att nappa. Nu är flaskorna hemma och har fått återhämta sig ett par veckor efter resan från norra Piemonte.

Jag väljer att börja med instegsvinet 2010 La Maggiorina. Vinet är gjort på 50% Nebbiolo, 40% Croatina, 5% Vespolina och 5% Uva Rara. Macerationstiden är kort - 5 till 6 dagar - och sker liksom lagringen på ståltank.

I glaset är det en helt transparent skapelse i en mörkröd nyans som uppenbarar sig. Doften är omedelebar och charmig. I centrum finns en läcker jordgubbsfruktighet där associationerna drar både åt det nyplockade och fjolårets sylt. Det finns en del kryddor och stendammsmineraler. Inget under av komplexitet kanske men ändå elegant, nyanserat och allt är på rätt plats.

Vinet är smarikt men väldigt lätt. Strukturen är nästan vitvinslik med ytterst lättfotade och finkorniga tanniner. Aromerna återspeglar sig exakt i smakupplevelsen. Det finns en liten kärna av sötma i frukten som är mycket tilltalande och som är det enda man har att hålla sig i när syrorna drar igång. Här stå verkligen mätarna på klockan tolv. Utan den lilla eftergiften hade jag nog inte stått pall.

På egen hand är 2010 La Maggiorina en liten prövning. Tillsammans med en portion ångande canederli allo speck oroar jag mig mindre över magslemhinnorna tillstånd.

2006 Sutor Sauvignon Blanc

Första gången jag kom i kontakt med begrepp som "naturligt" vin, skalmaceration och naturjäst var på den Slovenska vinfestivalen i Helsingör. Ett lika osannolikt som underbart arrangemang. Vinerna från Sutor var de första jag provade den dagen och de gjorde stort intryck på mig. Lite senare samma dag provade jag både Simcic och Rojacs viner. Jag träffade också Stefan Jensen för första gången, ett möte som ledde vidare till Bressan, Paolo Bea och en väldig massa annat intressant. Jörgen hälsade på hos Sutor under vår gemensemma Slovenien/Friulien-resa våren 2008. För mig har Sutors viner långsamt fallit i glömska och förrådet är nästan tomt. Det finns nästan alltid något som är lite mer intressant att handla.

Det är lite synd för Sutors viner är som ett par väl ingångna skor. Inte så iögonfallande men bekväma och behagliga. Kanske också moderiktiga med något slags cykliskt förlopp. Jag skrev att förrådet är nästan tomt. Det var en felskrivning för nu är förrådet tömt i och med att jag drog korken ur 2006 Sauvignon Blanc.

Vinet har jästs och lagrats på stora ekfat i ungefär ett år. 15% av vinet har haft skalkontakt i upp till ett år vilket inte satt några större spår på den lätt guldgula färgen. Doften är elegant med krusbär, äpple, päron, citrus-toner och lychee. Det finns också en örtkryddor och rätt tydliga fattoner. Här finns dock inget av det där påträngande, aggressiva och parfymerade som jag ofta finner påfrestande med sauvignon blanc. Sutors sauvigon präglas av balans och rondör.

Smaken följer aromerna mycket väl. Vinet är fylligt och ger en behagligt krämig munkänsla. Mycket hög men väl avrundad syra ger smaken av mogen frukt ett riktigt lyft. I eftersmaken kommer en mjuk men intensiv våg av kanderad citrus som hänger kvar länge.

Sutors viner är sällan spektakulära men alltid väldigt användbara. Ikväll drack vi det till en enkel örtkryddad tomatsås som toppats med fetaost och det var en klockren matchning.

Enda problemet med Sutors viner är prissättningen. När de såldes i beställningssortimentet låg priset på c a 350 kr om jag minns rätt. Winewise säljer för mera överkomliga 195DKK men även på den nivån är konkurrensen hård.

2006 Eugenio Rosi Esegesi

Esegesis är grekiska och betyder tolkning. Oftast används det i samband med bibeltolkningar. Just förmågan, eller rätten, att tolka är det som gör att vi slipper vara bokstavstrogna. Tolkningen är en väg ut ur det konkreta tänkandet, något som öppnar upp för möjligheten att inta ett perspektiv, anmäla en avvikande åsikt eller en annan förståelse. Något som gör det möjligt att tänka i andra banor än rätt och fel och introducerar möjligheten till skillnader. Något som förutsätter fantasi och kreativitet och kräver öppenhet. Jag vet inte varför Eugenio Rosi valt att kalla sin Cabernet sauvignon/merlot-blandning (80/20) för Esegesis men en möjlig tolkning är ju att han ser vinet som sin tolkning av bordeaux-blandningen.

Eugenio Rosi kanske kräver en lite närmare presentation för av någon märklig anledning har han lyckats flyga under de flesta radrar. Han började sin bana som anställd på ett av de stora koperativen i Trentino. I mitten av nittiotalet startade Eugenio Rosi eget med en liten arrenderad vingård. Idag omfattar ägorna knappt tio hektar i Vallagarina i en by som heter Volano strax söder om Trento. Odlingarna ligger på c a 350 m ö h.

Odlingen är biodynamisk och arbetet i källaren är återhållsamt. Eugenio Rosi fokuserar främst på den lokala druvan marzemino. Han odlar också nosiola, en annan lokal specialitet, och även cabernetfranc och sauvignon, merlot och chardonnay. Den totala årsproduktionen ligger idag på c a 15.000 flaskor.

Esegesi var det första vinet Eugenio släppte på marknaden. Första årgången var 1997. Den nu aktuella är 2006. Vinet har lagrats två år på en blandning av barriques och 750-litersfat och ett år på flaska. Merlotdruvorna har skördats sent, de har fått mogna till en bra bit in i oktober. Färgen är djupt mörkröd med dragning åt brunt i kanterna. Doften är mycket komplex och intensiv utan att vara påträngande. Att utgångspunkten är bordeaux är lika tydligt som att Eugenio gör en tolkning snarare än ett plagiat. Snygg frukt där man hittar skogsbär, plommon och, när vinet luftats en stund, även svarta vinbär. Det finns en toner av kryddpeppar och cigarrlåda. Med ytterligare lite tid i glaset dyker det upp salmiak, dammig grusväg och faktiskt en del grispiss. Fathanteringen är av en sort som förmodligen inte ens Alice Feiring skulle ha något att invända mot. Faten anas som en väl integrerad del i helheten.

Smaken visar upp ett vin i perfekt balans. Vinet är medelfylligt med frisk syra och silkiga tanniner. Det är stramt och strukturerat men någonstans i mitten finns en sötfruktig kärna som kanske stammar från de sent skördade merlot-druvorna. I avslutningen minglar skogsbär och svarta vinbär med mineraler. Eftersmaken är riktigt lång. Den här tolkningen av bordeaux-blandningen ligger definitivt närmre orginalet än de toskanska varianter jag provat

2006 Esegesi är ett mycket intressant och spännande vin från en likaledes spännande vinmakare. Det här är helt klart uppe på Bressan-nivå. Jag ser verkligen fram emot att prova Eugenio Rosis övriga viner. Cibi&Vini säljer just nu tre av dessa för 140DKK/flaska som en del i Bjergvine-kampanjen. Missa dem inte!!!

Nebiolius VdT (Galliano)

Nebbiolo di Dronero odlas runt Saluzzo i västra Piemonte, inte långt från gränsen till Frankrike. Möjligen var det munkar - utsända av den lombardiske kungen Arperto den andre för att kolonisera trakten - som tog hit tuffa franska vinstockar på 700-talet. Nebbiolo di Dronero har visat sig vara det samma som Chatus, en variant från franska Ardèche.

Beteckningen Nebiolius används i källor från 1200-talet och framåt, men är väl inte kosher idag. Kanske är det därför Gallianos Nebiolius är klassat som vino di tavola. Galliano är en ekologisk gård i närheten av byn Busca. På bergssluttningarna odlar man vin och blåbär.

Så, till vinet: till en början är det mycket fattoner och aceton som sticker i näsan. Men efter en stund i glaset blommar vinet ut och släpper ifrån sig en mycket tilltalande doftbukett av rosor, körsbär, torkad frukt och tobak. En doft som förebådar ett elegant och välkomponerat vin. För en gångs skull håller smaken vad doften lovar. Syran och den sötaktiga frukten är i fin balans. Tanninerna arbetar på i bakgrunden, spelar en nedtonad roll men ger nödvändig struktur och stadga. En vital och sprudlande friskhet, likt ett rytmiskt och melodiöst orkesterstycke från senbarocken.

Det är ett på samma gång lättillgängligt och ambitiöst vin. Alkoholhalten anges till 13 behagliga procent. Till en gräddig potatisgratäng och senare till en vällagrad pecorino sardo gör det ett med utmärkt beröm godkänt jobb.

Sprunget ur vingårdar på 550 meters höjd kvalar Nebiolius in i trevliga Christianshavns-butiken Cibi e Vinis höstkampanj Bjergvine, som även Ingvar ger ett exempel på här. Den vänlige Fabio menar att det är årgång 2005, inte 2006 som det råkat bli i förteckningen över bergsvinerna. Hur som haver, för tillfället går det vid köp av minst tre Bjergvine att få Nebiolius för 100 DKK, vilket får anses som ett mycket överkomligt pris.

PS. Om du har vägarna förbi Cibi e vini, missa inte de läckra små munsbitarna med grillad aubergine, prosciutto, ost och annat.

På strövtåg med Räknetrissen

Så här långt gånget på den nya månaden handlar det kanske mest om att se var de flaskor man lyckats roffa åt sig hamnar i listan. November är en månad då flera återkommande favoriter - i begränsade upplagor - viftar förbi hyllorna på vägen till sina trogna fans.

I toppen av den röda listan är kritikerna (BKWine, Munskänken, DN, HD och GP) väldigt överens i sina omdömen. Här finns det förmodligen en del riktigt bra viner för pengarna. Följ länkarna och se om det finns flaskor kvar. Allt pytsas inte ut från varudepån till butikerna på en gång och det kan dyka upp nya små skvättar här och var.

VITA
90373 2009 Uva Mira Single Vineyard Chardonnay.
239 kr. Medel 3,5 (4 betyg).
94817 2011 Cloudy Bay Sauvignon Blanc.
199 kr. Medel 3,33 (3 betyg).
90124 2009 Chablis Grand Cru Les Clos Domaine Pinson.
349 kr. Medel 3,25 (4 betyg).
90473 2009 Riesling Schlossberg Grand Cru Domaine Weinbach.
269 kr. Medel 3 (3 betyg).
90450 2008 Gewurztraminer Altenbourg Domaine Weinbach.
359 kr. Medel 3 (3 betyg).
90464 2008 Puligny-Montrachet Premier Cru Champ Gain Olivier Leflaive.
529 kr. Medel 3 (4 betyg).

RÖDA
90225 2004 Beaune Premier Cru Louis Jadot.
159 kr. Medel 4,25 (4 betyg).
90378 2009 Crozes-Hermitage Alain Graillot.
189 kr. Medel 4,2 (5 betyg).
99262 2008 Poliziano Vino Nobile di Montepulciano.
179 kr. Medel 4 (4 betyg).
95474 2008 Château Grand-Puy Ducasse Pauillac.
334 kr. Medel 4 (4 betyg).
90456 2009 Corton Grand Cru Clos du Roi, Domaine de la Pousse d’Or.
599 kr. Medel 4 (3 betyg).
90458 2009 Nuits-Saint-Georges Vieilles Vignes, Robert Chevillon.
359 kr. Medel 3,75 (4 betyg).
90380 2008 Quinta do Vallado Sousão.
259 kr. Medel 3,66 (3 betyg).
99048 1973 Viña Valoria.
199 kr. Medel 3,5 (4 betyg).
90247 2001 Beaune Premier Cru Louis Jadot.
159 kr. Medel 3,4 (5 betyg).
95727 2009 Calera Pinot Noir.
199 kr. Medel 3,4 (5 betyg).

PS. Räknetrissen är kvar i Bordeaux, eller rättare sagt bland reabackarna längst in i Bolagets mörka vrår. Det verkar som om han kommer att bli kvar där åtminstone till Mårten Gås. Nu har han rotat fram 2007 Château Fourcas Dupré. Han verkar inte hundraprocentigt såld, men har ändå snabbt sugit i sig flera glas. Märkligt.

2010 Occhipinti SP68 Rosso

Här skulle jag egentligen ha publicerat mina intryck från förra fredagens 200for200. Ett par missriktade knapptryckningar ledde till att texten försvann och nu vete tusan om jag ids samla ihop mig en gång till. Nåväl, jag tror inte att detta innebär någon större förlust för mänskligheten. Särskilt inte som såväl IV-Patrik som PR-Niels har lämnat sedvanligt förtjänstfulla rapporter från tillställningen.

Haveriet ledde dock till en viss irritation hos mig och för att inte denna skulle spridas till övriga familjen öppnade jag snabbt en säker stämningshöjare.

Cibi&Vini har nyligen fått in en laddning av 2010 SP 68. Vinet som i årgång 2009 tog mig och många andra vinbloggare med storm. Då som nu handlar det om en ståltankslagrad blandning på frappato och nero d'avola. Vinet är helt transparent och klarrött i färgen med en del blå reflexer. Kanske en anings aning ljusare än föregångaren. Doften får direkt all irritation att lämna byggnaden. Det borde gå att förskriva på recept. Pigg, poppig hallon/jordgubb/körsbärsfrukt dominerar doftspektrat. I bakgrunden finns mineraler, apelsinskal och en lätt rökighet.

Smaken känns något lättare och kanske också elegantare jämfört med 09:an. Den ljuvliga frukten i centrum, riktigt pigg syra och mjuka tanniner ger ett vin med massor av charm och skyhög drickbarhetsfaktor.