Jag letade efter Marco Saras viner hos diverse vinhandlare utan att hitta några. Produktionen är minimal, de fem hektaren ger c a 3.000 flaskor årligen. Odlingen är biodynamisk och källarbetet icke-interventionistiskt. Hela produktionen klassas som bordsvin och Marco Sara verkar vara en person som vet vad han vill och går sina egna vägar. Så ni kan förstå min nyfikenhet. När jag tillslut springer på Marco Saras viner så är det inte i någon obskyr norditaliensk enoteca utan på betydligt närmre håll. Cibi&Vini kommer fortsättningsvis att vara stället jag börjar mina efterförskningar på. De söta vinerna ska jag återkomma till i ett annat inlägg.
Marco Saras vingårdar är på grund av sitt läge med hög luftfuktighet synnerligen lämpligt för botrytiserade viner. Däremot är det svårare att göra torra bordsviner. Viss år görs dock en torr friulano och en cabernet franc, gissningsvis mest för husbehov, goda vänner och kanske någon lokal restaurang. Och naturligtvis för Fabio på Cibi&Vini.
Det är lika bra att säga det med en gång. 2009 Frank är en liten pärla som ni definitivt inte ska missa om ni går igen på norditalienska matviner. Färgen är transparent och rubinröd. Doften mycket ren och frisk med hallon, svarta vinbär och mineraltoner. I bakgrunden finns en antydan till laggård. En riktigt sympatisk doft men det här är framförallt ett vin att dricka.
Upplevelsen av vinet är mycket speciell. Det är perfekt balanserat och så oerhört harmoniskt. Vinet passerar genom munnen på ett helt sömlöst vis. Först i form av skogsbär med en lätt antydan till sötma som glider över i svarta vinbär. Vinbären transformeras till grön paprika och sedan sitter man där med en lång god eftersmak. Syrorna är riktigt pigga och tanninerna mjuka. Relativt lätt men med hög intensitet. Till maten, vinbrässerade oxkinder, var det som om vinet höjde sig ytterligare ett snäpp. En helt perfekt kombination.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar