lördag 29 maj 2010

Italy For The Gourmet Traveller


Jag gillar att läsa guideböcker. Ett bra sätt att förbereda sig inför semestern, bekanta sig med området som ska besökas och hitta de saker som man vill fördjupa sig i. Ibland stämmer dock inte verkligheten överens med guidernas beskrivning. Ta till exempel förra årets Trieste-resa och besöket på James Joyce-museet. Det visade sig bestå av en dator och två fällstolar...

Sämst brukar böckerna vara när det gäller restauranger och andra enogastromnomiska institutioner. Guideböckerna rabblar pliktskyldigast turistfällor och stjärnkrogar. Jag gissar att det är långifrån alltid det beskrivna stället besökts och det händer nog mer än sällan att informationen hämtats från någon annan bok. Står det något om vinproducenter som är det oftast någon jätteproducent som lyfts fram.

Fred Plotkin som gästspelade på Billigt Vin för en tid sedan har nyligen kommit ut med en reseguide för turisten som tar sig runt med magen som vägvisare. Han beskriver sig som en Garibaldi med gaffel och äter sig på 700 sidor igenom Italien region för region. Det är inte främst flashiga stjärnkrogar som Plotkin besöker utan han letar framförallt efter genuina restauranger som presenterar lokala specialiteter, ställena lokalbefolkningen besöker. Restaurangbeskrivningarna är korta, kärnfulla och personliga. Ibland återges en snutt ur konversationen med kyparen, ibland är det en speciell rätt som lyfts fram. Någon gång blir beskrivningarna kanske lite väl korta för att vara till hjälp.

Bokens verkliga förtjänst är att den uppmuntrar till egna upptäckter. Känslan jag får är att det finns en värld med andra spännande ställen att upptäcka. Och att skapa. En god restaurangupplevelse handlar ju inte bara om vad som ligger på tallriken. Som gäst är jag ju också med och bidrar. Beskrivningen av ett av mina favoritställen i Padova, Trattoria al Pero, visar på Fred Plotkins och Italy For The Gourmet Travellers stora förtjänst. Stället är en liten pärla belägen ett stenkast från salutorget.

"It certainly won't win any awards from globe-trotting foodies but the genuineness of the food and the way it is served are appealing nonetheless... You may wind up sitting next to someoneIn my case the eldery egg lady sat down to introduce herself. Beacuse she only had one tooth and spoke in dialect (and usually with her mouth full), I can't tell you much of what she said... I was very impressed with how caringly and respectfully she was treated by the young waiter."


Det är inte bara matställen som presenteras. Även matmarknader, affärer, festivaler, cafeer och enotek får sitt utrymme. Varje område får också en mera generell presentation. Det är naturligtvis svårt att veta hur tillförlitlig en sådanhär bok är. Jag hittar en tre, fyra ställen som jag har besökt och jag måste säga att Plotkins beskrivningar känns väldigt träffsäkra.Italy for the gourmet traveller är ett utmärkt komplement till andra guideböcker.


När vi är inne på temat böcker och vin så vill jag passa på att slå ett slag för den engelska komedi-serien Black Books. Vinet flödar genom hela serien. I ett obetalbart avsnitt får de båda huvudpersonerna Bernard och Manny anledning att fördjupa sina kunskaper på området. Om du har en knapp halvtimme över så kolla hela avsnittet här.

Inga kommentarer: