torsdag 13 maj 2010

2006 Terra dei Re Aglianico del Vulture Vultur


Dags att plocka fram lavalampan igen. Häromdagen blev det ett vin från Etna. Ikväll bär det av till fastlandet, till Basilcata och den utslocknade vulkanen Monte Vulture. Jag bekantade mig med vinerna därifrån för sådär en 15 - 20 år sedan då monopolet hade en drive. Jag minns också en DN-artikel som blev min vägvisare under några månader. Aglianico hade en kort tid i rampljuset och vinerna försvann snabbt ur sortimentet och tyvärr också ur mitt medvetande. Idag är det tunnsått med Aglianico del Vulture i sortimentet. Jag hittar fyra viner, varav ett finns i ordinarie sortimentet som tillfällig nyhet. Bland aglianicovinerna är det väl Taurasi från Kampanien som är mest känt. Mastroberardinos variant brukar dyka upp som tillfällig gäst i mogna versioner.

Jag har länge varit nyfiken på hur ouppfostrad aglianico smakar. Vin som inte utsatts för den allt vanligare barrioquelagringen. Häromvackan sprang jag på en variant från Terra dei Re, en ekologisk producent som lagrar en del av sina viner på botti. Vultur är Terra dei Re's enklaste aglianico, instegsvinet. Det är odlat på marker belägna mellan 400 och 700 m ö h på den utslocknade vulkanens sydost sida. Vinifieringen är traditionell och vinet lagras 7 månader på botti.

Färgen är mörkt brunröd och rätt tät. Doften är ytterst sympatisk och inbjudande. Svårt att föreställa sig att druvorna vuxit på en karg bergssluttning. Först dyker det upp en rejäl dos fullmogna mörka körsbär som sekonderas av en evasiv blommighet. Det fyller på med tjära och viol. Söderns nebbiolo säger en dej. Jag vet inte om jag riktigt håller med när det gäller Terra dei Re. Visst finns det paralleller men jag tycker nog det här vinet står alldeles utmärkt på egan ben och klarar sig väl utan den typen av jämförelser.

Vinet är fylligt och relativt kraftfullt. Till en början domineras smaken av torkade fikon, sedan tar körsbären vid och därefter de mörka komponenterna. Tanninerna stramar åt rejält mot slutet. Inte burdust men väldigt bestämt. Syran är relativt frisk. Eftersmaken är lite kort men vinet känns friskt och mycket rent. Ett suveränt bra matvin som gör kvällens hemkörda potatisgnocchi med köttfärssås till en minnesvärd upplevelse

Winewise säljer för 89 DKK

4 kommentarer:

Italienska viner sa...

Det är alltså något med dig och vulkaner? Vi inväntar med spänning ditt nästa fynd: Annika Sörenstams Premium-Eyjafjallajökull-chenin blanc.

Vinet låter högintressant, har du provat Pacus och Divinus också?

/Patrik

Fredrik sa...

Ahh, en djupdykning bland söderns pärlor rycker allt närmare! Fick ju inte med med någon Etna hem från Carlo men det kommer det också!

Om det inte vore för Vinik skulle jag drunkna i italienskt.. läskigt hur sköna variationer det finns!

Ingvar Johansson sa...

Patrik ! Har hört att Sörenstam lagrar just den varianten på Yggdrasil-barrique. Det ligger nog något i där med vulkaner.Även jag får rätt regelbundna utbrott. Pacus, Divinus eller Nocte har jag inte testat. Var mest sugen på den bottilagarde men jag ska givetvis testa de andra också. Tänker också se till att få provat D'Angelos viner i samband med nästa Merollitripp.

Fredrik ! Du behöver inte gå över sundet efter vatten. Snart finns Tenuta delle Terre Nere på SB genom Gunnar Westlings/Ad Libitums försorg.

Eva sa...

Hej!
Det här handlar ju om något helt annat vin men i alla fall från Livets Goda.
Ha det bra
Eva