Avslutningen på semesterns hyllräder gav också god utdelning. Först - till en varmrökt lax från Kaj i Hallavara - en 2004 Salwey Weissburgunder Kabinett Trocken, som senast provades i maj 2008. Också då var en lax inblandad i det hela, och liksom då är det riktigt kul att dricka det. Ännu roligare faktiskt - ett vin jag tycker riktigt mycket om. Färgen är gyllengul och gnistrande i glaset. Blommiga dofter av honung och melon men också något undflyende, gäckande som utlovar en intressant upplevelse. Vinet är mer smakrikt än vad jag minns sen tidigare, fylligare och med en mer komplex eftersmak. Syran är tydlig och balanserar det lättsamma och gulligt blommiga. Visar inga tecken på att mattas, tvärtom. Ett tidigt reafynd - från cirka 2006 - som i nedsatt skick kostade runt 120 kronor.
Om weissburgundern ger en känsla av fest och helglyx, så är João Ramos druvmix 2005 Vila Santa mer vardag, sås & päror (eller snarare spaghetti & köttfärssås, för att överföra liknelsen till dagens mathållning). Och det är verkligen inte att förakta! Fruktigt och saftigt är bara förnamnet, med strävheten och fattonerna smygande försiktigt i bakgrunden. Hur gott som helst att dricka några glas av efter en hård dag med hammare och spik. Har inte alls farit illa av ett år på lut och även om det inte kommer att hända så mycket mer kan resterande flaskor säkert ligga några år till utan problem. Numera är det enligt Systembolagets hemsida årgång 2007 som är i omlopp, och den får mycket bra omdömen vid en snabb sökning.
4 kommentarer:
Har aldrig fastnat för Vila Santa personligen. Tycker det är lite överreklamerat faktiskt. Sidan vinvin ger väl allt som är flytande statusen fynd eller mer än prisvärt. Reklamplats kostar ungefär så mycket antar jag.. ;-)
HHV !Jag ser Vila Santa som ett alldeles utmärkt vin, särskilt att dricka som det dracks i detta inlägg. Det har dessutom den stora fördelen att det funkar även för den som inte har en alltför vältränad gom. Publikt, men ett bra vin
Trisse ! Det ska bli intressant att följa temperaturmätningarna under vintern.
Provade Vila Santa hemma igår, och tyckte att den var bra. Rätt sluten doft av björnbär och lite fat, fyllig smak med rejäla tanniner. Tyvärr lite alkoholhetta på eftersmaken. På det hela taget en bra årgång som mår bra av två års lagring eller mer. Det är klart att det finns bättre portugisiska viner, men gillar man den fylliga stilen och har tålamod i källaren så är det väl värt 99 kr.
Hej alla! Smaken är som röven: klöven - och tur är väl det! Vila santa är inte det vin som ruckar jorden ur dess bana genom universum, men för mig och min enkla smak framstår det som ett bra och pålitligt alternativ att hala fram då och då. Som en sjysst kompis, det kan gå lång tid mellan att man ses men när man gör det är det lätt att ta upp tråden igen.
Skicka en kommentar