söndag 21 juni 2009

Temperatur-loggen

Jag har länge tänkt att källaren där jag har några vinpavor undanstoppade är ett helt ok lagringsställe. Och det vill man ju ha ett. Även om det inte direkt är några dyrgripar som ligger där och väntar, så är det ju ändå sådant som man har på lut för att se hur det utvecklar sig.

På sista tiden har jag börjat tvivla. Flera smakprov har inte riktigt levt upp till förväntningarna. 2001 Heinz Schmitt Longuicher Maximiner Herrenberg Spätlese, som jag gillade här, bjöd efter drygt ett år i källaren inte fullt ut på den överväldigande doft jag minns från förra våren. Snarare lite nedtonad och inåtvänd. Kanske hade vinet sin höjdpunkt förra försommaren och har börjat dala, eller kan det handla om flaskvariation? En flaska Esping och jag provade under högsommaren fick gå i retur.

Så illa är det inte den här gången. Här finns en frisk och framträdande syra som balanserar restsötman och vinet är fortfarande gott aperitif till pistage- och cashewnötter. En flaska kvar, som jag nog snart måste gå till för att få en referens.

2003 Monti Garbi Ripasso fick mig heller inte att hjula av lycka över att jag sparat den några år. Den hade inga direkta fel, som skulle indikera att den förvarats på ett olämpligt sätt, och den smakade ganska bra - men tycktes mig tråkig och intesägande. Här inträder en annan komplikation för den amatörmässige vinhamstern: till vad ska man hänföra orsakerna om ett vin inte tycks ha mått så bra av tiden i källaren? Att det legat över sitt bäst före-datum eller att det farit illa på grund av förhålalndena på lagringsplatsen? Och förresten, vad kan man förvänta sig av ett vin som lagrats en längre tid - hur förändras dess karaktär egentligen?

När det gäller till exempel Monti Garbi kan även en annan förklaring äga sin riktighet: under den tid som gått sedan man stoppat undan ett vin - företrädesvis för att man gillat det och vill kunna återvända till det längre fram - kan ju ens referensramar ha ändrats. Man kan ha gått vidare till nya ängder, så att säga, ens horisont kan ha vidgats.

Förbannat knepigt, detta med vin.

En glad överraskning var en annan ripasso, ett impulsköp i Irma-butiken i närheten av Hovedbangården under en exkursion tillsammans med Esping förra sommaren. 2006 Valpantena Torre del Falasco Ripasso har alltså legat i källaren knappt ett år och känns ännu ungdomligt, med söta dofter av violpastill och körsbärssaft. Smaken är aningen kärv men god och fruktig. Ett billigt vin, kanske 60/70 DKr, i förhållande till vad det levererar. Hade varit roligare att ha ett gäng sådana än Monti Garbin, faktiskt.

Nå, svårt alltså att veta hur vinet har det där i källaren. Jag får väl helt enkelt fortsätta prova mig igenom beståndet i sökandet efter visshet. Samt kolla temperaturen. Nu har jag lagt ner en termometer. Under midsommarhelgen höll den sig hyfsat stadig, mellan 12,5 grader på morronen och 13 på kvällen. Såvida inte den lilla skillnaden mellan natt och dag inverkar menligt är det en bra lagringstemperatur om jag förstått saken rätt. Värre är att temperaturen sjunker under vinterhalvåret - frågan är bara hur mycket och hur snabbt förändringarna sker under hösten och våren. Det här är början på en temperatur-logg.

5 kommentarer:

Peter sa...

Om man jämför smaken med andra sinnen så som ljud så ter sig vinprovning och bedömning av viner med års mellanrum som ganska märklig. Att komma ihåg så små variationer med år emellan tror jag personligen är trams. Jag tror sinnesstämning, årstid, sällskap, humör spelar in mer än åldrandet av vinet. Jag tror det mesta är psykologiskt. Men o andra sidan om personen som dricker samma vin efter 3 år tycker det är enormt mycket bättre då så låt det vara så. I slutändan är det upplevelsen som betyder något, fakta eller påhitt.

trisse sa...

Peter, tack för din kommentar! Jag håller helt med dig om att en massa omständigheter spelar in, förutom hur själva vinet eventuellt förändrats från en gång man smakar det till en annan. Men även med min mycket ringa erfarenhet av den tålamods- och karaktärsprövande hobby det är att spara viner, tycker jag mig ändå kunna säga att vissa av dem förändrats i ena eller andra riktningen med tidens gång. Sen kan jag oftast inte exakt sätta fingret på vad skillnaden blir, men visst har det inte bara med ögonblicket utan också med med doft- och smakminnet att göra.
Jag håller också med dig om att det är upplevelsen som betyder något på riktigt, inte smaknoteringar hit eller dit. Det jag vill förvissa mig om är att inte de upplevelser (viner) jag ser fram emot att njuta av förstörs på grund av ovarsamhet eller brister i hanteringen.

Vintresserad sa...

Hej! Detta är ett intressant ämne ur många aspekter som nog skulle kunna tarva en rätt grundlig undersökning. Det svåra är ju (bla) att man inte kan prova exakt samma vin med olika lång lagring samtidigt. Min erfarenhet av lagring av vin under "variernande" omständigheter är att:
* Liten variation (ngn grad plus/minus) per dygn
* Inte alltför lång tid (1-4 år)
* Långsamma förändringar mellan ca 5 grader och 18 grader
Medför en rimligt gynnsam utveckling med lagring. Men (och det är ett ganska stort _men_) det finns en rätt stor variation mellan olika flaskor; minst lika stor som "psykologiska" faktorer sinnesstämning, årstid, sällskap, humör, omgivning mm. Sedan tillkommer den uppenbara - nämligen sammantagen upplevelse av mat&dryck, och evt kommentarer från sällskapet. Och förstås provarens egen "utveckling av den egna smaken". Och provarens förväntningar. Och vilka glas det vinert serveras ur. Och månfas. och en del annat. Se gärna MMM vins lärorika övningar med Doktor Lurifax:
http://mmm-vin.blogspot.com/2009/06/doktor-lurifax.html.

PS. Peter - roligt att läsa din kommentar om hörsel (ljud). Har du fler jämförelser? En enkel iakttagelse är att intresse för vin (smakupplevelser) och musik (hörselupplevelser) verkar sammanfalla hos en del människor... DS

trisse sa...

Vinintresserad - tack för din kommentar! Dina rön om acceptabla lagringsförhållanden är förtröstansfulla - och det är ju också ett gott råd att inte spara vin alltför länge. Vem vet, man kanske utvecklar någon form av allergi, eller nåt.
Månens inverkan på vinet under jäsningen och lagringen fick Esping och jag en föreläsning om hos Movia i Goriska Brda. Ales Kristancic buteljerar sitt Lunar en viss bestämd dag i förhållande till någon av årets fullmånar - och så klart måste ju upplevelsen vid drickandet också påverkas av månfasen.
Det är verkligen många faktorer som spelar in - det gäller ju även när man dricker samma vin från samma årgång (men alltså ur olika flaskor) med ett kort intervall. Det kan bli helt olika upplevelse.
Det är ju också det som gör vindrickande till en så fascinerande sysselsättning.

Någonstans har jag läst/hört att doftminnet är det allra starkaste. Jag antar att det är individuellt.

Peter sa...

Vinintresserad: Med ljud tänker jag på att låt säga gitarrstärkaren har diskant, mellan, bas och volym. Dra paralleller till vinets smaker och alkoholstyrka tex. Låt säga du lyssnat på denna fenderstärkare 2001 och sedan med samma anläggning 2009 ska ställa in samma ljud om du inte visste hur den var inställd tidigare. Att komma ihåg denna inställning och kunna påvisa att den nya inställningen 8 år senare är bättre vore enligt mig sensationellt och troligen mer tur än skicklighet. Vad jag vill säga är att jag tror det är väldigt mycket "vill det ska vara skillnad" mer än "det är skillnad. Inget illa sagt utan som jag sade är det personliga upplevelsen som räknas. Men att konstatera något för andra är däremot mer riskabelt ;-)