I Trisses omfattande genomgång av juninyheterna placerade sig 206 Grand Terroir Tautavel långt framme i kön. Kritikerkåren var inte helt enig. Ikväll bestämde jag mig för att bilda mig en egen uppfattning.
Gerard Betrand är föra detta rugbyspelaren som blivit storfräsare i vinbranschen. Han har lagt anseeliga arealer under sin kontroll och producerar flera olika produktlinjer, från snabbköpsvin till mera exklusiva varianter. Grand Terroir Tautavel, hög andel grenach med lite cinsault och syrah, ligger nog närmst den förstnämda kategorin med ett pris precis på rätt sida 100-kronorsgränsen.
Vinet har en mycket tät, mörkröd färg med lite blått. Doften är initialt rätt knuten och det finns någon, lite otäckt stickig biton. Lite luftning hjälper vinet att öppna upp och vädrar bort otrevligheterna. Det blir aldrig någon stor eller fullpackad doft men efter en stund känner man igen det sydfranska. Örter och kryddor, rosmarin och peppar. Frukten domineras av svarta vinbär och björnbär. Man hittar också lite tobak och fattoner och faktiskt en klick björnklister.
I Smaken dominerar en söt fruktighet med de tidigare nämda bären. Mittsmaken är rätt söt, sedan kommer syran och även lite lakrits. Smaken är förvånansvärt kort och slutet domineras av en lite trist bitterhet och alkohol som inte packats in särskilt väl.
Att dricka vinet på egen hand var ingen hit. Till en smakrik köttgryta kändes det helt ok och det fungerade riktigt bra till en bit opastöriserad brie. Definitivt inget jag kommer att köpa igen. Kanske vinner det på lagring, kanske funkar det bättre till hösten när man vill bli lite värmd
Jag vill också passa på att påminna ölintresserade läsare om att köpa ett par flaskor Saison d'Erpe-Mere till misommarhelgen. Jag kan inte tänka mig en bättre, friskare och mera uppfriskandesommardryck.
6 kommentarer:
Tur man inte köpte den då. Det var nära ögat...
Till en början fick jag bag-in-box-vibbar, det tog sig lite med tiden men blev aldrig riktigt bra. Å andra sidan verkar ju en del andra ha gillat den.
Esping! Det är ett hårt jobb men nån måste göra det... jag har den där Saint-Bénézet på lager, hoppas den är bra
Jag tyckte inte alls om det. Hans dyra viner brukar vara kanon (även för sin prisklass) men det här var kloggigt och ofräscht. Med risk för att vara alltför taskig så fick jag nästan Chilevibbar av det. Nej, tack!
Jag tyckte om det till en början och hade saknat ett vin som bråkade mina smaklökar. Dagen och dagarna efter var det inte så trevligt längre och krävde ett bra tag i glaset för att lufta bort en otrevlig och oangenäm fatdominans. Tänkte om det kunde vara något för lagring men jag köpte inga fler. Château Annereaux som var ett ganska medelmåttigt men trevligt vin vann över den här varje gång.
Det verkar som om vi som provat vinet ordentlligt, och inte bara druckit en slurk på en nyhetsprovning, är rätt överens om att vinet i fråga är rätt odugligt.
Skicka en kommentar