tisdag 1 april 2008

2002 Clos dels Codols

Bland de viner som nu prissänkts på bolaget finns några som lanserades som nyheter april -06. De har alltså funnits i sortimentet två år, utan att den då aktuella årgången tagit slut. Flera av dem fick goda omdömen då, men ansågs inte vinna på lagring. Att de nu slumpas bort kan väl ses som ett tecken på att de håller på att passera bäst-före-datum. Eller rättare, borde vara en stor lysande varningsskylt. I eftertankens kranka blekhet, efter att ha provat 2002 Clos dels Codols, är det lätt se. En doft som är stickig och fadd på samma gång. Smaken sur, sträv och jävlig. Det här vinet har avlidit för länge sedan. Tur att jag bara köpte en flaska. 67 kronor åt skogen, jag är tveksam att ens hälla ävjan i såsen.

Dyster sitter jag här på kvällskvisten och begrundar min egen dumhet. "Snålheten bedrar visheten", är ett sånt där näbbigt talesätt som kommer för mig, "lätt fånget lätt förgånget" ett annat. Jag påminner mig hur jag gick där på systembolaget och fingrade på alla de där trevliga och lagringståliga vinerna i 90-100-kronorsklassen som jag alltid tänker att jag ska bära hem några stycken av. Men nu detta, och istället för att ha investerat 30 kronor extra i en framtida upplevelse sitter jag nu här med brallorna nere och röven bar. Man ska aldrig skjuta björnen innan man kommit över bäcken, å andra sidan är det ibland bäst att låta lagd björn ligga. Så nu sätter jag korken i den här påvra pavan och försöker glömma och gå vidare.

2 kommentarer:

esping sa...

Hej Trisse. Lämna tillbaka. Så ska den inte smaka.

trisse sa...

Du har rätt. Jag kan i och för sig inte säga exakt vad defekten är, mer än att vinet smakar död och förbannelse, men det brukar inte vara några problem att lämna tillbaka som väl är.