måndag 15 november 2010
2007 Domaine Monier St Joseph Les Serves
Min upplevelse av 2006 Clos des Soutyéres förvånade mig. Eller kanske mer de kommentarer som droppade in. Först och främst så var det såklart kul att flera läsare tyckte till. Det som förvånade mig var kommentarerna kring eken. Jag brukar inte gilla viner med en alltför utpräglad fatkaraktär vilket en hel del tyckte att Clos des Soutyéres hade. Mig störde det inte så länge jag drack vinet. Däremot har det stört mig en del efteråt. Håller jag på att ändra smak ? Eller kan det vara så att jag inte druckit något syrah-vin på ett tag och att smaklökarna inte var helt kalibrerade. För att få svar på frågor som dessa öppnade jag en flaska 2007 St Joseph Les Serves från Domaine Monier, en producent som tjänar som säker referenspunkt för hur jag vill att syrah ska smaka
Domänet drivs av Jean-Pierre Monier och är beläget på relativt hög höjd i Brunieux. Ägorna omfattar 5 ha och odlingen är biodynmaisk. Fram till 2001 sålde Jean-Pierre sina druvor till ett lokalt koperativ men var inte nöjd med kvalitén på deras viner. Förmodligen inte med betalningen heller. Domaine Monier producerar ett vitt och tre röda viner. Les Serves är toppvinet gjort på speciellt utvalda druvor från drygt 30 år gamla stockar. Uttaget ligger på 24 hl/ha. Instegsvinet Cuvée Tradition ligger ett år på barriqueer, varav 30% nya. Jag gissar att Les Serves har en större andel ny ek.
Vinet har en mycket tät mörkt röd färg. Det finns en aning blått i kanten. Doften är mycket pigg och livlig med en helt underbar syrah-karaktär. Jag får alltid associationer till vårförälskelse och poprefränger när jag sticker näsan i ett glas ung syrah från Domaine Monier. Lätt parfymerad och blommig med massor av skogsbär, svarta vinbär, viol, tjära och lakrits. Fattonerna finns där i bakgrunden med en lätt vaniljtouch. Det här är en positiv och livsbejakande brygd.
Smaken fortsätter i samma upprymda stil. Åtminstone till en början. Härlig frukt och bra syra gör vinet till ett ypperligt matvin av nästan norditalienskt snitt. Plötsligt visar vinet upp sig från en annan sida. Rejäla tanniner och mineraltoner stramar upp och sätter gränser för allt de ämabla. Någon jävla ordning får det vara på ett syrah-vin, åtminstone om det kommer från norra Rhône. Lång, läskande och frisk eftersmak med klockrena svarta vinbär.
Det här är såklart mer ett vin i min stil. När jag jämför med Clos des Soutyéres så känns det här vinet oerhört mycket tydligare definierat, skarpare i konturerna och mycket mera användbart. Nu är såklart jämförelsen inte helt rättvis. Les Serves är för det första en druvren syrah, för det andra är det ungefär en hundring dyrare. Samtidigt en klar och tydlig påminnelse om hur ett riktigt bra syrah ska smaka enligt mig. Finns fortfarande på lager hos danska Emilie Vin.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar