2005 Chateaue Pesquie Quintessence

Fredagkväll men utan den där känslan av befrielse som vanligtvis infinner sig. Istället känner jag en viss anspänning och en begynnande oro. Lite handlar det om den stundande semi-finalen mot Kanada i hockey-VM. En något större roll spelar nog morgondagens Göteborgsvarv där en sliten kropp för egen maskin ska förflyttas dryga två mil på, vad jag är rädd blir, lika många timmar. Sedan väntar ännu en söndag i krypgrunden.

För att hålla de stundande vedermödorna på avstånd så bestämde jag mig för att korka upp en av mina absoluta favoritviner Quintessence från Ch. Pesquie i Cotes du Ventoux, en rätt obskyr apellation i södra Rhone. Jag drack det för första gången för några år sedan och har sedan följt det under några årgångar. Tyvärr har jag aldrig lyckats lägga upp något lager utan de inköpta flaskorna har alltid druckits innan de hunnit samla damm. Vinet tilltalar mig på på många sätt och av olika skäl. För en enofil med begränsad budget är det ibland klokt att vända sig till de mindre prestigefyllda områdena och där välja en topproducent. Man slipper betala för ett prestigefyllt namn och uppdrivna markpriser. Du betalar för kvalité, inte för status.

Årgång 2005 anses genomgående som den bästa på länge runt om i Frankrike och så även i södra Rhone. Ni förstår kanske att mina förväntningar var rätt höga. Tack och lov slapp jag att bli besviken. Redan när vinet dekanterades kändes det minst sagt lovande. En rätt intensiv doft av riktigt mogna mörka bär och tobak spred sig ur karaffen. Vinet är mörkt och kompakt i en blålila nyans. Man kan nog säga att det råder kongruens mellan färg och doft. Till att börja med fick vinet inte riktigt den luftning det förtjänade och det utvecklades rejält under kvällens gång. I doften hittades en mustig men svårdefinierbar kryddighet, nystyckat kött, mörka bigaråer och örter. Bara de skiftande doftnyanserna ger en god stunds förströelse.

Smaken är djup och fyllig. Här finns mörka smaker av lakrits, kaffe och bärfrukter. Dessa bryts på ett lite märkligt sätt av en rätt kul syrlighet som jag inte minns från tidigare årgångar. Eftersmaken hänger kvar en bra stund och klingar ut med den där friska syrligheten. Vinet är inte det minsta kärvt sin ungdom till trots utan kan beskrivas som mjukt och behagligt under hela resan.

Systembolaget har två årgångar i lager och jag tror det är klokt att välja 2005. Tyvärr finns det bara ytterligare ett vin från Ch. Pesquie, det vita tvillingvinet. Hos danska Philipson Wine kan man däremot hitta flera viner, bl a det nästan lika utomordentligt goda Les Terrasses till drygt halva priset. Dessutom är Quintessence 40 kr billigare per flaska. Köper man en låda Quintessence så får man nästan en låda Les Terrasses på köpet. Ingen dum deal. Här kan man verkligen snacka om Billigt Vin