När jag för ett par år sedan stod uppställd på startlinjen för att springa Göteborgsvarvet väcktes plötsligt frågor som Vad gör jag här ? och Varför utsätter jag mig för detta ?. Idag infann sig precis samma frågor när jag satt med sex tomma glas och ett svarsformulär framför mig och inväntade startsignalen för Regionfinalen i Munskänkarnas vintävling 2010. Blindprovning är ångestväckande grejer. Prestationsångesten dämpades något av det faktum att det handlade om två-mannalag. Man slapp med andra ord att bära ett eventuellt hundhuvud själv.
Tävlingsreglerna är enkla. Man provar sex viner helblint. För tre röda och tre vita ska druva, region och land anges. Man har 40 minuter till sitt förfogande. Rätt druva ger två poäng, rätt land och region vardera en poäng. Man får också ange andrahandsalternativ som ger halva poängskörden. Maxpoängen blir således 24 poäng. Jag och min lagkamrat kom överens om att fördela tiden mellan 20 minuters individuellt provande och 20 minuters resonemang.
Vin 1 var mycket ljust gult till färgen, möjligen med lite gröna refelexer. Doften gav svarta vinbärsblad, krusbär, nässlor och en del mineraler. Smaken är mycket frisk med hög syra och nästan lite plåtaktig eftersmak. Sauvignon Blanc känns som ett rätt självklart förstahandsval. Ursprunget är svårare men vi resonerar oss fram till att vinet är för påträngande för att vara franskt. Nya Zeeland med Sydafrika som gardering.
Facit: 2008 Henry Boureois Sancerre Les Baronnes
Tusen också. Vi tränade med en Pouilly Fumé häromdagen och den var mycket mera återhållsam.
Vin 2 ger ett nästan identiskt synintryck. Ljust gult. Doften ger lite honungssötma, päronmer och en anings aning petroleum. Ren smak med mycket hög syra, gröna äpplen och citrus. Att det handlar om riesling kände vi oss helt säkra på men varifrån ? Vi utesluter Alsace p g a stramheten och chansar på Rheingau. Andrahandsvalet blir Chablis.
Facit: 2008 Riesling Hugel
Samma sak här. Vi provade en betydligt mera generös och fet Alsace-riesling på träning.
Vin tre är nästan identiskt med de två föregående. Doften är mycket aromatisk, blommig och sötaktig. Pommac, mogen banan och tropisk frukt står det i mina anteckningar. Min kollega hävdar Kalifornisk Viognier och jag tror benhårt på Pinot Blanc från Alsace.
Facit: 2009 Divino Nordheim Sommeracher Katzenkopf Silvaner Kabinett trocken
Inte en siffra rätt. Tror aldrig jag druckit någon Franken-sylvaner tidigare. Jag noterade att kunnigare personer än vi missade och satsade på Viognier.
Vin nummer 4 är det första röda. En rätt tät mörkröd färg med lite blått i kanterna. Doften bjuder på rostade fat, kaffe, choklad, körsbär och lite kött. Smaken fyllig och frisk med rejäl syra och kraftiga tanniner. Kryddigt slut med lite bitterhet. Vi är helt överens om att det är en toskansk sangiovese. Vi garderar med corvina från Veneto mest för att skriva något.
Facit: 2007 Fonterutoli Chianti Classico.
Första fullpoängaren, skönt.
Vin nummer fem har tegelröd färg och är helt transparent vilket leder in oss på vissa spår. Efter lite sniffande som ger mycket fatvanilj, torkad frukt och lite dill går tankarna snabbt till Rioja. Smaken är medelfyllig med hög syra och trista tanniner. Vinet känns tråkigt och för gammalt vilket konsoliderar vår ursprungliga hypotes. Vårt andrhandsval blev Brunello
Facit: 1998 Marques de Arienzo Gran Reserva.
Vin nummer sex har en väldigt tät blåröd färg. Doften nästan skriker syrah med vanilj, blåbär, björnbär och charketurier. Här finns också den urtypiska syrahparfymen. Smaken är fyllig och kraftfull och känns lika druvtypisk som doften. Vi har tränat på både amerikansk syrah och Hermitage de senaste dagarna. Det här känns definitivt som nya världen med mer kraft än nyans. Samtidigt är det ingen riktig bomb. Vi enas om Sydafrika med Australien som gardering
Facit: 2007 Tatachilla Shiraz
Klart att det var en aussie när vi bestämt oss för Sydafrika. Jag är kass på nya världen och borde såklart satsa på att lära mig mer. Samtidigt trivs jag så mycket bättre i Europa.
Sammanfattningsvis en lärorik eftermiddag som var mycket nyttig. Inte jättelätt men heller inte omöjligt att klara en del. Således fick både ödmjukheten och självförtroendet sitt. Jag hyser den största respekt för paret som håvade in 20 pinnar. Vi placerade oss någonstans i mitten med våra 15.5 pinnar vilket jag är nöjd med. Mest lättad är jag över att nattens mardröm inte besannades, att missa ett Collio-vin.
19 kommentarer:
Jag tävlade också i förmiddags, och det känns lättande att läsa att vi inte var de ända som gick vilse i ursprung på förstavinet.
Just Nya Zeeland med Sydafrika som andraval hade även vi! Gott vin, men som sagt oväntat övertypiskt, precis som NZ brukar vara.
Jag grämer mig mest över att vi totalbommade vin 2. Snöade in på Chablis och låste tyvärr alltför hårt på det för att inse att det trots allt är en ganska typisk riesling...
Känns välbekant, vi tänkte i stora dag som du:
1. SB från NZ, utan tvekan.
2. Riesling, rätt fin doft men vass och disharmonisk syra. Det var mycket snack om Alsace, och rent av justerade Aussie-syror. Men till slut blev det Österrike. Chablis som backup.
3. Pinot gris med viognier som backup. Flackt och menlöst, ett skitvin präglat av päronaromatiska jäststammar. Inte en tanke på silvaner. Tänk att svenska vinpressen skrivit upp det här vinet!
4. Brolio satte vi med stor övertygelse på högra stranden. Klassiska bdx-tanniner. Inte en tanke på sangiovese. Rätt positiva tongångar vid bordet annars. Fonterutoli hade varit svårare att missa.
5. Rioja, förstås. Inget kul vin alls, bränt, fruktglest volatilt och dilltonat.
6. Sydafrikansk cab, typ Alto. Galet mycket fat! Shiraz från OZ som backup. Rätt grovt och fult.
Ingen risk för riks alltså. Så vi får hoppas på Vinosapien, som vanligt ;-)
Trevligt att vara i så gott sällskap !!
Jag och FV hade ingen stor dag som synes. Å andra sidan var det här inga viner jag frivilligt skulle köpa och dricka. Den röda flighten var verkligen tre nyanser av fat, där Brolio framstod som ett under av drickvänlig elegans jämfört med de övriga. Men känns det inte lite som en Munskänkssjuka att hälla ett så fullständigt artificiellt, platt skitvin som Nordheims Silvaner i en sådan här tävling? För mig var det den sämsta vinupplevelsen på länge, åtminstone sedan första tävlingomgångens chockerande dåliga 2008 Riesling Sauvage.
Men det är förstås bara den dåliga provaren som skyller på vinet. Applåder och lyckönskningar till de lag som lyckades bättre!
Håller med om Silvanern; hemskt. Päronsoda och skumbanan, var hittade de det vinet? Vi tyckte att Brolion var svår, inte så typiskt Chianti och utan frisk syra och körsbärstoner. Ett gott vin ändå, men inte typiskt. Vi trodde liksom er på NZ på ettan, lite för mycket frukt och för lite komplexitet för en Sancerre tyckte vi. Väldigt gott i o f s. Annars klarade vi oss ok. Svårt att tro att våra 14 p räcker till någon final, men det var kul.
Hej Ingvar!
Vill man vara lite elak så skulle man kunna påstå att alla tävlingar inom Munskänkarna handlar om att pricka viner som garanterat finns i Systembolagets ordinariesortiment. Aldrig har de hållit en tävling utan att basera den på viner som garanterat finns i hela Sveriges utbud. Visst är det rättvist att göra så - men vad blir det för viner?
Tre gånger i mitt liv har jag provat röd Châteauneuf du Pape från den fullständigt hopplösa årgången 2002. Första gången var förra gången Munskänkarna ställde till med tävling och hade 50års jubileum. Andra gången även då på en Munskänksprovning och den sista var på en privat provning men medtagen av en styrelseledamot i Munskänkarna.
Jag ska inte insinuera mer - men vad tänker de på?
Sitter ikväll med tre viner från Montalcino och garanterat skulle inte många deltagare i dagens tävling ha gissat rätt på något av vinerna.
Problemet är att vinvärlden vuxit ifrån Munskänkarna men de vägrar att inse faktum.
Tragiskt men sant.
Lycka till om du går vidare!
/ MV
Frankofilen o Mats L ! Att vinerna inte var så bra är väl en sak men Silvanern var ju väldigt atypisk. Utslagsgivande skulle man kunna säga om man vill vara snäll. I Malmö var Brolio inte med i uppställningen utan vi fick Fonterutoli. Jag gissar att det kan variera något mellan orterna.
MV! Det är väl inte helt enkelt med en rikstäckande tävling. Det gäller att ha ryggen fri och att inte bli beskylld för att någon ort fick lättare viner. Att vi skulle gå vidare är desvärre uteslutet. Bara i Malmö var det fler än fem par som var bättre.
Visst har det blivit en del stolpskott i Munskänkssammanhang men på det hela taget är jag nöjd. Tycker ofta att det är lärorikt och att det finns en poäng med de valda vinerna.
Hej igen!
Visst förstår jag tanken med att vinerna ska finnas tillgängliga i hela Sverige. Förutom rättvisemomentet så är det säkert betydligt mer praktiskt att vinerna finns tillgängliga på samtliga orter där tävlingarna arrangeras. Såtillvidare är det fullt förståligt att man gör som man gör.
Håller även med om att Munskänkarna som så är positivt för vinintresserade över hela landet. Jag är själv medlem och har träffat massor av trevliga vänner genom föreningen. Även deras utbildningar är mycket bra och lärorika.
Kritiken jag har gäller främst att jag på senare tid mer upplevt att det är bankandet i bordet med ordförandeklubban som verkar tilltala allt fler. Det har blivit lite för mycket förening över verksamheten och man kunde nästan ägna sig åt vad som helst – frimärken eller dylikt. Vinet kommer ibland alltmer i andrahand.
Lundasektionen har en fantastiskt hög nivå och jag tror säkert att det finns massor av bra lokala föreningar ute i landet. På riksnivå tycker jag att det känns måttligt kul. Alltför mycket styrande och något som jag upplever som svågerpolitik.
Sedan tycker jag generellt att nivån ibland är lite låg. Det händer mycket i vinvärlden och snabbt går det men ibland tycker jag inte ens att man försöker hänga med i svängarna.
Sedan kan man undra varför man ska kunna identifiera en Silvaner överhuvudtaget. Du anar inte vilken fobi man har att ständigt komma dragandes med Silvaner så snart det ska bli lite klurigt…
Ha det bra!
/ MV
Jag har inte sett så mycket av klubbandet utan har bara deltagit i kurser o på provningar. I min sektion tycker jag man verkar vara öppen och mottaglig för tips. Rent generellt är det väl ofta så att större intresseorganisationer tappar kontakten med organisationens ursprungliga idé och att du får ett skick med politrucker. Lyckligtvis har jag (ännu) inte märkt av denna tendens inom Munskänkarna. Detta kan som sagt bero på att jag inte är särskilt involverad
Skönt att höra att fler hade problem. I Luleå gick vi totalt vilse bland de vita vinerna. Trodde att rieslingen var chardonnay och sauvignon blanc fick gå som en riesling (gjorde samma fel på betyg 2-provet nyligen). Silvanern insåg vi var dagens utmaning och chansade på albarino.
Sangiovesen, shirazen och tempranillon gick bättre. - tatachillans eukalyptuston var bästa ledtråden i min näsa trots att jag aldrig druckit just den shirazen tidigare.
Egentligen borde jag kanske inte gnälla. Vill man vara kritisk så skulle man ju kunna tycka att jag borde göra något år saken och själv engagera mig. Jag har faktiskt fått frågan ett par gånger fast vänligt men bestämt avböjt.
Jag har under ett antal år haft nöjet att lära känna en mängd personer med nära anknytning till Munskänkarna i främst Malmö men även enstaka personer på riksnivå. Det som förvånat mig är att ju mer engagerade dessa personer blivit i styrelsearbetet ju mindre alerta har de blivit när det gäller vin. Det är som om att föreningen är viktigare än vinet. Då tycker jag att prioriteringarna blivit fel.
Dock måste man berömma alla inblandade för ett enormt engagemang och vilja att sprida kunskap om Munskänkarna.
Det som dock skrämmer mig är att man verkar tro att man måste vara Munskänk för att vara en värdig vinprovare.
/ MV
MV ! Intressanta iakttagelser och jag uppfattar inte alls dina kommentarer som gnäll. Jag tycker också att man har rätt att vara kritisk utan att vara tvungen att göra något åt det man kritiserar. Precis det du beskriver har jag sett i väldigt många sammanhang men ännu inte inom Munskänkarna. Vilket säkert beror på att jag inte har någon mera aktiv roll. Jag hjälper gärna till med praktiskt arbete men det (förenings-)politiska får andra sköta.
Däremot har jag stött på en del (vin)arslen som verkar tro att kunnande följer med medlemsskap i Munskänkarna per automatik
Tommy ! Visst är det lätt att gå vilse vid blindprovningar. Ett litet tankefel leder en snabbt på villovägar. Ibland rullar bollarna i, andra gånger inte.
Synpunkter om själva vinvalen å sido - visst var väl det här en rätt kul provnings/tävlingsform?
Att få höra flera andras resonemang och kommentarer på samma (nåja, bortsett från Brolio/Fonte) viner som man själv precis nyss provat ger en extra dimension.
Hej Fredrik ! Visst är formen kul. Jag skulle gärna göra det här återkommande. Vi har faktiskt pratat om att köra seriespel i min munskänkssektion.
Intressant diskussion!
MV: "Men sedan kan man undra varför man ska kunna identifiera en Silvaner överhuvudtaget" Tja, personligen gillar jag silvaner, men jag hade valt Juliusspital istället. En kall Franken-silvaner till tysk korv & surkål går inte av för hackor. Mycket bättre än en öl till.
När det gäller vinval så botaniserar vi rätt bra i beställningssortimentet på våra kurser i Stockholm. Inte tvåbetyget dock, eftersom där bestäms vinerna centralt. Och ja, det är ju så att det ska var neutralt var i landet man gör provet så då blir urvalet lite snävt.
Gnäll inte! Jag fick en druvren Petit verdot från La Mancha när jag gjorde praktiska delen av trebetyget för ca 10 år sedan! Så det så :-)
MVH
Niklas
Hej Niklas ! Satte du den ?
Niklas skrev antagligen Periquita 1963?
/MW
Hej igen!
Trodde för ett tag att diskussionen dog ut men tydligen inte.
Självklart kan Sylvaner smaka gott. Jag brukar bli överraskad de få gånger jag provar viner från Franken och tycker ofta att det är underskattade viner. Inget ont om vinet som så men varför Munskänkarna envisas med att väldigt ofta ha med just Frankenviner i sina betygsprovningar och utbildningsprogram förstår jag inte.
Jag har inte exakta uppgifter men nog har Sylvaner förekommit på merparten av trebetygsproven de senaste fem gångerna? Varför det anses duktigt att blint pricka Sylvaner begriper jag inte. Troligen sitter de flesta deltagare som är pålästa och letar efter just Sylvanern på provet. Samt givetvis då vinet från Jura som är lika vanligt förekommande (och svårt att missa).
Det var mest det min kritik handlade om. När Munskänkarna vill skoja till det och göra det extra klurigt så stoppar man in Sylvaner och kanske en Savagnin. Vill man vara riktigt lustiga så tar man just en Spansk Petit Verdot (som Niklas skriver om) så har man skojat till det riktigt ordentligt! Tror det var 2007 som man hade med en Merlot från Spanien. Känns det som en nödvändig kunskap – att pricka en Spansk Merlot?
Sedan tror jag nog att just kurserna och de specialsektioner som finns inom Munskänkarna är berikande och tar ut svängarna lite mer.
Om någon nu undrar om jag är bitter över att inte klarat provet så är det inte så. Jag har godkänt på trebetygsnivå för den teoretiska delen men aldrig gjort ett försök på den praktiska. Det bär mig emot att resa 60 mil för att prova vin klockan 11:30 en gång vartannat år en lördag i februari. Flexibla är man sannerligen inte.
Ha det bra!
/ MV
PS. Greanche Blanc eller Grenache Gris kunde vara en uppfriskande nyhet till nästa prov! DS
Skicka en kommentar