Lagerrensningen fortsätter. Denna gång med benäget bistånd från Trisse vars gedigna insatser under kvällen gjorde att rensningen blev mer omfattande än vad som var tänkt. Våra ambitioner om att få något arbete gjort under kvällen ersattes av en glupsk nyfikenhet på nya erfarenheter.
Medan vi väntar på att maten ska bli färdig så öppnar vi, efter en rejäl attack av korkskruvsångest, 2003 Kaplja från den friulanske producenten Damijan Podversic, en Gravner-discipel och hardcore naturvin-producent. Kaplja är Damijans stora vin, en blandning på Tocai, Malvasia och Chardonnay. Det har haft lång skalkontakt och lång lagring på ekfat. Färgen är märklig. Det har en nyans mellan koppar och orange med en alldeles speciell lyster. Det har också något slags trolskt belöjad hazyness som förbereder oss för en speciell upplevelse. Doften är till en början inte mycket att skriva hem om. Alkohol och kola, möjligen lite nagellacksborttagningsmedel. Efter en tid på karaffen börjar det hända saker. Det dyker upp våta stenar och snäckskal, persika och hyacinter. Smaken är fyllig, djup och knastertorr med vital frukt och väldigt bra längd. Mot slutet känns en viss bitterhet och rätt sträva tanniner. Ett mycket spännande vin och förhoppningsvis början på en lång bekantskap.
Till maten öppnade vi 2001 D:vin, en flaska jag länge sneglat på men som det aldrig kännts riktigt rätt att öppna. D:vin är resultatet av dansken Jakob Schjerbecks ambition att producera det mest prisvärda vinet i Bordeaux. Han har tillgång till 1.7 ha på Chateau Lauduc och gör sedan 1997 c a 7.000 flaskor per år. Om han lyckas i sin ambition kan jag inte uttala mig om men visst smakar D:vin alldeles utmärkt. Det är gjort på 80% Merlot och 20% Cabernet Sauvignon. Doften ger plommon, mogna jordgubbar och cederträ. Här finns också lite stalltoner och tobak. Smaken är fyllig och kraftfull och mer generös än vad jag väntat mig. Jag hittar paprika, jordgubbar, cederträ, tobak och vanilj. Otroligt läckert vin som nog inte är särskilt ursprungstypiskt. Det hamnar nog mittimellan nya och gamla världen stilmässigt.
Två nyinköpta flaskor av senare årgång dämpade korkskruvsångesten och gjorde det rätt lätt att öppna 2000 Gelsaia. Ett vin gjort på 100% Raboso av Piave-producenten Cecchetto. Gelsaia är hans toppvin gjort på sent skördade druvor från de äldsta stockarna. 25% av frukten torkas i 35 dagar innan det vinifieras. Vinet lagras ett år på en bladning av små och stora fat. Vinet är mörkrött, tätt och kompakt i färgen. Doften är magnifik. Körsbärsmarmelad, mörk choklad och plommon är de första intrycken. Därefter kommer det engelsk piptobak och en näve fjolårslöv. Smaken är djup och fyllig. Den följer aromerna väl. Alkoholen ligger på 14% och ger värme. Trots en viss sötma så känns vinet inte klumpigt. Stort ja, men inte klumpigt.
Vi fortsatte med en chilensk sauvignon blanc, 2005 Casa Marin Cipreses Vineyard. Vinet har fått några år i Trisses källare. Det har inte den druvtypiska ljusa färgen med lite gröna stick utan bjuder på en halmgul nyans. Det allra första doftintrycket får mig att associera till rabarberris, sedan kommer den mest klockrena krusbärsdoft jag känt följt av paprika och svartvinbärsblad. Smaken är medelfyllig med den mycket friska syran inakt. Långt slut där fruktigheten breder ut sig. Mycket gott men kanske lite väl intensivt och påträngande i stilen.
Därefter följde en 2007 Saint Joseph Blanc från en av områdets mindre domäner, Domaine Monier. Vi har blivit barnsligt förtjusta i Moniers röda viner som provats både här och där. Detta vin är gjort på 100% Marsanne. Färgen är djupt guldgul. Doften är mycket inbjudande och älskvärd med gula plommon, persikor, honung och mynta. Smaken är fyllig, kryddig och bastant med en lite oljig munkänsla. Ett personligt och spännande vin
Vi avslutar med 2005 Riesling Steinbreiten Suss som Trisse rapporterat om här . Det finns inte mycket att tillägga mer än att det enda oanständiga jag kan hitta i doften är att den är oanständigt god samt att det fortfarande finns några rabatterade pavor kvar.
6 kommentarer:
Esping! En balanserad rekonstruktion av en - för min del i a f - alltmer obalanserad afton. Jag har ännu inte hämtat mig så pass att jag kunnat ge mig på att försöka återskapa kvällen i minnet - men det kanske dyker upp några hågkomster så småningom
Spännande läsning och intressanta viner. Druvsamannsättningar som verkar obskyra men som tydligen var riktigt lyckade. Synd att jag inte kunde vara med. Dansken från Bordeaux har jag aldrig hört talas om men hans ambitions nivå är det inte fel på./Höganäs
Hej, Jo det här med udda, lokala druvsorter är något som faller oss på läppen, särskilt om de kommer från nordöstra Italien. De finns ju där som en motvikt till likriktning och utslätning. Jag är lite förvånad över att D:vin inte uppmärksammats mer. Kanske är det för att produktionen närmast verkar vara på hobby-nivå. Trots att produktionen ligger på c a 7.000 flaskor om året som finns fortfarande viner från de tidigaste årgångarna tillgängliga. Det är bara en del av produktionen som släpps vid lanseringen av en ny årgång. Munskänkarna i Hbg hade en D:vin-vertikal häromåret som jag tyvärr missade. Bröderna D's vinhandel i Köpenhamn brukar ha flera årgångar i lager. Tyvärr har ju den usla kronkursen gjort vinerna onödigt dyra. 2001:an som vi drack kostade c a 200 DKK som motsvarade 250SEK vid inköpstillfället. Idag har priset säkert stigit och kronkursen försämrats.
Kul med udda druvkombinationer!!!.
Munskäskarna i Hbg, Hrmmm. Blivit avrådd men det var i slutet på 1990-talet. Saker och ting förändras förhoppningsvis. Körde en liten resning i helgen. Plockade fram en vit Rhonare från Herr M Sorell, 1999. Vi köpte en låda från Philipson Wine i Kokkedal och delade upp. Såldes biliggt för ca 300 kr flaskan Vi köpte tror jag 2003. Kanon vin om man nu gillar blöta ylle vantar med melon. Hör av er när ni kör nästa källar resning./Höganäs
Hmm så går det när man har bråttom!!.
Rensning heter det fast jag kan få det andra också av bra viner./Höganäs
Visst, vi får höras av när det blir läge. Den vita rhonaren låter spännande. Min erfarenhet är ytterst begränsad på det området. Utöver St Josephen i inlägget har det nog bara blivit enstaka smakprov på vinmässor
Skicka en kommentar