Det finns all anledning att gå över ån efter vatten - hela det här vinbloggandet handlar ju om att vidga vinvyerna. Robert Frost valde den övervuxna, minst tagna stigen genom skogen och det gjorde hela skillnaden. Ja, ni fattar.Men ibland behöver man inte göra det krångligare än det är. Rabl Zweigelt Rosé är det man behöver en sommarvarm septembersöndag. Den rosa blekfisigheten, det snustorra och ändå hallonfruktiga anslaget och den lilla milda pepprigheten är fortfarande på rätt plats.
Mulderbosch - som enligt personalen i butiken är en mycket populär rosé - är välgjort och ligger inte långt från österrikaren i doft- och smakregistret. Men jag behöver det inte så länge Rabl finns kvar i hyllan. Visst, kanske behövs inte rosé på det hela taget nu när hösten faktiskt verkar vara på väg. Men det borde väl snart bli rea på det rosa sortimentet och då kommer jag garanterat att slänga ner några buteljer i källaren. De bör kunna klara en vinter där nere för att, likt pigga vårlökar, lysa upp några soliga vårsöndagar om ett halvår eller så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar