Den gångna helgen gick i "årets sistas"-tecken. Vi plockade de sista björnbären som fick toppa en pannacotta och vi fiskade krabbor vilket vi nog inte lär göra fler gånger i år. Det var också med största sannolikhet sista gången som vi åt alla måltider på altanen. Likaså gissar jag att det inte blir fler grillkvällar på denna sidan nyår.
Det har varit en bra helg som vi verkligen ville utnyttja och krama de sista dropparna ur sommaren. Samtidigt har det hela tiden funnits ett lätt vemod närvarande. Väl mogen nebbiolo är kanske inte det optimala valet för en lätt kylslagen grillkväll men vinet matchade stämningen perfekt. Givetvis var det sista flaskan ur en låda köpt i Danmark för några år sedan.
Färgen är helt genomskinlig och går i ljust tegelbrunt. Doften fångar också stämningen helt klockrent. Här finns mycket mognadstoner som vittnar om stundande förgängelse. Lite i linje med Dylans "It's not dark yet, but it's getting there". Men här finns också en del frukt kvar, hallon, körsbär och rabarber. Här är också en del rosor, tjära en lätt rökton och så det där lite höstlika inslaget av multnande löv. Det här är gott.
Smakmässigt tillhör 2000 Barbaresco Albesani Vigna Ronco de mera kraftfulla jag smakat. Vinet ärknappt medelfylligt. Smaken är klassisk nebbiolo: Friskt med pigg syra, här hittar man också en del läder, hallon och torkad frukt. Perfekt balans mellan de lite sötare inslagen, syran och tanninerna. Hyfsat lång och mycket god eftersmak. Säkert ingen stor Barbaresco men ett utmärkt exempel på hur bra och mogen bruksbarbaresco kan smaka.
Vinet gör sig ännu bättre när vi packat ihop grillen, flyttat in och tänt höstens första brasa. Jag gör en mental not om att det är dags att handla en ny låda och lägga undan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar