Dags att börja kalibrera smaklökarna inför sommarens Friulien-besök. I ett enligt mitt tyckande ett lite missriktat och valhänt försök att hänga på supertoskanarnas framgångsvåg lanserade man i Friulien för ett antal år sedan begreppet "Superwhites". Det handlade egentligen om att återuppliva traditionen att göra vita cuvéer. I början fanns begränsningen att om ett vin gjordes på flera druvsorter så måste alla komma från samma vingård för att få uppbära DOC-status. Någon smart marknadsförare såg möjligheten i begränsningen och vips så var supervitingen född. Numera räcker det med att druvorna kommer från samma distrikt för DOC-status och Superwhites nämns inte lika ofta.
Jag har inte blivit helt förtjust i de två viner från Ronco dei Tassi som jag har provat tidigare. Deras toppvin 2009 Bianco Fosarin är en arketypisk Superwhite och mångfaldig Tre Bicchiere-vinnare som jag verkligen har höga förväntningar på.Det är gjort på 50% Pinot Bianco, 20% Malvasia och 20% Tocai Friulano. Pinot Biancon har jästs och lagrats på ny ek medan resten bara sett stål.
Vinet är guldgult med lite gröna reflexer. Doften är aromatisk och inbjudande, delikat och nyanserad. Till en början känns den piggelinlika päronaromen nästan för mycket men vinet sansar sig snabbt och blir alltmer nyanserat och elegant. Frukten är i centrum men kompletteras av fin blommighet, lätta fattoner, mandel, citrus och den där typiska Collio-mineraliteten. Riktigt trevligt och garanterat ännu bättre om ett år eller två.
Smaken gör mig på inget sätt besviken. Den är relativt fyllig, mycket frisk och läskande. Här finns ett litet uns sötma som balaseras av den friska syran. Päron, citrus och en anings aning sälta. Lång eftersmak med lätt bitterhet. Precis som det ska vara.
Ett riktigt trevligt vin som importeras av Ad Libitum. Det säljs till ett mycket förmånligt pris och kostar 139 kr vilket är helt i linje med vad det kostar i Italien. En alldeles utmärkt utgångspunkt för den som vill bekanta sig med Friulien.
5 kommentarer:
Så när bär det av till Frille och är det månne med en ny kamera i bagaget?
Blev av någon konstig anledning sugen på pasta vongole.
I början på juli och nya kameran får följa med. Om jag inte lyckas fibbla bort den vill säga. Är inne på min sjätte kamera nu. Fyra har jag slarvat bort och en fick min bror. Har dock tecknat alla upptänkliga försäkringar denna gången.
Pasta vongole, visst men lägg en beställning till Ad Libitum först.
Haha! Kanske spänna fast ett senilsnöre mellan dig o denna kameran... vad det nu blidde för en?
Ser fram emot några riktigt fina foton och dregelframkallande poster om viner som inte går att få tag på ;)
Hrmm,
inser att jag slarvat bort ett par sådana här flaskor någonstans i det som ska påminna om en "vinkällare" (snarare vin-i-källaren).
Fast att döma av dina intryck spelar det ingen som helst roll?
Du bör nog hitta dem innan snarare än efter nästa fotbolls-VM. Gör du det tror jag inte du blir besviken. Å andra sidan kanske de är för mycket mainstream för en hardcore-friulan.
Skicka en kommentar