Munskänkarna provar Marche

Hur återhämtar man sig bäst efter en strapatsrik vecka med idogt vinprovande ? Hur tillbringar man bäst dagen mellan hemkomst och återgång i arbete ? Med en vinprovning såklart !

När mitt musikintresse var mera aktivt kunde jag gå in stenhårt för att förstå mig på en genre eller en intressant artist. I veckor fokuserade jag helt på en sak. Läste och lyssnade. Det kunde bli allt från Memphis-soul till frijazz, deltablues till old-school hip hop eller engelsk folkrock.

Självklart slår denna personlighetsdefekt igenom även i mitt vindrickande. Numera har jag kanske ändå sansat mig något. Tycker jag själv åtminstone. Mitt nyårslöfte till mig själv var att bekanta mig bättre med ett antal franska och italienska regioner som var relativt okända för mig. Marche är en av dessa regioner. Så passande då att lokala Munskänksavdelningen igår bjöd in till provning på temat. Vi provade sex viner öppet under ledning av Per Åsander.

Provningen inleddes med den gamla bekantingen 2007 Aurora Fiobbo Offida Pecorino, 100% pecorino lagrat på 30% ek och resten på rostfritt. Vinet har en vackert guldgul färg. Härligt fet och aromatisk doft med viss fatprägel och läcker gul fruktighet. Smaken är rik, fyllig och mycket välstrukturerad. Gula plommon, omogna persikor och citrus i smaken. Mycket lång eftersmak där persikan dyker upp igen i mera mogen form och ett uns av bitterhet. Riktigt bra.

2007 La Monacesca Verdicchio di Matelica Mirum Riserva var ännu bättre. Ljusgult i färgen. Lång lagring på jästfällningen ger en doft med nötter, bröd och en antydan till fatlagring. Vinet har dock inte sett någon ek utan lagrats 18 månader på ståltank. Doften är blommig och har tydliga mineraltoner. Smaken bjuder på tropisk frukt, päron och viss sälta. Mycket lång eftersmak. Återigen ett riktigt bra vin.

Som ett mellanspel kommer ett rött mousserande vin. Vernaccia di Serrapetrona från Alberto Quacquarini (prova på att uttala gläds åt att ni inte bär det efternamnet!!). Vinet har genomgått tre jäsningar och lär vara ett unikum i vinvärlden. Vinet går i blårött, doftar mörka bär och jordgubbar. Smaken är också den mycket bärig, har en del restsötma, frisk syra och finkorniga tanniner. Smakar som en hygglig lambrusco, varken mer eller mindre men kostar dubbelt så mycket.

Kvällens första röda är 2006 Boccadigabbia Saltapicchio gjort på 100% sangiovese. 16 månader på använda barriquer. Klassisk doft med körsbär, hp-sås och fattoner. Smaken är medelfyllig med tydlig körsbärsfrukt, frisk syra och kantiga, bittra tanniner som inte känns så kul. Vinet var däremot ypperligt till maten.

Det andra röda är 2007 Aurora Barricadiero som är en blandning på 90% montepulciano, 5% cabernet sauvignon och 5% merlot som lagrats ett år på barrique. Tät mörkröd färg. Doften bjuder på skogsbär, körsbär och tydlig fatprägel. Smaken är fyllig och mycket kraftfull med skopvis av bärfrukten, bra kryddighet och stadiga tanniner. Vinet känns mycket balanserat och har lång körsbärsfruktig och kryddig eftersmak. Kvällens bästa tillsammans med Mirum Riserva.

Provningen avslutades med en udda skapelse. Vino e Visciole Bacco non lo sa är gjort på 30% montepulciano och 70% surkörsbär, visciole på italienska. Söt, intensiv doft av körsbär, kanel och mandel. Smaken är söt men inte utan friskhet. Kryddig och körsbärsfruktig. En speciell uppelevelse och ett vin som gjort för ris a la malta.

Sammanfattningsvis en provning med mycket intressanta viner som verkligen gav mig lust att fortsätta utforskningen av Marche. Jag kommer dock inte att köpa mina viner från svenske importören Gobbi. Priserna är helt orimliga. Auroras viner kostar sådär en 60 - 70% mer än vad de kostar i Danmark. Även Mirum är långt mycket dyrare än i Italien. Ett visst påslag kan jag förstå men ett vin för 15 till 18 euro ska inte behöva kosta närmare 300 spänn i Sverige.