Costieres de Nimes vs Chateauneuf-du-Pape

En fråga som ofta mal i mitt huvud är hur bra ett visst vin egentligen är ? Jag har lätt för att bli fascinerad, engagerad och nyfiken, och då är det lätt att delar av omdömet sätts ur spel. Ta bara vår senaste resa som exempel. Södra Rhône är inte mitt favoritområde men efter att ha rest runt under några dagar i Costieres de Nimes, träffat småproducenter och fått en känsla för området så vill jag ha mer. Som både jag och Jörgen så gjorde såväl kvalité som prisbild oss förvånade. Hur mycket handlar vår entusiasm om att vi blivit förförda i stunden och hur mycket konfrontation med vardagen kommer den att tåla.

Gårdagens experiment är sprunget ur dessa funderingar. Jag tänker inte att det ska kunna ge något entydigt eller tillförlitligt svar men kanske någon fingervisning.Möjligtvis väcker det bara nya funderingar. Tanken var hursomhelst att låta en grupp erfarna provare smaka fyra viner av samma årgång blint. Tre av vinerna har Costieres de Nimes som ursprung. Ett vin kommer från det närliggande Chateauneuf-du-Pape. Provarna är 16 av mina kurskamrater från Munskänkarnas tre-betygs kurs och uppgiften att hitta bästa vinet. Vinerna provades helblint för kursarna och halvblint för min del.

Glas nr 1 har viss transparens i en brunröd nyans. Doften bjuder på tydliga mognadstoner. Jag hittar sviskon och lakrits, örtkryddor, jordgubbsmarmelad och stallighet. Smaken är ganska mjuk med vital syra och de olika komponenterna är väl integrerade. Ganska sträva tanniner.

De övriga provarna ger kommentarer som "Tydligast tanniner" "Mulligt och kraftfullt", "Moget"

"stalligt". Sex av de sexton provarna håller detta som bästa vinet.

Bakom staniolen dolde sig 2005 Domaine du Vieux Lazaret, en av systembolagets billigare Chateauneuf-du-Paper gjort på en blandning av grenache, syrah, mourvedre, cinsault och counoise. Årgång 2007 kostar 199 kr på systembolaget.

Kvällens andra glas bjuder på en något mörkare och tätare röd färg. Doften ger hintar om en hög andel syrah. Tydliga animaliska toner, viltkött och charkturier. Viss pepprighet, viol och svarta vinbär. Smaken är intressant och drar åt lite olika håll. Här finns vitala röda och mörka bär som möter svarta oliver, lakrits och choklad.Frisk syra och silkiga tanniner.

Kursarna tyckte att vinet hade en "intressant kropp" och att det var "fylligt och balanserat". Några ville placera vinet i Italien medan merparten var tvärsäkra på att ursprunget var franskt. Jag och ytterligare en provare hade detta som favorit, alltså två röster totalt.

När draperingen föll visade det sig handla om 2005 Mas des Bressades Cuvée Excellence. 100% syrah som lagrats 12 månader ett, två och tre år gamla barriquer.
Kostar 10-12 euro i butik.

I glas nummer tre möts man av mera moderna tongängar. Mycket kaffe och rostade toner. Vidare björnbär och svarta vinbär med hög intensitet och en del peppar. Även smaken domineras av faten. Fylligt, sötfruktigt, nästan syltigt och rätt hög alkohol. "Eld, styrka och alkohol" säker någon. En annan kursare tycker "mjukt, nästan för mjukt". De flesta positiva och vinet får sju av de 16 rösterna och blir kvällens segrare.

Vinet är 2005 Chateau Valcombe Garance Rogue gjort på 100% syrah som legat 15 månader på 300-litersfat av ny fransk ek. Kostar c a 15 euro på plats och 165 DKK hos danska Vinens Verden

Kvällens sista vin skiljer sig markant från de övriga. Det är betydligt ljusare i färgen. Doften bjuder på generösa doser målarfärg. Här finns elegant frukt på temat hallon/jordgubb, höstlöv och lakritskonfekt. Väldigt trevlig doft som jag går igång på. Smaken domineras av den söta frukten som balanseras av bra syra och rejält med finkorniga tanniner. Tyvärr också ett visst alkoholgenomslag som drar ner betyget. Detta vinet blir det mest diskuterade under kvällen. Någon är säker på att vinet är nebbiolobaserat, andra hävdar Pinot Noir med bestämdhet men merparten placerar vinet i södra Frankrike. "Mycket intressant", "mer intressant än gott", "godis", "mandel och målarpyts" var kommentarer som fälldes. En provare tyckte detta var bäst.


Vinet som väckte dessa reaktioner var 2005 Chateau Beaubois Cuvée Elegance. 90% Grenache och 10% syrah som lagrats lagrats sex månader på stora fat. Kostar c a 12 euro i butik.

Jag tror inte man ska dra några långtgående slutsatser av provningen. Men några reflektioner ska jag försöka mig på. En sådan är att kvalitet alltid kostar. Man gör inte bara bra och billiga vardagsviner i Costieres de Nimes men ska man upp i kvalité så kostar det. Jag skulle gissa att samtliga viner vi provade under kvällen skulle ha priser på 150 - 220 kronor om de lanserats på den svenska marknaden, d v s i nivå med vad vi får betala för en billig Chateauneuf-du Pape. Det verkar ju också vara på den nivån som vinerna presterar.