Höstjakt bland hyllorna

Nej, Räknetrissen har inte somnat på sin post. Anledningen till dröjsmålet med denna månads rapport från nyhetsfronten är att resultaten från de gängse källorna dröjt. De vanligtvis pålitliga plusleverantörerna Ulrika Karlsson och Camilla Settlin på Aftonbladet/Tasteline har ännu inte publicerat några noteringar från novembersläppet. Tomaz Grehns vita och röda listor nätpublicerades i GP först under torsdagen.

En sådan här månad - när det släpps en del riktiga godbitar och upphaussade viner - kan man ju tänka sig att det mest åtråvärda redan är slut vid det här laget, bortryckt ur hyllorna av dem som var först på plats i måndags. Men faktiskt har lagersaldot för det röda vin som toppar kritikernas sammanslagna poänglista, Graillots Crozes-Hermitage för 188 spänn, faktiskt ökat sedan igår då det verkligen var på upphällningen. Plötsligt finns det ett par hundra av de 4 400 flaskorna kvar, kringspridda över landet. Det har väl kommit en ny laddning från depån kan man tänka. Men saldot sjunker för varje gång jag är inne och kikar...

Däremot tycks de 360 buteljerna av 1996 Duval-Leroy Fleur de Champagne Brut vara obönhörligen bortsopade ur sortimentet. Bubbelkompisen 2002 Legras & Haas Blanc de Blancs för 325 spänn är i stort sett väck det också. I skrivande stund finns det fler kvar av 1999 Pol Roger Brut Vintage för den som har minst 448 kronor att avvara, vilket en flarra går loss på.

Även bland de stilla vinerna är det dyra godingar som gäller så här på hösten, när det så smått börjar lacka mot jul. Det kan bli dyra impulsköp när jakten efter villebråden får adrenalinet att rusa i kroppen på flaskjägarna. Ännu har jag inte sett några rapporter om kroppsskador, men säkert har mången spekulant fått vända om med oförrättat ärende, stukad i själen när det utsedda bytet redan har norpats av någon konkurrent.

Nu verkar det som om det finns mycket gott att sitta på pass efter där i butiksterrängen. Kritikerna strösslar höga betyg över sina tabeller. Som vanligt är differensen ändå ganska stor i bedömningen av de enskilda vinerna, inte minst vad det gäller de dyrare. Antagligen har det att göra med att det är svårare att sätta kvaliteten på vinet i relation till priset och få fram ett prisvärde, ju mer det kostar.

En recensent presenterar alltid ett urval (utom Fagerström i Sydsvenskan som redovisar allt) och då är det intressant att också se vilka viner som inte nämns. Dolk på SvD/Tasteline har till exempel inte med Graillot på sin 20-i-topp-lista. Kanske gillar han det inte, kanske har han glömt bort det? Kanske är han ärlig när han jämför? Vem vet? I alla fall kan vi konstatera att en som definitivt inte bidrar till betygsinflationen, blindprovaren Artberg, ger Graillot ett VG i betyg. Artberg drämmer för övrigt till med ett enda MVG för ett rött vin, till Château-Neuf-du-Papen 2007 Domaine La Barroche Terroir. Grehn tar rygg med fem fyrar medan övriga nöjer sig med att tycka det är prisvärt. Vilket ju med tanke på priset, 239 spänn, borde betyda att det inte är kattpiss.

Viner som splittrar menigheten poängmässigt är bland annat Kamptal-producenten Rabls 2008 Grüner Veltlin Käferberg Reserve (199 kr). Fagerström ger två ryttare men staplar adjektiv som låter positiva (piggt, harmoniskt, välbalanserat). Grehn ger fem fyrar och finner ett underbart vin med härlig doft och balans syra/frukt. I bedömningen av prisvärde blir kvalitetspoängen det som avgör: där Fagerström ger 3+ av 5 ger Grehn 5 av 5. Det andra Rabl-vinet, en budget-riesling för i sammanhanget blygsamma 79 kronor, får ett mer unisont uppskattande. Fem recensenter ger det i genomsnitt 4,2 i betyg, och Artberg klämmer minsann i med ett G.

I månadens lista lanseras ett helt nytt grepp: medelvärdet. Ett genialiskt matematiskt tillvägagångssätt nyss uppfunnet av Räknetrissen. Det innebär - lo and behold! - en möjlighet att i listan redovisa viner som fått olika antal omdömen. Här nedan finns viner som bedömts av fyra eller fler kritiker i min genomgång. Ett vin som på det sättet faller ur listan är 2007 Ètim Negre från Monsant, som på tre kritiker kammar hem 13 poäng (medel: 4,3), däribland ett gott omdöme från Munskänkarnas organ Vinjournalen. Förmodligen ett av novembersläppets fynd för högst rimliga 87 kronor.

Nåväl, här följer alltså en liten topplista, att ta med en stor nypa salt när plånboken ska länsas. Nypan salt betyder att det säkerligen inte är de bästa vinerna (oavsett priset) som listas. Ovan nämnda Domaine La Barroche kommer först på nionde plats bland de röda med ett medelvärde på 3,25. Finare Vinares favorit La Spinetta Langhe Nebbiolo (209 kr) hamnar strax utanför listan med 3,5 i medel.

Vita

1. 2008 Rabl Riesling, 79 kr, medel 4,2
2. 2008 Zeltinger Sonnenuhr Riesling Spätlese, 200 kr (halvtorrt), medel 4
3. 2008 Château Gaudrelle, 95 kr, medel 3,75
4. 2008 Southern Ocean Chardonnay, 89 kronor, medel 3,66
5. 2008 Steinterrassen Riesling Federspiel, 195 kronor, medel 3,6
6. 2008 Grüner Veltlin Käferberg Reserve, 199 kronor, medel 3,5
7. 2008 Alianto Pecorino, 89 kronor, medel 3,4

Tre av sju (placering 1, 5 och 6) är från Österrike, som väl då får koras till "månadens vitvinsland". Grattis!

Röda

1. 2007 Crozes Hermitage, 188 kronor, medel 4,6
2. 2007 Rosso della Rocca, 89 kronor, medel 4,0
2. 2007 Colle dei Venti, 79 kronor, medel 4,0
2. 2006 Crane Lake Malbec, 69 kronor, medel 4,0
3. 2006 Webersburg Cabernet Sauvignon, 149 kronor, medel 3,8
4. 2006 Le Font du Mirail, 90 kronor, medel 3,75
4. 2005 Château la Nerthe, 299 kronor, medel 3,75
4. 2006 Querciabella, 199 kronor, medel 3,75
5. 2008 Ventisquero Reserva Cabernet Sauvignon Petit Verdot, 75 kronor, medel 3,66
5. 2006 Casalferro, 269 kronor, medel 3,66

Rhône-dalen och Mellanitalien, grattis!

Med väl förättat värv kan nu Räknetrissen slå sig ner med ett glas av ett vin han allt mer uppskattar, trots ett något bistert första möte: Luna Beberide, uppsnokat i realistan för löjliga 63 kronor. Ett mycket trevligt litet vin att sörpla på till torsdagspastan med köttfärssås. Enligt lagersaldot ska det finnas ett par exemplar kvar i Nordstan i Göteborg. När man nu blev utan av den fina champagnen får man väl trösta sig med lite billigt rödtjut.