måndag 6 oktober 2008

Nån jävla ordning får det vara på en vinblogg

...eller inte. I alla fall har det inte varit någon ordning på mitt drickande den senaste tiden. Druckit har jag understundom gjort, men steget till att dokumentera har oftast tett sig oöverstigligt. Ibland har jag emellertid tagit en bild. Här är till exempel en:

Köpt på tips från en snubbe på Bolaget, en montepulciano d'Abruzzo som jag väl aldrig annars skulle stannat upp vid. En positiv överraskning, som jag minns det. Jag tror vi drack det till kalv-éntrecôte och ratatoille, en rätt där syran i vinet kom till sin rätt. Till "robusta rätter av mörkt kött" tycker Systemets hemsida. Hur som helst till mat och gärna rött kött av något slag. Festligt nog för sina 89 kronor.

Till höger ett italienskt bordsvin, inköpt under ett besök Esping och jag gjorde i den danska huvudstaden under sommaren. Mesta tiden tillbringades på Brew Pub, en sittning som ledde till att spontanbesöket på Irma blev tämligen desorienterat och ofokuserat. Ännu ett av dessa stackars viner som försvinner obemärkta in i glömskan. Jag har inga dåliga minnen av det, så det var förmodligen högst passabelt (och kostade inte många DKr). Dracks en vacker sommardag, som synes, säkert till något från grillen. Om jag inte missminner mig finns det någon flaska kvar, lämplig att plocka fram till en pastarätt med kött under hösten.

Och här har vi en petit chablis. Det är inte ofta vi dricker chablis nuförtiden, stor eller liten. Den här ramlade vi nog över när vi en lördagsförmiddag varit vid hoddorna och köpt fisk till en boullabaisse med till exempel musslor, multe och lax. Mycket torr, som jag minns den, väldigt ung. Mineraler och citrus. Nästa gång jag vill ha en petit chablis kommer jag förmodligen att testa Domaine Sainte Claire från Brocard för fyra kronor mer (det vill säga 103 kronor). För variationens skull och för att den här inte lämnade några outplånliga spår efter sig i mitt minne.

Vad är väl lämpligare att avsluta denna upp - och nervända kavalkad med, om inte en prosecco? När vardagen behöver piffas upp en smula, när det finns minsta skäl att fira något som kan göra en mulen hösttisdag lite färggladare. "Ploff", så är vi igång! Den här varianten är lite dyrare än den med den gula etiketten vi brukar hänge oss åt (Prosecco la Robínía Extra Dry, nr 7486). 89 kr mot 73. Någon liten sötma i den här röda gynnaren men ändå klart åt det torra hållet, synnerligen lättdrucken. Vilken man gillar bäst av färgerna är väl en smaksak, jag lutar nog åt den här att dricka rätt upp och ner och den andra som bas för bellini. I vilket fall som helst bättre än att gå ner till kvartersbutiken och köpa lösgodis. Nyttigare. Roligare.

2 kommentarer:

esping sa...

Trisse, Vinet inköptes på Irma, inte på Netto... Nån jävla ordning får det vara på en vinbloggare...

trisse sa...

Esping! Jag säger ju det, ingen ordning alls nuförtiden. Jag försöker skylla på PJ Harvey, eller kanske snarare Coltrane och den där Springbank på Brew Pub, men med tanke på att du inmundigade sammaledes är det en klen undanflykt märker jag