Att prova vin på Helsingörs vinfestival är en lite speciell upplevelse. Ljudnivån är hög, trängseln stor och tiden knapp men på något märkligt sätt så funkar det hyggligt. Visst är det mer happening än seriös provning, mer danskt hygge än allvar. Efter de inledande stoppen gav jag mig i kast med de tyngsta aktörerna.
Hos Emilie Vin inledde jag med en CdP, 2006 Chateau de la Font du Loup. Ett riktigt lyft jämfört med den relativa besvikelsen här . Ett vin som lagrats på en blandning av betong, foudres ståltank och barriquer. lHär fanns inte minsta tendens till alkoholstickighet eller syltighet. Massor av mörka bär, kryddighet och fin komplexitet. Ännu bättre var 2005 Le Chateau från samme producent. Detta vin är gjort på 100% syrah som lagrats på barrique och foudres. Imponerande kraftfullt och med massor av fin syrah-frukt. Här fanns också 2004 Domaine des Baguiers Bandol som jag uppskattade för en intressant doft av sydfrankrike; tapenade, kryddörter blandat med kött, gödselstack och en spann moreller. Riktigt bra. Det vin som jag gillade allra bäst var emellertid 2006 Domaine Mornier St Joseph Cuvée Tradition. Ännu ett rent syrah-vin med allt på rätt plats. Fantastiskt fruktig doft med hallon och annat gott blandat med lite bildäck och peppar. Smaken var frisk, medelfyllig och med bra längd. Ett riktigt kanonvin som såldes för en dansk hundring på festivalen. Jag hade gärna stannat länge hos de trevliga herrarna från Emilie Vin men det fanns så mycket annat som lockade.
Hos CH-Vin inledde jag med 2006 Domaine des Sénéchaux CdP Blanc. Första gången jag provade en vit CdP, en mycket positiv överraskning. Ett härligt aromatiskt vin med exotisk frukt och pärongodis. Fylligt och med lång god eftersmak. CH-Vin har ett spännande sortiment med Rhone- och Languedoc-viner. Jag smakade två från L'Oustal Blanc, 2004 Minervois och Minervois Maestoso. Båda intressanta men det sistnämnda det som imponerade mest med en härligt intensiv doft av kryddörter, bär som fått ligga och dra i likör och peppar. Smaken var på något märkligt sätt både intensiv och balanserad. Imponerande final med smaker i många lager och riktigt lång eftersmak. Även här fanns tillräckligt att prova för en eftermiddag.
Mest imponerad blev jag nog av MacWines viner. Jag hann inte med allt men allt jag provade var superbt. Första vinet var en vit bourgogne, 2005 Domaine Rene Monnier Meursault Les Chevaliéres. Jag har inte så många referenser när det gäller högklassig vit bourgogne men är det såhär det ska smaka så är jag såld. Fantastisk doft med exotisk frukt och vissa spår av fatlagringen. Vinet känns fett och runt men ändå friskt tack vare den fina syran. Fantastiskt god och lång eftersmak. Säkert i yngsta laget med massor av potential. Ett väldigt sensuellt vin som för en kort stund fick mig att helt glömma omgivningen och bara fångas av doft och smak.
Här fanns också en röd bourgogne 2005 Domaine Jean Fournier Gevrey-Chambertin. Doft av hallon, mörka körsbär, rök och en del animaliska toner. Mjukt, förvånansvärt lätt och delikat smak. Doften lovade nog lite mer än vad smaken gav. Jag hann också med två Rhone viner. 2006 Grand Bourjassot Gigondas CruCuvee Cecile och 2006 Grand Bourjassot Cru Goutte Noir. Det förstnämnda är gjort på 80% Grenache och 20% Syrah och lagrat på en blandning av nya och gamla ekfat. Intressant doft med sottobosco, riktigt mogna mörka bär och fin kryddighet. Smaken är förvånansvärt mjuk, medelfyllig och följer doften. Ett vin helt i min smak som bleknade fullständigt i jämförelse med Goutte Noir. Här snackar vi om en riktigt best. Doften var nästan frånstötande och mina associationer rusade iväg till olika hedniska ritualer som jag inte tänker gå närmare in på. Lite som en blandning av gödselstack och sjukrum fast gott. Eller kanske snarare intressant och trollbindande. Begynnande förruttnelse, kompost, svamp och sedan riktigt mörk frukt och dova fat. Smaken är intensiv och fyllig. Den fyller verkligen munnen och man vågar bara dricka små klunkar. Wow. Inget som passar alla och definitivt inget för den finkänslige. Jag vill dricka detta vin igen. Snart.
Vid det här laget var det ungefär en timme kvar av festivalen och ljudnivån hade stigit från hög till öronbedövande. Gesterna, både mina och övrigas, blev allt yvigare och mina anteckningar mer svårtydda och knapphändiga. Jag provade åtskilligt under sista timmen; eiswein, tyska rödviner, ett par häftiga portugiser, en fin albarino och ett tungt prioratvin men alla intrycken blandades till ett slags rosé-färgat skimmer. Emellanåt en avstickare bort till MacWines stånd för ytterligare en dos Goutte Noir. Trevligt var det och ännu trevligare blev det. Eftersnacket avhölls på Gästgivaren i strålande solsken och lite senare på båda Bishop's Arms fillialerna i Helsingborg
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar