Idag var en sådan där dag på jobbet när saker och ting inte gick min väg. Datorkrångel och irriterande småkonflikter. Efter löprundan på lunchrasten upptäckte jag att jag inte hade en spänn på fickan. Ingen lunch. På väg hem hägrade middag och en lugn kväll i TV-soffan. I lägenhetsdörren möts jag av övriga familjen på väg ut och ett Duärsenochvetvälattträningenbörjaridagdetfinnsmatattvärmapåspisendetärdinturattgåpåföräldramötevisessen. Ännu ett bevis på Murphy's lags giltighet.
Jag funderar över hur situationen ska kunna räddas. Femtio minuter tills dess att föräldramötet ska börja. Femtiofem om man ger sig själv lite marginal. Plötsligt kommer jag att tänka på Elisabeth David (följ gärna länken och läs hennes spännande historia. Risken är stor att du sedan skaffar "Southwind through the kitchen" och "En omelett och ett glas vin") och hennes råd om att dricka bra viner på vardagarna när man är i behov av lite uppmuntran. Nu börjar skallen fungera som den ska. Nebbiolo, inget alltför krävande och helst något jag har några flaskor av. Varför inte en 2005 Pelissero Barbaresco Nubiola ?
På spisen finns hemmagjorda hamburgare, klyftpotatis och en paprikaröra. Jag drar korken, häller upp ett generöst glas och dricker vinet i stora klunkar till maten. Gott, generöst och vederkvickande. Det fyller sin funktion perfekt.
Mätt och belåten och med 20 minuters marginal plockar jag fram mature-kupan, slår mig ner i soffan, lägger upp fötterna på bordet och smakar vinet. Det är faktiskt rätt mörkt i färgen för att vara en nebbiolo. Rödbrunt och förhållandevis tätt. Doften är riktigt trevlig och bjuder på en stunds välbehövlig flykt från vardagen. Hallon och jordgubbar med en dutt målarfärg är det första intrycket. Sedan dyker det upp kaffe och kryddor och en lätt blommighet. Smaken matchar inte doften fullt ut. Vinet är friskt, slankt och matvänligt med fin frukt och bra syra. Avslutningen känns däremot inte helt klockren med lite vresiga tanniner. Sammantaget en trevlig nebbiolo som förmodligen mår bra av att ligga till sig ett tag till.
Mina invändningar till trots så gjorde vinet sitt jobb på ett förträffligt sätt. När jag gav mig iväg till föräldramötet med mintkaramell i mun och Grateful Deads "St Stephen" i lurarna kändes livet ändå hanterbart igen
3 kommentarer:
Tack för rapport Ingvar. Då låter vi de ligga på din inrådan.
/Patrik
Jag tror nog du kan prova något redan n till en risotto ai funghi. Det uppför sig lite märkligt. Idag var vinet ännu kärvare och faktum är att första glaset, pop'n'pour, smakade bäst. Det ska dock inte tolkas som att vinet inte smakade bra idag. Det handlar väl mest om att man blivit lite bortskämd när det gäller nebbiolo under de senaste månaderna. Med tanke på de 100 DKK vinet kostade är det väl bara PdB som ligger före i fyndligan
"Det är faktiskt rätt mörkt i färgen för att vara en nebbiolo."
Hmmmmm........
Skicka en kommentar