Återbesök hos Bressan

Som avslutning på första dagens Friulien-tripp gjorde jag ett återbesök hos Bressans. När jag anlände till Farra d'Isonzo möttes jag av ett lätt kaos. Mitt på gårdsplanen stod ett gigantiskt terrängfordon som såg ut som det var specialbeställt av Arnold Schwarznegger. Dörrarna var öppna och stereon vrålade ut bluegrass musik. -Fulvio har just kommit tillbaka från en månad i USA förklarade hustrun Jelena.

Fulvio själv var hårt upptagen med att röja upp förödelsen i trädgården efter ovädret som dratt genom delar av Collio några dagar tidigare. Jelena tar mig på en tur bland vinrankorna medan Fulvio hämtar andan. -Ungefär 40% av skörden blev förstörd av haglet berättar Jelena och visar skadorna. Hon tror också att skadorna kan komma att påverka även nästa års skörd. Ovädret var över på en kvart men ställde till stor skada på många håll i området. Bressans var inte de värst drabbade.

Efter en stund ansluter även Fulvio och vi beger oss in i lagringslokalen för att provsmaka de nya årgångarna som nyss buteljeras. Jelena och Fulvio berättar att de är mycket nöjda med de nya vinerna som de menar är mycket väl lämpade för lång lagring.

Vi inleder provningen med 2007 verduzzo friulano som i vanliga fall beskrivs som ett maskulint vitt vin, eller ibland som ett rött vin i ett vitt vins skepnad. Sanningen är att det är närmast guldgult i färgen och att nya årgången är den kraftfullaste jag provat. Mäktig doft med äpplen och aprikoser. Här finns en blommig komponent och honungstoner. Smaken är stor och fyllig, rund och silkig med ett tydliga tanniner. Mycket frisk syra. Imponerande idag med stor potential för framtiden.

2006 pinot nero är inte som någon annan pinot nero jag provat. Färgen är tät och mörkt röd. Doften har en lätt rökighet, flörtig frukt med körsbär och skogsbär och en viss fatkaraktär. Smaken är rejält fyllig, saftig och läcker. Mycket frisk syra och bestämda tanniner. Lång eftersmak. En powerpinot som är mer producenttypisk än druvtypisk.

Vi provar nya årgången av pignol som varit på flaska i två månader. Aktuell årgång är 2000 och vinet känns väldigt, väldigt ungt. Doften bjuder på svarta vinbär, röda bär och kryddöretr. Smaken är mycket frisk med rejäl syra som känns mycket påtaglig trots ett tjockt hull av ung frukt. Samma sak med tanninerna. Bestämda på gränsen till tuffa men mycket väl förpackade. Här finns struktur för mycket lång lagring. Nästa flaska blir nog lagom att öppna på pensioneringsdagen.

Jag fick också ett rejält glas av den mytiska 1997 Pignolo som fortfarande ligger på fat. En del av produktionen buteljerades för några år sedan men Fulvio valde att behålla sex fat för fortsatt lagring. Det är lika bra som jag minns det...

Provningen fortsätter med nytillskottet i Bressans portfölj, ett rosévin!!! Fast det är inte som andra rosévin om nu någon hade väntat sig det. 2009 Rosantico är gjort på moscato rosa en druva som länge odlats i trakten sedan länge. Nu är dock produktionen minimal. Normalt används druvan till dessertviner men Fulvio gör ett helt torrt vin. Det tror man inte när man känner den aromatiska rosenparfymerade, blommiga och druviga doften. Smaken är däremot torr, fyllig och mäktig. En speciell upplevelse som jag återkommer till när jag bekantat mig bättre med vinet.

Det har blivit dags att lämna Bressans och jag berättar mina planer för de kommande dagarna som bl a innehåller ett besök hos en mycket namnkunnig granne. Fulvio lägger armen om mina axlar och säger att han hoppas att jag uppskattar vatten och kemikalier...

Vinomatik importerar Bressans viner och säljer via beställningssortimentet.

Läs mer om Fulvio Bressan och hans viner här