På något sätt känns det inte helt enkelt att koppla ihop Fulvio Bressan med något rosa. Kamouflage verkar mera vara hans grej. När jag för ett par månader sedan fick ett mail från Fulvios hustru Jelena där hon berättade att de hade ett rosé-vin på gång blev först konfunderad och sedan nyfiken. Under mitt besök i somras fick jag möjlighet att smaka och självklart så var det inget vanligt rosé-vin.
2009 Rosantico är gjort på 100% Moscato Rosa eller rosenmuskateller är en druva som planterades i Friulien under den habsburgska eran. Den har framförallt använts till att göra söta dessertviner och i Isonzo är den DOC-klassificerad. Idag är den inte särskilt vanligt förekommande och mig veterligen finns det ingen som gör en torr variant. Utom Fulvio Bressan förstås.
Vinet ser inte riktigt ut som ett rosé-vin. Visst är det transparent och visst går det i rött men mina tankar far iväg mot Tom Wolfes förstling "The Kandy-Kolored Tangerine-Flake Streamline Baby". Så ser 2009 Rosantico ut.
Fan vet om det inte doftar så också. Det är en aromatisk, stor och fyllig doft som liksom vräker sig ur glaset. Parfymerad, stor, söt, druvig och kryddig. Typiskt druviga muskat-aromer möter russinsötma och rosor. Det dyker upp lite kanel på toppen. Steget till en mäktig gewurztraminer är inte långt. Det här är riktigt kul att sniffa på. Inte så värst elegant men väldigt inbjudande och helt over-the-top.
Naturligtvis är smaken är smaken i precis samma stil. Till en början känns vinet sött med drag av mogna druvor, russin och rosor. Kanel och andra druvor lurar i bakgrunden när plötsligt en frisk, hög syra och pigga röda bär träder in och lyfter det som skulle kunnat bli lite platt och jolmigt. Eftersmaken hänger kvar riktigt länge med en utdragen kryddighet.
Efter att allting klingat av är det inte utan man undrar precis vad det är man varit med om. Det här är så långt ifrån en "normal" rosé man kan komma. Det är inget picnic vin att dricka till kycklingsalladen utan ett renodlat kontemplationsvin att dricka i splendid isolation helst utan några störande element.
3 kommentarer:
Ja, visserligen kanske man kan kalla Fulvio "romantico", men på ett alldeles eget sätt förstås. Det tycks ju som att hans rosé också, förstås, blir något alldeles eget.
Hej, En liten Bressanfråga. Jag sticker till Lucca i oktober och ser att jag kan få tag i Pignol 1998 för 40€. Har du provat den årgången?
Hej Ruso ! Jo, vi provade den för ett par år sedan. Du kan läsa några kortfattade noter här http://billigtvin.blogspot.com/2010/01/medelalders-italienare.html
40 euro är ett helt ok pris.
Skicka en kommentar