Under julledigheten hann jag med att besöka Castello di Lispida beläget i doc-zonen Colli Eugenai,
ett par mil söder om Padua. Jag hoppas att någon gång få ihop ett inlägg om besöket. I kväll sökte jag inspiration i en flaska 2006 Amphora.
Flaskan är i behändigt halvlitersformat, ett format som även Vini Veri-kollegorna Radikon och Kante använder sig av. Jag läste förresten en artikel där Radikon menade att han producerade halvlitersflaskorna för den som åt ensam medan litersflaskorna var anpassade för två. Själv tycker jag en halvliter funkar väldigt bra en vardagskväll för två.
Castello di Lispida är en mycket spännande producent som tillämpar strikta biodynamiska principer men nöjer sig inte med det. Toppvinerna, röda och vita Amphora, lagras på enorma terracottakärl i ett försök att gå tillbaka till ett slags arkaiskt vinmakande. Det vita vinet har legat fjorton månader i förseglade amforor, varav sex månader med skalen.
Vinet är betydligt klarare än den (defekta) 05:a jag drack för ett tag sedan. Färgen är ljust guldgul med ett speciellt lyster. Doften är initialt lite knuten men öppnar upp efter en stund i glaset. Aromerna får mig att associera till kåda, pinjenötter, lösningsmedel och äppelcidervinäger. Fruktigt utan att jag riktigt kan artbestämma Låter det otrevligt ? Jag fascineras och njuter.
Smaken följer aromerna rätt väl. Syran är avrundad och balanserad. Lite oxidativa inslag. Fylligt och med hög viskositet. Ett mycket annorlunda vin. Intressant men också enligt min smak väldigt gott. Det passade bra till schnitzlar med grillad paprika, var utmärkt till lite San Daniele-skinka och en fullträff till ost. Vinet är som gjort för Comté och valnötter. Jag måste nog ändå säga att trots att jag gillar Amphora så tycker jag nog att producentens andra vita, Terralba, är strået vassare. Det har tillbringat tre år på stora ekfat och är ett mera komplext vin. Tyvärr är senaste årgången slutsåld.
1 kommentar:
Skicka en kommentar