måndag 11 februari 2013

2005 Saint Jean du Barroux White


Det är för sina röda viner Philippe Gimel har fått mest uppmärksamhet. Inte minst genom en massa pinnar från Parker för  La Pierre Noir och l'Argile.  Hans vita cuvée har inte fått lika mycket uppmärksamhet. Kanske för att södra Rhône och Provence framförallt är rödvinsland men den låga produktionen bidrar säkert också till att den här blandningen på lika delar grenache blanc, bourboulenc och clairette hamnat lite i skymundan jämfört med de röda syskonen.

Vinet heter numera La Montagne. Årgång 2005 såldes som SJB White. Det var min första kontakt med Philippe Gimels viner och det är fortfarande det vin jag gillar allra bäst. Philippe själv menar att hans vita viner är gjorda för lång lagring, att de ska hålla i 25 år.  Inte alla är lika övertygade om La Montagnes potential men jag lät några flaskor ligga. Efter att ha provat den här snart åtta år gamla flaskan är jag övertygad om att Philippe är helt rätt ute.

Vinet är guldgult i färgen. Doften är helt ljuvlig. Mycket av de primära fruktaromerna har lagt sig till ro och vinet är nu än mer komplext. Här finns vinteräpplen och citrus, läcker nötighet, anis, honung, te, kryddörter och blöta stenar. Precis som vid förra smakprovet finns här lite lätt oxidativa inslag. Det känns väldigt välbekant och skillnaderna handlar mest om nyanser.

Om doften är läcker så är smaken ett snäpp upp. Det här är ett vitt vin med kropp och pondus.  Först förledande lätt men sedan kommer en våg av vinteräpplen och citronzest. Avslutningen är lite bitter, läckert nötig och med en friskhet som förstärks av de oxidativa dragen. Makalöst gott.

Jag dricker vinet över tre dagar och det är precis lika vitalt ikväll som när det öppnades. Kostade runt 150 DKK när det begav sig. Danske importören A Vinstouw har inte den aktuella årgången av La Montagne i lager för närvarande. Kanske kan man hitta någon ströflaska hos Superbest i Charlottenlund

Läs mer om Philippe Gimel och Saint Jean du Barroux här

Tillägg 13/2: Man kan hitta ströflaskor hos Superbest i Charlottenlund.

6 kommentarer:

Jan Kollberg sa...

Det här vinet låter för bra för att vara sant. Bättre efter efter 20 års lagring? Hmm.. Nu redan oxidationstoner. Viss ox (inte häst) kan jag stå ut med men inte hur mycket som helst. Hur som helst låter som ett riktigt gott vin idag. Har alltid barit MYCKET svag för vita Rhone viner med tillhörande provinser. Grabben har ju arbetat på Ch Beucastel som visserligen har lite annan druvsammansättning på sina vita viner, sämre ställen finns ju att arbeta på ..Har drucit 20 år gamla Ch B med nöje men då finns det svavel.. Kul att följa debatten (ordkriget)angående svenska "vinkrängare" via nätet kontra andra utomskärs dito och SB vara eller inte vara. Jag tycker att hela debatten gick rejält i diket.Det är ju bra att det finns alternativ. Apropå! Många Brx 2009 i mellanskiktet ÄR BILLIGARE PÅ SB ÄN I DANMARK.

Jan Kollberg sa...

DITT FEL att jag numera är medlem i Carlo Merellis club. Det var inte Mölstad som gav mig tipset.
Alla felköp skylls numera på dig!

Ingvar Johansson sa...

Hej Jan ! Det här är skitbra. Om det håller för 20 år ska jag låta vara osagt men det är redan nu 8 och har lagrats rätt vårdslöst i fem. Det pallade dessutom tre dagar i öppen flaska utan minsta tendens till svikt.

Apropå vinhandlardebatten så kanske den hamnade i diket men vägen dit var åtminstone lite intressant.

Jag tar självklart på det fulla ansvaret för alla felköp med undantag för de som beror på taskig smak hos den som köper.

Jan Kollberg sa...

Har han svavlat sitt vita vin? Problemet att få tag på en flaska är ju att jag måste masa mig till Charlottenlund. Jag så brasklappen om taskig smak! Det har ju hänt men då har X-faktorn varit hög. Kapsyl Retsina på Kreta med nygrillade sardiner plus solnedgång.

Ingvar Johansson sa...

Visst svavlar Gimel.

Jan Kollberg sa...

Tänkte väl det!