onsdag 9 juli 2008

2006 Jermann Vinnae IGT Bianco Venzia Giulia

Silvio Jermann tillhorde for tiotalet ar sedan det absoluta toppskiktet bland Friuliens vinmakare. Mest kand ar han for kult vinet Vintage Tunina och for en del markliga namn pa sina viner, t ex hans chardonnay "Were Dreams... Now it's just wine". Idag hor man inte lika ofta talas om Jermann. Kanske beror det pa att vinernas kvalite inte alltid matchar prislappen, kanske handlar det om en backlash for sitt tidigare publicitetssokande.

Vinnae ar ett av Jermanns billigare viner och det finns faktiskt som tillfallig nyhet pa systembolaget. Systembolagets pris ar faktiskt bara ett par tior over vad jag betalade pa en enoteca. Vinet ar en cuvee pa Riesling, Ribolla Gialla och Friulano (druvan formerly known as Tocai och Tocai Friulano). Etiketten pa flaskhalsen anger att vinet kommer fran Silvio Jermanns 36:e skord som vinmakare. Man kan vidare lasa pa flaskan att de tre druvsorterna representerar omradets tre "sjalar"; den osterrikiska (riesling) den slovenska (ribolla gialla) och den friulanska. Pa flaska fungerar blandningen lika bra som den verkar gora i andra sammanhang.

Fargen kan beskrivas som ljust halmgul och vinet lamnar rejala gardiner i glaset. Det forsta doftintrycket ar grona applen mer en frisk syrlighet, fladerblommor och citrus. Sedan tycker jag mig hitta paron och persikor. Vinet ar verkligen aromatiskt och man kan njuta av doften lange. Smaken ar frisk och fyllig med druvighet, lite rok och mineraltoner. Mot slutet en viss bitterhet som jag inte alls kopplar till alkoholen och heller inte upplever som negativ.. Vinnae ar ett bra balanserat vin. Efterhand som temperaturen stiger blir vinet allt mer nyanserat och aromatiskt. Det ar fortfarande njutbart nar det natt nastan rumstemperatur. Ett riktigt bra och ursprungstypiskt Friulanskt vin. Den som inte faller for detta kan nog rikta blickarna mot andra omraden.

Nagra ord om kvallens mat. Det var definitivt ingen match made in heaven men Vinnae funkade faktiskt till Fegato alla Veneziana, lever med lok och vinager, och pastin con polenta. Pastin har utvecklats till en av mina absoluta favoritratter. Samma smet som anvands till traditionell salami, d v s fet grovmalen flaskfars endast kryddad med salt, svartpeppar och sedan lite salvia vid tillagningen. Smeten pressas samman hart och skars i skivor , ungefar som en hamburgare. De steks lange pa ratt lag varme. Fantastiskt gott och med storsta sannolikhet riktigt onyttigt

Inga kommentarer: