2009 Sepp Moser Zweigelt Hedwighof

Vi borde ha något slags utmärkelse för den här typen av vin. De gör inte så mycket väsen av sig i provningar och får de någon gång några poäng så hamnar de på den  modesta änden av skalan. Samtidigt, tänk hur trist livet hade blivit utan de där vinerna som lyfter onsdagspytten, förgyller måndagspastan och sätter guldkant på korven. Och, ska jag kanske tillägga, sitter som en keps till lammsmäckan alla dagar i veckan. Jag minns mitt favoritavsnitt ur barndomens absoluta TV-måste Modiga Mindre Män. Vardagens Vapendragare hette det och det är en så god beskrivning av Sepp Mosers 2009 Zweigelt Hedwighof som någon.

Sepp Moser kan ses som en relativt ny producent, företaget startade 1987, men rötterna sträcker sig tillbaka till mitten 1800-talet. Familjeföretaget Lenz Moser hamnade i ekonomiska svårigheter när exportmarknaden kollapsade i samband med den österrikiska vinskandalen och Sepp bröt sig ut. 2000 tog sonen Nikolaus över verksamheten med nya idéer om hur jorden skulle brukas. Sedan 2006 är produktionen certifierat bio-dynamisk. Man har mark i både Kremstal där man odlar vita druvor och pinot noir och Neusiedlersee som är mera lämpad för rödvinsproduktion.

2009 Zweigelt Hedwighof  är mörkrött med lite violett i kanterna. Doften påminner rätt mycket om en pinot. Djupfrysta jordgubbar, körsbär, skogbär, pinot-kryddor och en lätt sumpighet. Frukten är verkligen ung, pigg och levande. Smaken är samma andas barn. Pigg frukt av det saftiga slaget, frisk syra och mjuka tanniner. Kryddtoner och en lätt jordighet. Ett perfekt vardagsvin för den som känner sig hemma i norditaliensk vardagsvinestetik. Emilie Vin säljer för 85 DKK.

                                                          

2008 RoncSoreli Schioppettino di Prepotto La Vigna delloScoiatolo

Det har blivit allt roligare att komma hem från jobbet och dyka ner i schioppettino-lådan för att plocka upp en ny flaska. Lite som att få fortsätta läsandet av en riktigt bra bok. Dagens kapitel, det fjärde i ordningen, är ett av de mest spännande hittills men kanske inte riktigt det bästa.

RoncSoreli är en stor producent med Friulanska mått mätt. De har sammanlagt drygt 70 hektar som sprider sig över tre viktiga områden, utöver Prepotto även Corno di Rosazzo och Cividale del Friuli. La Vigna dello Scoiatolo är Ron Sorelis toppvin. Vingården ligger på c a 300 m ö h och jordmånen är den klassiska friulanska poncan. Vinet har lagrats 18 månader på botti.

Denna schioppettino är den mest kraftfulla från Prepotto som jag provat hittills. Vinet är mörkt och tätt i en blåröd nyans. Doften är verkligen fullpackad och mina associationer far iväg mot en osannolik blandning av syrah från norra Rhône och toskansk sangiovese. Här finns mogna björnbär och svarta vinbär, en del rökt fläsk och peppar som för tankarna till syrah. Rejält med friska körsbär och örter känns som hämtade från Toskana.

Smakupplevelsen följer precis samma spår. Det här är ett fylligt och kraftfullt vin med frisk syra, generöst med frukt och rejäla tanniner. Munnen full med läckra mörka bär och riktigt god eftersmak med körsbär, kryddor och lätt bitterhet. Suveränt gott nu och med stoppning och struktur för ett antal års lagring.

Fulvio Bressan till Helsingborg

Detta är inlägget jag längtat efter att skriva. Den 7:e juni kommer Fulvio Bressan till Helsingborg och Lagmarks för en Winemaker's dinner. God mat, en riktigt häftig vinprovning och en perfekt uppladdning inför Fri Vin.. Eller vad sägs om

                                                         2006 Carat
                                                         2006 Verduzzo
                                                         2006 Pinot Nero
                                                         2006 Schioppettino
                                                         2003 Ego
                                                         2000 Pignol

Anmälan direkt till Lagmark på telefon 042 - 14 88 30

2009 Vigna Lenuzza Schioppettino

Vigna Lenuzza är en för mig helt ny producent och de verkar inte ha gjort några större avtryck i vinvärlden. Jag gissar att de är en typ av producent som Italien är fullt av. Familjeföretag som gör rimligt prissatta vardagsviner för framför allt inhemsk och lokal konsumtion. Viner gjorda för att funka till mat snarare än vinprovningar.
Vigna Lenuzza har sitt högkvarter strax utanför själva byn Prepotto. Firman startade 1957 och man har 4.5 ha. Årsproduktionen ligger på 30.000 flaskor. På senare år har man börjat höja ambitionerna. Man tillämpar lutte raisonnée och satsar allt mer på lokala druvsorter.
Stilmässigt ligger deras 2009 Schioppettino någonstans mitt i mellan de två föregående.  Doften av skogsbär och marascha-körsbär börjar kännas igen och den är inget jag tröttnar på i första taget. Här kompletteras den av violer. En del paprika och peppar. Smaken är medelfyllig. Bra balans mellan den lite söta bärfrukten och frisk syra. Mjuka tanniner och god, lätt bitter eftersmak. Ett rakt igenom ursympatiskt vin som man gärna tar ett litet glas extra av.

Fri Vin 2012

Nu verkar alla detaljer ha fallit på plats. Det som det närts förhoppningar om blir faktiskt av. Fri Vin 2012 går av stapeln lördagen den 9/6 kl. 11 - 19 i Österbrohuset på Århusgade 103, Köpenhamn. Här finns svårslagna möjligheter att möta spännande producenter, prova viner unika viner och skaffa dig en¨egen uppfattning om vad allt hallabaloo kring naturviner egentligen handlar om. Här nedan följer en lista på deltagande producenter.


David Léclapart (Champagne)
Emmanuel Giboulot (Bourgogne)
Bertrand Gautherot (Vouette et Sorbée, Champagne)
Olivier Collin (Ulysse Collin, Champagne)
Pascal & Evelyne Clairet (Domaine de la Tournelle, Jura)
Noëlla Morantin (Touraine)
Claudio Fenocchio (Giacomo Fenocchio, Barolo)
Benjamin Zidarich (Friuli)
Sylvie Augereau (Loire)
Hélène & Christophe Comte (Domaine des Vigneaux, Ardèche)
Loïc Roure (Domaine du Possible, Roussillon)
Philippe Wies (La Petite Baigneuse, Maury)
Julie Balagny (Beaujolais)
Guy Breton (Beaujolais)
Matthieu Dumarcher (Rhône)
Alice & Olivier De Moor (Chablis)
Olivier Cousin (Loire)
Jean David (Rhône)
Bruno Rochard (Domaine de Mirebeau, Anjou)
Alexandre Chartogne (Champagne)
Renaud Boyer (Bourgogne)
Isabelle & Bruno Perraud (Beaujolais)
Athenaïs de Beru (Château de Beru, Chablis)
Raimond de Villeneuve (Château Roquefort, Languedoc)
Philippe Tessier (Cherverny)
Béatrice & Michel Augé (Les Maisons Brûlées, Cher)
Théophile Milan (Domaine Henri Milan, Provence)
Françoise & Philippe Gourdon (Château Tour Grise, Saumur)
Anthony Tortul (La Sorga, Roussillon)
Sonia Torretta & Stefano Belotti (Cascina degli Ulivi, Piemonte)
Jurate & Sébastian Riffault (Sancerre)
Vincent Laval (Champagne)
Jean Montanet (Domaine de la Cadette, Vézelay)
Julien Guillot (Clos de Vignes du Mayne, Mâcon)
Alexandre Jouveaux (Mâcon)
Thomas Pico (Domaine Pattes Loup, Chablis)
François Grinand (La Vigne du Perron, Bugey)
Agnès & René Mosse (Anjou)
Giovanna (Az Ag Pacina, Chianti)
Sophie & Richard Leroy (Anjou)
Toby Bainbridge (Anjou)
Guillaume Reynouard (Manoir de la Tête Rouge, Saumur)
François David (Château de Passavant, Anjou)
Marc Tempé (Alsace)
Giampiero Bea (Paolo Bea, Montefalco)
Patrick Meyer (Alsace)
Giovanna Morganti (Le Boncie, Chianti)
Ezio Trinchero (Piemonte)
Le Piane (Piemonte)
Matteo Catania (Gulfi, Sicilien)
Fulvio Bressan (Bressan, Friuli)
Primoz Lavrenčič (Burja Estate, Slovenien)
Alessandra (Monte dall'Ora, Veneto)
Susanna Grassi (I Fabbri, Chianti)
Valerija Simčič (Slovenien)
Isabella Perego fra (Ar.Pe.Pe, Lombardiet)
Fanny Sabre

Den som vill läsa om2010-års Fri Vin kan läsa Patriks och Jörgens betraktelser. Mer information kan man få hos frivin@petillant.dk

Biljetter kan köpas på nätet http://gladvin.dk/fri-vin-2012-154/ eller vid entrén. Priset ligger på 150 DKK och här känns väl begrepp som "mer än prisvärt" mer än välmotiverade.

2009 Bodigoi Schioppettino di Prepotto

Bodigoi är en helt ny producent för mig.t Information som finns att hämta på nätet är rätt knapphändig. Det jag vet är att man förfogar över 9 ha och producerar c a 25.000 flaskor per år. Prismässigt ligger man i den billigare änden av skalan. Schioppettino di Prepotto är deras toppvin och den kostar 8 euro hos producenten vid köp av minst sex flaskor.

2009 Bodigoi Schioppettino di Prepotto går i en dämpat mörkröd färg. Doften kan bäst beskrivas som träig i både bokstavlig och bildlig mening. Ekfaten dominerar och frukten känns dämpad. Däremot är kryddtonerna mycket framträdande. Här finns lagerblad, grönpeppar och nejlika. Lite grön paprika och försynta svarta vinbär. I munnen uppför sig vinet lite som en lätt Cabernet Franc. Det är medelfylligt, har frisk syra och här känns frukten tydligare än i doften. Hallon och framförallt svarta vinbär. I avslutningen tar eken över och ger en inte helt angenäm bitterhet.

Jag gissar att Bodigois schioppettino vuxit på grusdominerade vingårdar och tänker vidare att den här stilen inte tilltalar mig lika mycket som det föregående vinet. Fathanteringen känns dessutom lite klumpig och det här är knappast ett vin jag kommer att handla mer av

2009 Casella Schioppettino

Första flaskan ut i genomgången av de sex kvarvarande flakorna Schioppettino di Prepotto är Casellas tolkning. Häromåret provade jag producentens allra första årgång  som var 2006. Egendomen drivs av Lino Casella som är utbildad enolog och har arbetat hos en lång rad andra producenter i Colli Orientale del Friuli sedan 80-talet. 2006 fick han möjlighet att köpa 3.5 ha med gamla vinrankor och startade eget. Idag producerar Casella 18.000 flaskor fördelat på 10 olika buteljeringar. Casellas schioppetino jäses på betongtank. Merparten av vinet lagras på barrique i 12 månader, en mindre del på ståltank. Jag har ingen uppgift om andelen nya fat.

Redan vid upphällningen väcks mina förhoppningar på en riktigt schysst upplevelse. Vinet är helt transparent och går i en gnistrande rubinröd nyans. Doften gör inget för att minska förväntningarna. Tvärt om. Här finns ren, frisk frukt med skogsbär och svarta vinbär i första rummet och körsbär lite mer i bakgrunden. Lite återhållsamma kryddtoner och en lätt touch av vanilj. Smaken är knappt medelfyllig och munkänslan relativt slank. I första vågen kommer söta skogsbär, sedan frisk syra. Tanninerna är lätta och mjuka. I finalen dyker det klockrena marascha-körsbär.

Det här är skitgott. Ett välgjort okomplicerat vin gjort för att drickas till mat som går alldeles utmärkt att dricka på egen hand. Jag anar att det här är ett exempel på schioppettino odlad på lerjord och att det är precis så jag vill att schioppettino från Prepotto ska smaka. Kostar c a 15 euro i detaljistledet.