tag:blogger.com,1999:blog-21556455195415434652024-03-19T09:48:22.679+01:00Billigt VinKan skada din hälsaIngvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.comBlogger1239125tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-78071536978117078912017-04-08T13:53:00.001+02:002017-04-08T13:53:30.039+02:002015 Daniel Ramos Kpi Garnacha de Gredos<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-uUEFpa_2zAQ/WOjOodBbjSI/AAAAAAAAFL4/Ih31tqkTvTs-Abm_Dhij7l7_yAv3a2OZQCLcB/s1600/IMG_3177.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://4.bp.blogspot.com/-uUEFpa_2zAQ/WOjOodBbjSI/AAAAAAAAFL4/Ih31tqkTvTs-Abm_Dhij7l7_yAv3a2OZQCLcB/s400/IMG_3177.jpg" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
För ett tag sedan provade jag Daniel Ramos amforalagrade 2013 Kpi, en variant som även lagrats på ek och under flor. Det vinet tilltalade mig inte så värst mycket.<br />
<br />
2015 Kpi är enbart lagrat på amfora (eller <i>tinajas</i> som man säger i Spanien) och inte under flor. Det är en helt annan upplevelse. Såklart. Här har vi ett vin med vild, otämjd doft. Stöddig och kraftfull med kryddor och mineraler, fin, ren frukt i form av hallon och mörka körsbär. Smaken är också den kraftfull med massor av frukt som balanseras snyggt av hög syra och lite oslipade tanniner.<br />
<br />
Trodde inte jag skulle kalla en grenache på 14.5% för ett kul vin. Men det här är verkligen fullpackat med drickglädje. Obortstat på gränsen till burdust men blir rent av kärvänligt med något lagom fett och salt från grillen.<br />
<br />
Stride Strömme säljer.<br />
<br />
<br />Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-74955792835917066802017-03-05T09:21:00.001+01:002017-03-05T09:31:06.084+01:002015 Zanotto Rude<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-OKhQfEEbTKQ/WLvKTivS6HI/AAAAAAAAFLQ/zGyIVs88z5Ydd3XK07r7N1WnlgYS7mssgCLcB/s1600/IMG_3027.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://2.bp.blogspot.com/-OKhQfEEbTKQ/WLvKTivS6HI/AAAAAAAAFLQ/zGyIVs88z5Ydd3XK07r7N1WnlgYS7mssgCLcB/s400/IMG_3027.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
Riccardo Zanottos utbud har verkligen växt ! När jag besökte honom för första gången för fyra år sedan gjorde han bara Col Fondo. Sedan hjälpte han till att marknadsföra farbroderns konventionellt tankjästa prosecco och experimenterade med stilla glera och ett rött. Idag gör han ett tiotal viner, allt från köpta druvor. Det finns numera tre Col Fondo-varianter, den ursprungliga, en röd och en orange. Det är inte utan att man kan fundera på om det gått lite för fort...<br />
<br />
2015 Rude är glera som fått en tids skalkontakt (har sett uppgifter på "några dagar" men även två veckor). Färgen är hursomhelst guldgul och lite grumlig. Doften bär mycket av ett orangevins kännetecken. Här finns aprikos, mandarin och grönt te i doften men också en lite oren ton som inte låter sig vädras bort. Smaken funkar inte riktigt för mig. Frukt och mineraler finns där. Ok syra och lite ruffiga tanniner. Tyvärr också något slags metallisk biton som stör. På det hela taget känns vinet inte harmoniskt. Dessutom är det på tok för dyrt. Med ett pris på runt 200 kr/flaskan har man hamnat väldigt långt ifrån själva grundidén med Col Fondo, ett rustikt, enkelt o törstsläckande vardagsvin.Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-62439185150479561922017-02-25T15:33:00.000+01:002017-02-25T15:36:18.157+01:002015 Fazenda Prádio Tinto & 2015 Bodegas La Senda 1984 Tinto<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-iJ9ohVK6gv4/WLGVe9SpxbI/AAAAAAAAFLA/6CFeV42uTSAi72W-0Cs6DtQ5QW0V8rthQCLcB/s1600/IMG_3016.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://3.bp.blogspot.com/-iJ9ohVK6gv4/WLGVe9SpxbI/AAAAAAAAFLA/6CFeV42uTSAi72W-0Cs6DtQ5QW0V8rthQCLcB/s640/IMG_3016.jpg" width="480" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Jag fortsätter mitt utforskande av viner från den iberiska halvön, ett område som jag tills för bara några månader var totalt ointresserad av. Jag är full av fördomar men jag gillar att få dem utmanande. Oftast behövs det ett blint glas eller en duktig vägvisare för att jag ska se igenom fördomarna och prova med ett någorlunda öppet sinne. När det gäller Spanien, Portugal och den våg av naturliga viner finns det nog inte så många bättre guider än Felix Chamorro, delägare i <a href="https://www.facebook.com/stridestroemme/">Stride Strömme</a> och sommeliere på nyöppnade<a href="http://restaurantbrace.dk/"> Brace</a> i Köpenhamn. Häromdagen fick han mig att prova ett par viner från Ribeira Sacra och Bierzo i nordvästra Spanien som verkligen föll mig i smaken.<br />
<br />
Fazenda Prádio ligger i Ribeira Sacra i Galicien. Ett litet familjeägt företag med c a 10 ha vinmarker på c a 500 m ö h som framförallt odlar mencia men också en del andra lokala druvsorter. Man tillämpar ekologisk odling men är inte certifierade.<br />
<br />
2015 Prádio Tinto är druvren mencia som jästs och lagrats på ståltank. Min första tanke när jag provar vinet är att det doftar och smakar väldigt "franskt". Kan inte riktigt sätta fingret på var i Frankrike men drar åt trosseau från Jura, gamay från Beaujolais eller syrah från norra Rhone. Jordgubbar, lakrits och viol i doften. Smaken är lätt, men med intensitet, slank och frisk. Hög syra och lätta tanniner. När vinet fått lite mer luft så drar det allt mer åt syrah-hållet med tydliga violtoner framförallt i smaken. Överhuvudtaget blir vinet lite rundare och mer generöst fruktigt med luft.<br />
Det här gillar jag skarpt. Här finns massor av omedelbar charm och vinet är en matspelare av rang.<br />
<br />
Bodegas La Senda har sina marker i Bierzo. De ligger på c a 6-700 m ö h. Även de arbetar ekologiskt och hantverksmässigt utan någon certifiering. 2015 La Senda 1984 är också druvren mencia men denna har jästs och lagrats sju månader på franska ekfat. Det här vinet är lite snällare, generösare och rundare än det föregående, lite mindre nervigt. Frukten känns mörkare med körsbär, björnbär och sviskon. Lakrits, tobak och en aning vanilj. Smaken fungerar på precis samma sätt. Fylligare och med lite mer kraft men fortfarande inte tungt. Bra syra som balanserar och lätta tanniner.<br />
<br />
Skulle jag tvingas välja ett av de två så blir det 2015 Prádio Tinto. Lyckligtvis slipper jag och det finns definitivt plats för båda i vinkylen.<br />
<br />
<br />Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com222tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-8381777240607001042017-02-18T15:42:00.003+01:002017-02-18T16:30:36.289+01:002014 Melnikon Vino di Melnik och 2015 Keratsuda<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-2t8wecgfmGg/WKhcYrJtOZI/AAAAAAAAFKk/X9relSjKyE8igG07mVyW-i_Uda735CnhwCEw/s1600/IMG_2989.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://2.bp.blogspot.com/-2t8wecgfmGg/WKhcYrJtOZI/AAAAAAAAFKk/X9relSjKyE8igG07mVyW-i_Uda735CnhwCEw/s640/IMG_2989.jpg" width="480" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Vinvärlden växer. Åtminstone gör min vinvärld det. Tack vare ett gäng vakna, kunniga och framförallt passionerade importörer (ni vet vilka ni är... <a href="http://www.terroiristen.dk/">Winewise/Terroiristen</a>, <a href="http://www.oinofilia.com/">Oinofilia</a>, <a href="https://www.facebook.com/stridestroemme/">Stride Strömme</a>, <a href="https://www.facebook.com/winewaves/">Wine Waves</a>, m fl m fl) har jag, och många med mig, fått den ena ögonöppnaren efter den andra. För ungefär ett år sedan var jag i Köpenhamn på en vinprovning. Det mesta vi provade var från östeuropa. Som jag minns den provningen var det hög nivå över hela linjen. Allra mest fokus hamnade på Milan Nestarecs viner men vinet som gjorde allra störst intryck på mig kom från en etikettslös flaska. Den innehöll ett tankprov av 2014 Melnikon Vino di Melnik. Från Bulgarien. Ett samarbete som involverar Stefan Jensen från Terroiristen, Nicoletta Dicova, Christoph Kuenzli från Le Piane och en lokal producent. Som jag minns det smakade vinet ungefär som man skulle kunna hoppas med tanke på vilka som varit inblandade. Just då ville jag ta mitt glas, gå undan och verkligen fokusera på vinet. Jag har provat om några gånger sedan dess och verkligen gillat även om jag inte fått riktigt samma kick av det färdiga vinet som jag fick av tankprovet. Dags att göra en riktig omprovning hemma.<br />
<br />
2014 Vino di Melnikon är helt transparant i färgen, nästan som en rosé. Detta trots s-e-x månaders maceration. Doften är lätt och lekfull. Inbjudande. Jordgubbar och mineraler. Lite poulsard, lite pinot noir. Smaken har den perfekta balansen mellan lätthet och intensitet. Söt frukt, bra syra och finkorniga tanniner. Det här är ett enormt charmerande, tillgängligt och öppet vin.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-vyL6zU7h8mM/WKhcYuM62aI/AAAAAAAAFKo/XDIDewtXPUMi209RmSGZVjhMWb8LOViFACEw/s1600/IMG_2990.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://4.bp.blogspot.com/-vyL6zU7h8mM/WKhcYuM62aI/AAAAAAAAFKo/XDIDewtXPUMi209RmSGZVjhMWb8LOViFACEw/s640/IMG_2990.jpg" width="442" /></a></div>
<br />
<br />
2015 Keratsuda är precis som Vino di Melnikon gjort med sex månaders skalkontakt. Här talar vi alltså om ett orangevin då keratzuda är en vit druva. Aromatisk doft, blommig, tropisk frukt och stenfrukter. Smaken är fyllig, texturen är lite oljig, dämpad/låg syra, bitterhet och finkorniga tanniner. Inte lika omedelbart och lättgillat som det föregående, framförallt på grund av den förhållandevis låga syran i kombination med oljigheten. Jag tilltalas ändå av vinet, kanske framförallt för att det är sitt eget.<br />
<br />
Båda vinerna är gjorda utifrån lokala traditioner i ursprungsområdet. Lång maceration och lagring på stora fat. Även om min kunskap om traditionerna i Melnik och Kresna-dalen är rätt begränsad så känns vinerna traditionella och ursprungliga. Produktionen är mycket liten. Av det röda producerades 600 flaskor, av det vita 500. Winewise/Terroiristen säljer i Danmark. Wine Waves har tagit in Vino di MelnikonIngvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com213tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-4702866236871777442017-02-07T20:46:00.001+01:002017-02-07T20:46:37.516+01:002015 La Maliosa Bianco<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-PkeOjVPycrc/WJokAe8mtQI/AAAAAAAAFKM/vo6qb_uL1H8I9aw9jxZIMBq35I7w862nACLcB/s1600/IMG_2936.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://2.bp.blogspot.com/-PkeOjVPycrc/WJokAe8mtQI/AAAAAAAAFKM/vo6qb_uL1H8I9aw9jxZIMBq35I7w862nACLcB/s640/IMG_2936.jpg" width="480" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Senaste veckan har jag haft förmånen att prova en massa bra orangeviner från Friulien och Slovenien. Viner från ett område med lång tradition att göra vin på vita druvor med lång skalkontakt. En del producenter har jag följt i snart tio år och hos många har det skett en stor kvalitetsutveckling. De senaste åren har orangevin blivit hett och tekniken har spritt sig. Resultaten är minst sagt varierande.<br />
<br />
Vinet som får mig att tänka i dessa banor är 2015 La Maliosa Bianco från Maremma i Toskana. Producenten arbetar biodynamiskt och med minimala interventioner i källaren. Det är gjort på tre lokala druvor som kommer från en vingård med gamla stockar. Vinet har fått fyra veckors skalkontakt, det har lagrats på stora ekfat och buteljeras ofiltrerat och osvavlat.<br />
<br />
Så långt är väl allt gott och väl. Men... Producenten talar om att det ska få några minuter i glaset innan man smakar. Jag skulle nog vilja säga att det behöver luftas några timmar för att komma igång. Första kvällen är det vresigt och tillknäppt. Inte mycket frukt att tala om, hög syra, lite bittert och med en märklig metallisk bismak i avslutningen.<br />
<br />
Dag två har det öppnat upp betydligt. Doften är renare med citrus, honung och kryddor. Smaken känns fylligare och mer generös. Helt knastertorrt, hög syra och rätt kännbara tanniner. Och en begynnande musighet. Det känns fortfarande som ett rustikt och enkelt vin. Inte direkt dåligt men ospännande och endimensionellt<br />
<br />
Jag gissar att 2015 La Maliosa Bianco kommer att utvecklas med några års lagring. Förhoppningsvis blir producenten också bättre med några ytterligare årgångar innanför västen.<br />
<br />
<a href="http://enhalvpall.se/">En halvpall vin</a> importerar till Sverige medan <a href="http://www.vinhacker.dk/">Vinhacker</a> säljer i DanmarkIngvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-12875985275751364862017-02-05T18:18:00.000+01:002017-02-05T18:18:36.165+01:002014 Oltretorrente Timorasso<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-38U3KqY88nc/WJdddFGVtaI/AAAAAAAAFJ8/kKPhUFRWxHElOSSCaFrefXLrMFLIKEhUwCLcB/s1600/IMG_2932.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://3.bp.blogspot.com/-38U3KqY88nc/WJdddFGVtaI/AAAAAAAAFJ8/kKPhUFRWxHElOSSCaFrefXLrMFLIKEhUwCLcB/s640/IMG_2932.jpg" width="480" /></a></div>
Timorasso är vanligtvis ingen druva som höjer min puls något nämnvärt. Minns att Carlo Meroli hade ett gäng för några år sedan som var bra utan att riktigt få igång mig. Jag börjar dock lära mig att under rätt omständigheter och i händerna på rätt person så verkar vad som helst kunna hända. Och det gör det ju allt oftare. Man ställs inför ögonöppnare efter ögonöppnare och vinvärlden är i förändring<br />
<br />
Som med det här vinet, 2014 Timorasso från producenten Oltretorrente i Colli Tortonesi. Det tar lite tid för mig att fatta, eller möjligen är det vinet som behöver tid för att öppna upp, hur bra det här egentligen är. Doften är verkligen aromatisk och fullpackad med gula frukt, honung, blommighet och mineraler. Smaken är riktigt kraftfull och fyllig. Citrus, mineraler och honung. Någon stans smyger sig en lätt rökighet in.<br />
<br />
Först är det kraftfullheten som imponerar men det här är definitivt inget vin som bara går på kraft. Just nu är det väldigt ungt men man får ändå hintar om vad som väntar iform av djup och komplexitet om några år.<br />
<br />
Importeras till Danmark av <a href="http://vinhacker.dk/">Vinhacker</a>Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-80008507041667516272017-01-27T22:45:00.000+01:002017-01-27T22:46:20.487+01:002011 Klinec Gardelin<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-AagP8mQ01AM/WIu_BNJonKI/AAAAAAAAFJs/PcTsrZTP8U4H4M3inIZmYfjV6LKmzkbyQCLcB/s1600/IMG_2879.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://1.bp.blogspot.com/-AagP8mQ01AM/WIu_BNJonKI/AAAAAAAAFJs/PcTsrZTP8U4H4M3inIZmYfjV6LKmzkbyQCLcB/s400/IMG_2879.jpg" width="400" /></a></div>
Klinec går verkligen från klarhet till klarhet. Jag provade deras viner för första gången för snart tio år sedan. Det blev kärlek vid första ögonkastet. Sedan dess har jag hunnit besöka dem i Medana vid flera tillfällen och har haft tillfälle att prova deras viner vid många tillfällen. Ändå så tar mig 2011 Gardelin med överraskning.<br />
<br />
Här har vi ett vin gjort påpinot grigio med fem dagars skalkontakt som jästs på betong och lagrats två år på jästfällningen i stora fat av acaia. Det är blekt ljusrött i färgen. Doften är initialt lite reduktiv men det vädras snabbt bort. Sedan tonar det fram försiktiga röda bär, apelsinskal, honung, äpplen och nötighet. Visst känns det att man har ett orangevin i glaset men det är långt ifrån någon karikatyr.<br />
Smaken är superfrisk. Fruktig och kryddig med hög, frisk syra. Rejält med mineral och ett lätt tanninnafs i avslutningen.<br />
<br />
Det här gör mig glad. Vinet flyttar verkligen fram positionerna för vad ett orangevin kan vara. Välbekant men likväl ett vin som lite granna rör om och utmanar. Jag brukar tycka att skalmacererad pinot grigio från Collio/Goriska Brda kan bli lite för mycket och för tungt. Klinec håller stilen och kombinerar det druvtypiska med ett extra syralyft och resultatet blir något som man kan kalla för stort. På något sätt lyckas Klinec ge uttryck för såväl området som druvan och något hustypiskt.<br />
<br />
Säljs av Wine Waves genom privatimport och via Terroiristen.Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-77262600546549264352017-01-22T20:48:00.001+01:002017-01-22T20:53:14.879+01:002015 Nicolini Rosso Nicolini<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-XoCI5G8uST8/WIUMFVs4yGI/AAAAAAAAFJc/1NpUy0cTT5IbyAbu21Sivh3stfAQJPNWACLcB/s1600/IMG_2871.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://3.bp.blogspot.com/-XoCI5G8uST8/WIUMFVs4yGI/AAAAAAAAFJc/1NpUy0cTT5IbyAbu21Sivh3stfAQJPNWACLcB/s400/IMG_2871.jpg" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
När jag googlar borgogna nera eller borgogna nera istriana får jag inga andra träffar än de som gäller Nicolinis vin. Jag har sett att någon kroatisk producent använder druvan men Nicolini lär vara den ende italienske producenten som odlar borgogna nera. Och man gör bara runt 1.000 flaskor per år. Gissningsvis odlas druvan på annat håll under annat namn men jag har inte kunnat hitta någon sådan information.<br />
<br />
Även om druvan är obskyr och vinet personligt så finns här mycket som känns välbekant. Färgen är mörk röd med lite blåton och ganska tät trots mycket kort maceration, Doften är lite lätt funkig, blommig och med mörk bärfrukt. Smaken bjuder på hög intensitet med inslag viol, sura plommon och lakrits. Frukten är polpös och nästan tuggbar. Hög syra och synnerligen lätta tanniner. Man kan lätt associera till både gamay och blaufränkisch<br />
<br />
Det här är ett enkelt men nästan rörande genuint vin. Jag får verkligen känslan av <i>vino come una volta. </i>Något, ursprungligt, oförställt och äkta.<br />
<br />
<a href="http://www.cibievini.dk/">Cibi&Vini</a> säljer<br />
<br />
<br />Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-1644245937578854782017-01-21T09:15:00.001+01:002017-01-21T09:15:29.023+01:002011 Klinec Rebula<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-oNMTHlU2cQ8/WIMYPRe8l9I/AAAAAAAAFJI/X7X-1jG7IO4m2d-Z0Kg6VfeC1qLafz90ACLcB/s1600/IMG_2865.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://1.bp.blogspot.com/-oNMTHlU2cQ8/WIMYPRe8l9I/AAAAAAAAFJI/X7X-1jG7IO4m2d-Z0Kg6VfeC1qLafz90ACLcB/s640/IMG_2865.jpg" width="480" /></a></div>
Det här är ett orangevin. På riktigt. Här finns både färgen och karaktären. Klinec tillhör det man kanske kan kalla andra generationens orangevins-producenter. De som inspirerades av Gravner, Radikon och Movia. De som tog en risk och började långt innan det var trendigt. De som idag verkligen vet vad de sysslar med.<br />
<br />
2011 Rebula (eller ribolla gialla som man säger på den italienska sidan) har fått 10 dagars skalkontakt. Både färg och struktur vittnar om längre maceration men uppgiften är från producenten. Vinet har jäst på betong och lagrats <i>sur lie</i> i två år på stora, väl använda acaciafat.<br />
<br />
Doften har alla de där typiska orangevins-markörerna. Här finns torkade aprikos, grönt te, nötter, honung och lite oxidativa inslag. <i>Textbook stuff.</i> Och även om det är metoden som talar här så finns det banne mig druvkaraktär så det räcker. Ribolla med skalkontakt ger verkligen ett tufft vin med en lite råare framtoning. Karaktären känns ännu tydligare i smaken.<br />
<br />
Som med så många andra orangeviner kräver Klinecs rebula rejält med luft för att släppa loss. Till en början känns det lite enkelt med hög syra och tydliga tanniner som det mest framträdande dragen. Men sedan öppnar det upp med aprikos och andra torkade frukter, honung och kryddtoner. Doften som gett en liten hint om sötma luras såklart. Vinet är absolut bentorrt, syrorna höga och precisa och tanninerna tydliga. Fylligt och med lång eftersmak.<br />
<br />
I nuläget är det här väldigt ungt och en del skulle kanske uppleva det som alltför rustikt. Klart är att det kommer att utvecklas fint under många år framöver.<br />
<br />
Wine waves importerar till Sverige, Terroiristen säljer i Danmark<br />
<br />
<br />
<br />Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-58313907313787567072017-01-18T21:57:00.001+01:002017-01-18T21:58:09.611+01:002015 Cardone Falera Fiano<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-HHjZA6gnMnA/WH_Wk614BQI/AAAAAAAAFI0/Xyh33mGe6e00K11dqdB8HaOCBt5G-rh5QCLcB/s1600/IMG_2864.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://2.bp.blogspot.com/-HHjZA6gnMnA/WH_Wk614BQI/AAAAAAAAFI0/Xyh33mGe6e00K11dqdB8HaOCBt5G-rh5QCLcB/s640/IMG_2864.jpg" width="480" /></a></div>
Det här vinet önskar jag att jag kunde gå in och köpa på systembolaget för sådär en åttionio spänn, en enkel, ren och rak fiano från Apulien. Tyvärr finn det inte en endaste fiano att tillgå utanför beställningssortimentet....<br />
<br />
Vinet är ljust guldgult och helt klart. Doften är ungfruktig och inbjudande. Äpplig, lite citrus, vita blommor och örter. Okomplicerat, enkelt och väldigt sympatiskt. Smaken funkar på precis samma sätt. Friskt, fruktigt, välbalanserat och med bra syra.<br />
<br />
Jättefint vardagsvin och väldigt användbart matvin av en typ som jag verkligen tycker förtjänas att lyftas fram.<br />
<br />
<br />Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-11790904196797653852017-01-15T17:37:00.001+01:002017-01-15T17:37:27.579+01:002014 Glinavos Paleokerisio<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-benAaCSEspQ/WHulL0itI1I/AAAAAAAAFIg/SqdYTuxFXz0JOyxAWvSd3uETexkxYivXACLcB/s1600/IMG_2826.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://4.bp.blogspot.com/-benAaCSEspQ/WHulL0itI1I/AAAAAAAAFIg/SqdYTuxFXz0JOyxAWvSd3uETexkxYivXACLcB/s640/IMG_2826.jpg" width="388" /></a></div>
<br />
Här har ni ett vin som verkligen utmanar gränserna, åtminstone mina, för hur ett vin kan smaka. Märkligt nog finns det här i <a href="https://www.systembolaget.se/dryck/mousserande-viner/paleokerisio-7128702">Systembolagets beställningssortiment</a> och dessutom för ett väldigt rimligt pris.<br />
<br />
Producenten Glinavos håller till i Greklands nordvästra hörn, inte så långt från den albanska gränsen. Man odlar både inhemska och internationella druvor. Odlingarna ligger på cirka 600 m ö h. Hur man arbetar i markerna vet jag inget om. Det finns inga uppgifter om huruvida de arbetar ekologiskt, biodynamiskt eller konventionellt. Däremot talar man om att kombinera traditon och nytänkande vilket Paleokerisio verkar vara ett exempel på, en nytolkning av ett traditionellt vin. 2014 Paleokerisio är i huvudsak gjort på den vita druvan debina som fått ungefär två veckors skalkontakt. Det finns dessutom en liten del av den röda vlahiko. Vinet jäser först på ekfat och genomgår en andra jäsning på sluten ståltank.<br />
<br />
Vinet är lätt mousserande, vad italienarna skulle kalla <i>frizzante</i>. Vinet är helt genomskinligt i en mörk bärnstensnyans, lite mer rött än ett "nornalt" orangevin. Doften är till en början lite funkig. Här finns torkade aprikoser, kryddtoner, honung och apelsinskal. Även om doften är spännande, lite ovan och utmanande så är det ingenting mot vad som väntar...<br />
<br />
Jag skrev i inledningen att vinet verkligen utmanar mina gränser och jag är inte helt säker på att jag hade gissat vin om jag fått det blint. Smakmässigt ger det associationer till såväl italienska aperitifer (ni vet sådana där man blandar bittertsöt läsk med vin), belgisk öl och orangevin. Här blandas bittert/beskt med sötma och syrlighet. Här finns mer av de torkade aprikoserna, kryddor, plommon och i avslutningen lätta tanniner. Trots en del restsötma känns vinet uppfriskande och läskande.<br />
<br />
Perfekt till aperitif och riktigt bra till gorgonzola med lite söta tillbehör.<br />
<br />
Producenten <a href="http://www.glinavos.gr/en/">Domaine Glinavos</a> har ytterligare sju viner i beställningssortimentet. Det är inte utan att jag blir nyfiken på att prova mer och vinet som lockar mest är den druvrena frizzanteversionen av debina.Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-32047917168954542352017-01-06T10:07:00.002+01:002017-01-06T10:07:52.966+01:002011 Ronchi di Cialla Schioppettino di Cialla<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-VSwOKt_cMT8/WG9eLNpnnMI/AAAAAAAAFIQ/msONMQY1LWgNQ0IVxSVsWmS2pdvPTlFQgCLcB/s1600/IMG_2798.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://2.bp.blogspot.com/-VSwOKt_cMT8/WG9eLNpnnMI/AAAAAAAAFIQ/msONMQY1LWgNQ0IVxSVsWmS2pdvPTlFQgCLcB/s400/IMG_2798.jpg" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Jag har länge tyckt att schioppettino är en fascinerande druva som har de där speciella egenskaperna som kännetecknar intressanta viner. Det handlar om att kunna vara både och, att kunna kombinera lätthet och kraft. Att det finns inneboende, kontrasterande egenskaper som skapar spänning. För att ytterligare bygga på det till synes paradoxala skulle jag vilja säga att det finns ingenstans de kontrasterande egenskaperna framträder med en så svårupptäckt tydlighet som hos Ronchi di Ciallas Schioppettino di Cialla... Det jag försöker uttrycka är att det här är ett vin som kräver uppmärksamhet och det är lätt att missa poängen.<br />
<br />
2011 Schioppettino di Cialla är till en början rätt blygt och återhållsamt i doften. Med lite tid i glaset tittar det fram lite violer, ett inslag som blir allt mer framträdande. Röda bär, pepprighet och lite fatkryddor. Lugnt, harmoniskt och elegant trots sin ungdom.<br />
<br />
I smaken blir de där kontrasterna jag talade om verkligen tydliga. Vinet upplevs som förledande lätt och vid en första sipp ganska enkelt men med tid i glaset och uppmärksamhet så framträder djupet, elegansen, komplexiteten och balansen. Skogsbär, violer och en lätt rökighet. Perfekt balans mellan syra, frukt och tanniner.<br />
<br />
Det här är väldigt gott här och nu men kommer att utvecklas mycket med lagring. Ronchi di Ciallas viner är gjorda för att lagras och de erbjuder fortfarande mer än 30 år gamla flaskor från<br />
<br />
Läs gärna om mina besök hos <a href="http://billigtvin.blogspot.se/search?q=ronchi+di+cialla">producenten</a>Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-88474429312137180752017-01-01T16:44:00.000+01:002017-01-01T16:44:35.485+01:004xGarnacha<br />
<br />
Det som benämns "Det Nya Spanien", ibland t o m "Det Nya Nya Spanien" har gått mig rätt spårlöst förbi. Har provat en del orangeviner jag gillat men ändå inte följt upp. Gissar att det åtminstone i viss utsträckning handlar om att jag inte riktigt fixar att springa på alla bollar när det händer så mycket spännande på så många håll.<br />
<br />
Häromveckan var jag på en vinbar i Köpenhamn och serverades ett glas blint. Han som hällde frågade vad jag tyckte och om jag kunde gissa vad som fanns i glaset. Jag tyckte om och kunde gissa men gissade inte rätt. Däremot blev jag fascinerad av vinet i glaset som var något alldeles eget.<br />
<br />
Vinet jag fick blint kom från Sierra de Gredos i centrala Spanien, ett par timmars bilfärd från Madrid. Även om det odlats vin länge i området så har det inte varit specialiserat utan det har handlat om ett traditionellt blandjordbruk. De flesta odlare vinifierade inte utan sålde druvorna vidare. Sierra de Gredos är faktiskt Spaniens nyaste DO. Under de senaste åren har det emellertid dykt upp ett flertal unga producenter som förstått att här finns mycket goda förutsättningar att göra unika viner. Vi talar om mycket högt belägna vingårdar med riktigt gamla, lågavkastande stockar, ofta över hundra år gamla. Jordmånen är en blandning av sand och schist.<br />
<br />
Nu sitter jag här med fyra grenacheviner gjorda av två olika Sierra de Gredos-producenter.<br />
<br />
<a href="http://ruborviticultores.com/">Rubor Viticultores</a><br />
Rubor drivs av Orlando Lumbreras och Ruben Diaz. Den totala produktionen ligger på c a 15.000 flaskor per år. De har satsat mycket på att rädda övergivna vingårdar, odlar biodynamiskt och med minimal intervention i källaren.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-l78w-WmU_E0/WGkh_Wlr15I/AAAAAAAAFH4/BUKay_pqtO42BnIu41caxTIi85xK1gfgACEw/s1600/IMG_2777.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://1.bp.blogspot.com/-l78w-WmU_E0/WGkh_Wlr15I/AAAAAAAAFH4/BUKay_pqtO42BnIu41caxTIi85xK1gfgACEw/s640/IMG_2777.jpg" width="480" /></a></div>
<br />
2015 Los Besos Que Te Roble kommer från en vingårdar med gamla stockar belägen på c a 1.000 m ö h. Vin är delvis kolsyrejäst och har lagrats på ståltank. Färgen är blåröd och helt transparent Doften lite lätt funkig med vital frukt i form av jordgubbar. Tydliga mineraltoner. Smaken är frisk med ren fruktighet, bra syra och finkorniga tanniner. Förledande lätt munkänsla trots 15% alkohol. Ett enkelt, okomplicerat och direkt charmerande vin. Kostar 110 DKK hos Stride Strömme<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-lr_x2WimX1o/WGkh_cOxIJI/AAAAAAAAFH8/QFsJMK2fr6snubvOmfe7GOfHZ-MGejNCACEw/s1600/IMG_2778.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://2.bp.blogspot.com/-lr_x2WimX1o/WGkh_cOxIJI/AAAAAAAAFH8/QFsJMK2fr6snubvOmfe7GOfHZ-MGejNCACEw/s640/IMG_2778.jpg" width="480" /></a></div>
<br />
20014 Groove har lagrats i sex månader på använda 500- och 225-liters fat. Druvorna kommer från en vingård med lite annan jordmån än Los Besos. Redan när man ser vinet så förstår man att det här är något helt annat än det föregående. Det är betydligt tätare och mörkare i färgen. Doften är också mer komplex. Här finns jordgubbar, körsbär och lite fatkryddor. Fortfarande ungdomligt men med ett helt annat djup än det föregående. Smaken är fyllig och kraftfull utan att vara tung. Läcker frukt med stort djup, frisk syra, mineralitet och igen distinkta men finkorniga tanniner. Verkligen ett fascinerande vin med stor personlighet. Väldigt gott och tillgängligt nu men med framtiden för sig. Imponerande att man kan få till ett vin med 15% alkohol som inte känns det minsta tungt eller svårdrucket. Gissar att det är syrorna och minraliteten som fixar till det. KOstar 195 DKK<br />
<br />
<a href="http://daniel-ramos.es/">Daniel Ramos</a><br />
<br />
Daniel Ramos är hälften spanjor, hälften australienare och utbildad enolog. Han drog igång projektet i Sierra de Gredos 2005. Även här arbetar man med riktigt gamla stockar odlade på mellan 700 och 1.000 m ö h och en uttalad ambition att låta druvor och jordmån få maximalt uttryck. Daniel Ramos har två produktlinjer; Zebreros Finca, som arbetar med konventionell vinifiering, och Kpi där vinerna vinifieras på amforor (tinajas) vilket är i linje med lokala traditioner.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-ez_ivd63pwY/WGkh_O8Be6I/AAAAAAAAFH0/pdn2YKIXPFI6RXIqAHAbTGx3p-Mp5wg0ACEw/s1600/IMG_2780.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://2.bp.blogspot.com/-ez_ivd63pwY/WGkh_O8Be6I/AAAAAAAAFH0/pdn2YKIXPFI6RXIqAHAbTGx3p-Mp5wg0ACEw/s640/IMG_2780.jpg" width="406" /></a></div>
<br />
<br />
2013 Kpi är alltså jäst och delvis lagrats på <i>tinajas </i>men har även fått en tid på använda ekfat. Aktuell årgång lär det även ha bildats ett flor. Vinet är helt klart och tegelfärgat. Doften är lätt oxidativ och jag får inte riktigt ihop doft- och synintryck. Associatonerna drar mer åt sherry eller jura. Smaken känns något mer konventionell. Som ett riktigt moget rödvin som tappat frukten. En del mognadstoner och dämpad syra. En kuriositet men inte överdrivet spännande. 110 DKK.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-PO7erpU6m3Y/WGkh_4W3FqI/AAAAAAAAFIA/WQ1dR8u80uUd-8VIOrrhbxtzNBMJ-KGzACEw/s1600/IMG_2782.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://2.bp.blogspot.com/-PO7erpU6m3Y/WGkh_4W3FqI/AAAAAAAAFIA/WQ1dR8u80uUd-8VIOrrhbxtzNBMJ-KGzACEw/s640/IMG_2782.jpg" width="480" /></a></div>
<br />
2010 Zerberos A+P är ett helt annat vin. Här har producenten blandat grenachedruvor från två olika typer av jordmån. Vinet har lagrats på 3- 4 år gamla ekfat. Färgen är helt klarröd och transparent. Doften bjuder på en mognadstoner, björnklister, målarlåda och röda bär. Smaken är verkligen frisk med fin syra. En del mognadstoner och lite nedtonad frukt. Återigen de där finkorniga tanninerna. Ett verkligen intressant vin där kombinationen av begynnande mognad och vitala syror skapar spänning. Utan tvekan ett fynd för 175 DKK<br />
<br />
Måste säga att året har inletts med en riktigt ögonöppnare och jag vill definitivt prova mer, både från Sierra de Gredos och andra delar av den iberiska halvön. Man kan se en mycket tydlig röd tråd hos de här vinerna (om man bortser från det amforalagrade), en tråd som handlar om fin fruktighet, frisk syra och finkorniga tanniner som vittnar om kombinationen av duktiga vinmakare och de mycket speciella förutsättningarna som råder.<br />
<br />
Av de fyra provade vinerna är det definitivt 2014 Groove och 2010 A+P som är mina favoriter. Groove dricker jag gärna rakt upp och ner medan A+P är utan tvekan det bästa matvinet just nu. Los Besos Que Te Roble smakar bäst lätt kylt. Alla fyra säljs via <a href="https://www.facebook.com/stridestroemme/?fref=ts">Stride Strömme.</a>Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-91338888127493986412016-12-11T18:55:00.002+01:002016-12-17T09:53:06.430+01:002015 Domaine Papargyrion Le Vigneron Grec<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-Dff2WEQYi88/WE2RsxSRRWI/AAAAAAAAFHU/dXH4slPm1xEc2x4emTPlP5gdmUPjUlpMgCLcB/s1600/IMG_2652.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://4.bp.blogspot.com/-Dff2WEQYi88/WE2RsxSRRWI/AAAAAAAAFHU/dXH4slPm1xEc2x4emTPlP5gdmUPjUlpMgCLcB/s640/IMG_2652.jpg" width="464" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Ännu ett grekiskt vin som fullständigt slår mig med häpnad. Jag borde ju såklart inte bli överraskad längre, så mycket fantastiska grekiska viner som jag druckit under året. Likväl, detta var jag inte beredd på. Det är inte utan att man kan tolka flaskans utforming, bourgogneflaska med vaxförslutning, och vinets namn som en hälsning till franska naturvinsprodcenter. En rätt kaxig hälsning som det finns rejält med täckning för. 2015 Le Vigneron Grec är inte det bästa grekiska vin jag provat men ett ytterst spektakulärt och välgjort orangevin.<br />
<br />
Vinet är gjort på 100% höghöjdsodlad (800 m) assyrtiko som fått 10 dagars skalkontakt. John Papargyrion har dessutom låtit skal från muskatdruvor jäsa med. Det har lagrats 7 månader på en blandning av nya och använda 500litersfat. Vinet har inte filtrerats eller klarnats och givetvis är jästen naturlig.<br />
<br />
Vinet är ljust orange i färgen och helt klart. Komplex och intensivt aromatisk doft. Humle och stenfrukter, melon, apelsinskal och en del florala stråk. Det känns verkligen att man har ett orangevin i glaset. Jag får intrycket att muskatskalen satt sina spår och att producenten verkligen visste vad han gjorde när han tillsatte dem.<br />
<br />
Smaken är verkligen kompromisslös. Vinet är absolut bentorrt, med hög syra och både bitterhet, som av grapefrukt, och strävhet i avslutningen. Den fina frukten mildrar något liksom en litet inslag av vanilj. Sammanfattningsvis så är Le Vigneron Grec ett väldigt bra orangevin. Gott nu och med massor av potential. Om nu någon till äventyrs fortfarande behöver övertygas om att det händer stora saker på vinfronten i Grekland så är detta ännu ett tungt argument.<br />
<br />
Vinet kommer att säljas via <a href="https://oinofiliashop.com/">Oinofilias webshop</a> under en begränsad period.Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-52970621731977838342016-12-05T20:20:00.000+01:002016-12-05T20:20:08.199+01:002012 Tiago Teles Gilda<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-kOOlgLDaxJ4/WEW9tD0_fJI/AAAAAAAAFHE/Q7y8pl55instSoS7au_vrhJqqoPCMLlPwCLcB/s1600/IMG_2623.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://4.bp.blogspot.com/-kOOlgLDaxJ4/WEW9tD0_fJI/AAAAAAAAFHE/Q7y8pl55instSoS7au_vrhJqqoPCMLlPwCLcB/s640/IMG_2623.jpg" width="480" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Minns inte när jag drack ett portugisiskt rött senast. Förr blev det ofta Periquita och Dao men det var länge sedan. Nu har man låtit mig förstå att det händer spännande saker där borta i väster. Utifrån kvällens flaska, som verkligen ger mersmak, kan jag bara konstatera att det kommer att bli mer portugisiskt framöver...<br />
<br />
2012 Gilda från producenten Tiago Teles är gjort på merlot, castelao och tinto cao som vuxit på kalksten i Bairrada går i en lite matt brunröd nyans. Initialt är det rätt reduktivt men det vädras bort efter en vända på karaff. Doften bjuder på lite funkighet, rödblå frukt och svarta vinbär. Smaken är sval och läskande. Fin bärfrukt, bra syra, blyertspenna och rätt lätta tanniner.<br />
<br />
Blint hade jag nog gissat på cabernet franc från Loire från ett lite varmare år. Det är svalt och läskande men visst har frukten lite extra generositet ? Hursomhelst en riktig ögonöppnare och definitivt något att gå vidare med Jättefint vardagsvin för en liten peng. Finns hos <a href="https://www.facebook.com/stridestroemme/?fref=ts">Stride Strömme</a> i Köpenhamn.Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-39231228952911511062016-11-29T17:03:00.002+01:002016-11-29T18:50:55.886+01:002014 Thymiopoulos Young Vines Xinomavro<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-PImMJxwgcUA/WD2mmtaxJ4I/AAAAAAAAFGc/CUC-I4TWUCcr5yDYZ-n_AHodi1DmmzOGgCLcB/s1600/Thymiopoulos-Young-Vines-2014_grande.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://4.bp.blogspot.com/-PImMJxwgcUA/WD2mmtaxJ4I/AAAAAAAAFGc/CUC-I4TWUCcr5yDYZ-n_AHodi1DmmzOGgCLcB/s400/Thymiopoulos-Young-Vines-2014_grande.jpg" width="400" /></a></div>
Ibland kan jag bli lite trött på hur vi ofta pratar om vin. Vi försöker ofta fånga vinerna i något slags absoluta kvalitetstermer. Vingårdsviner är bättre än apellationsviner, gamla stockar är bättre än unga o s v o s v. Jag kan tycka att vi borde tänka mer i termer av olikheter och användbarhet. 2014 Thymiopoulos Young Vines Xinomavro kan tjäna som ett bra exempel på vad jag menar. De som har provat xinomavro vet att det nästan alltid handlar om kraftfulla viner byggda för lång lagring. Ibland är frukten rätt nedtonad till förmån för soltorkade tomater, animaliska toner och örter men hos producenter som Tatsis och Thymiopoulos kombineras det mustiga med mörk bärfrukt. I princip alltid gjorda med lång skalkontakt och lång tid på fat.<br />
<br />
Så vad händer om man gör xinomavro på druvor från unga stockar, med relativt kort skalkontakt och lagrar på stålkontakt. Heter man Thymiopoulos så blir resultatet ett extremt användbart matvin. Utifrån mina referensramar hittar jag likheter med både pinot noir och lättare nebbiolo. Ett väldigt aromatiskt vin, blommigt, rödfruktigt. Anslaget är ganska lätt och dansant men intensiteten hög. Smaken lätt till medelfyllig men ändå med djup. Kryddig och bärig med fin syra och förhållandevis lätta tanniner.<br />
<br />
I somras drack jag kall Young Vines till marinerad bläckfisk med koriander o chili och fick en av årets bästa mat- vin-matchningar. Igår dracks det svalt till råbiff och det klarade jobbet utmärkt. Ikväll imponerar det rumstempererat till lasagne. Svårslaget när det gäller drickglädje och användbarhet.<br />
<br />
Finns hos Oinofilia som numera har <a href="https://oinofiliashop.com/">webshop</a> och även skickar till Sverige med riktigt bra fraktpriser.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-29828982030940121292016-10-27T20:14:00.001+02:002016-10-27T20:14:17.292+02:002014 Domaine Les Grange Tiphaine Quatre Mains<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-wdvzT8Yj2Dw/WBJDhQOr4hI/AAAAAAAAFGA/X2UC8ZBJ9YIOt-0lixXKkn6L1E2BP-3FQCLcB/s1600/IMG_2327.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://1.bp.blogspot.com/-wdvzT8Yj2Dw/WBJDhQOr4hI/AAAAAAAAFGA/X2UC8ZBJ9YIOt-0lixXKkn6L1E2BP-3FQCLcB/s640/IMG_2327.jpg" width="330" /></a></div>
I helgen fick jag möjlighet att prova ett stort antal viner ur Bonden&Vinets intressanta portfölj. Omständigheterna var lite småstökiga med mycket folk och många viner. Ett vin stack ut lite extra och jag återkom till det flera gånger under eftermiddagen. Stack ut är förresten kanske inte helt rätt uttryck. Snarare var det så att det smög sig på mig och fångade min uppmärksamhet undan för undan. Jag insåg att jag behövde dricka vinet och det under lite mer ordnade former.<br />
<br />
<div style="orphans: 4;">
Domaine <span style="background-color: white; font-family: "Open Sans", "Helvetica Neue", Helvetica, sans-serif; orphans: 4;">Les Grange Tiphaine har sina marker i Touraine och Montlouis i Loire. </span><span style="font-family: Open Sans, Helvetica Neue, Helvetica, sans-serif;">Damien Delécheneau är tredje generationens vinbonde och förfogar över 10 ha vinmark, en stor del med riktigt gamla stockar. Han har haft ansvaret för vinerna i några år och ställde snabbt om till ekologisk odling med en dragning åt det biodynamiska. </span></div>
<div style="orphans: 4;">
<span style="font-family: Open Sans, Helvetica Neue, Helvetica, sans-serif;"><a href="http://www.bondenovinet.se/">http://www.bondenovinet.se/</a></span></div>
<div style="orphans: 4;">
<span style="font-family: Open Sans, Helvetica Neue, Helvetica, sans-serif;">2014 Quarte Mains är fatjäst sauvignon blanc. Tydligen har Damien Delécheneau en liten plätt silexjord planterad med gamla stockar av en unik klon. Vinet är ljust guldgult i färgen. Vinet är aromatiskt men på ett elegant och återhållsamt sätt. Det druvtypiska finns där men på ett väldigt subtilt sätt. Doften domineras av äpplen, päron och persika tillsammans med nedtonad fläder och krusbär. En del örter och flinta. </span><span style="font-family: "Open Sans", "Helvetica Neue", Helvetica, sans-serif;">Munkänslan är lite fet och Quarte Mains har en smak med pondus utan att vara tungt. Aromerna går igen i smaken. Frisk syra som nog upplevs som lite mildare genom frukten och den gräddiga munkänslan. I avslutningen en lätt strävhet.</span></div>
<div style="orphans: 4;">
<span style="font-family: "Open Sans", "Helvetica Neue", Helvetica, sans-serif;"><br /></span></div>
<div style="orphans: 4;">
<span style="font-family: "Open Sans", "Helvetica Neue", Helvetica, sans-serif;">Jag gillar det här skarpt. Det här är verkligen fantastisk sauvignon blanc i en egen stil som ändå inte förnekar vare sig ursprung eller det druvtypiska. Bonden&Vinet säljer via privatimport.</span></div>
Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-57461911875722829832016-10-25T20:22:00.001+02:002016-10-25T20:45:50.561+02:002014 Sclavos Metagitnion<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-GDtfuzy1Ikw/WA-iOaL6r-I/AAAAAAAAFFw/b1BfGsbpGuU6ziHajohhBlQtnvZFwu2oACEw/s1600/IMG_2293.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://2.bp.blogspot.com/-GDtfuzy1Ikw/WA-iOaL6r-I/AAAAAAAAFFw/b1BfGsbpGuU6ziHajohhBlQtnvZFwu2oACEw/s400/IMG_2293.jpg" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Jag postade om 2014 Sclavos Metagitnion på Instagram häromdagen och skrev att jag skulle återkomma på bloggen när jag skaffat lite mer information om vinet. Det här vinet väckte verkligen min nyfikenhet och min lust att ta reda på mer. Dessutom är det alldeles för bra för att bara få några rader som druknar i flödet. Så mycket mer information har jag egentligen inte lyckats få fram. Snarare är det väl så att nyfikenheten ökat...<br />
<br />
Evriviadis Sclavos är alltså en av de stora pionjärerna när det gäller biodynamisk vinodling och naturligt vinmakande i Grekland. Han håller till i Lixouri på ön Kefalonia som verkar kunna erbjuda en massa spännande i vinväg. Det är först relativt nyligen som vinlusen nått ön och här finns en hög andel pre-phylloxerastockar. Dessutom finns det många lokala druvsorter.<br />
<br />
Vinet är gjort till 100% på inhemska druvan vostilidi från 100-åriga stockar. Ingen klarning, ingen filtrering, inget svavel och lagring på använda ekfat. Vinet är bärnstensfärgat men har inte macererats. Doften är minst sagt speciell med torkad frukt, kanderarde citrusskal och nötter. En del fattoner och oxidativa drag.<br />
<br />
Smaken är lika speciell den. Speciell men absolut inte konstig eller svår.Den rör sig på gränsen mellan det bekanta och det okända, och landar i något alldeles, alldeles eget. Den är fyllig och kraftfull med hög koncentration. Mer torkad frukt, citrus, nötter, lite vanilj och bränt socker. Medelhög syra och extremt finkorniga tanniner. Jag hinner tänka på sherry, på madeira (sercial) och på traditionell vit rioja och faktiskt på mogen cognac. Och det ska inte tolkas som att vinet känns spritigt, för det gör det absolut inte.<br />
<br />
Att 2014 Metagitnion överhuvudtaget existerar måste ses som en bedrift av herkuliska mått. I januari det året drabbades nämligen Kefalonia av en svår jordbävning och Scavlos produktionsanläggning fick stora skador. Likväl förmådde Evriviadis Sclavos producera förstklassiga viner bara några månader sedan. Metagitnion är det tredje Scalvos-vinet jag provar. Allt har varit top notch och jag vill ha mer. Och veta mer. Om både producenten och ön.<br />
<br />
Importeras till Danmark och Sverige av <a href="http://www.oinofilia.com/">Oinofilia</a>.Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-67707979532954862262016-10-23T15:53:00.001+02:002016-10-23T15:53:54.997+02:00Vinets lov av Carl A Andersson<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-nlGivAaiNjY/WAzAmaaprUI/AAAAAAAAFFY/O5hGnTLGBOsze_Dup4HTl_uk5vHuLP98ACEw/s1600/IMG_2287.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://2.bp.blogspot.com/-nlGivAaiNjY/WAzAmaaprUI/AAAAAAAAFFY/O5hGnTLGBOsze_Dup4HTl_uk5vHuLP98ACEw/s640/IMG_2287.jpg" width="452" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Jag tillbringar rätt mycket tid, eller kanske jag borde skriva åt skogen för mycket tid, åt att leta efter vinylplattor på loppisar och i secondhandbutiker. Tiden då man verkligen kunde hitta guldklimpar är ju sedan länge förbi men en och annan godbit dyker upp ibland. Ska man titta lite krasst på mitt letande så kan man nog säga att det inte lönar sig. Fast så är det ju med mycket annat man ägnar sig åt. Svampplockning och sportfiske t ex. Skulle man börja räkna timpeng så blir den nog inte så hög... Men det är ju nåt med letandet, sökandet, rotandet eller fiskandet som lockar. Sedan finns ju det där med sidofångster. Blir det inga plattor så hittar man alltid något läsvärt.<br />
<br />
Som t ex Carl A Anderssons "Vinets Lov - Vinprovaren berättar". Boken gavs ut 1983 men då det i förordet står att texterna varit publicerade på annat håll, framförallt i DN, gissar jag att merparten av bokens innehåll kom till på 70-talet. Carl A Andersson var en gång i tiden inköpschef på Systembolagets importavdelning och sedan vinskribent på DN. Han var alltså den som föregick Bengt-Göran Kronstam...<br />
<br />
Carl A Andersson var verkligen old school. Hans vinvärld kretsade kring bordeaux, bourgogne, champagne och port men mycket av det han skriver i "Vinets Lov" får mig att höja på ögonbrynen. Texterna är också oldschool, lärda och lätt kåserande men absolut inte utan djup. Han har en förmåga att fånga läsaren och väcka nyfikenheten. Carl A Andersson skriver aldrig läsaren på näsan. Hela hans hållning präglas av öppenhet och nyfikenhet.<br />
<br />
Här finns texter om Jura-viner, om Beaujolaise, Vino Verde, Chateauneuf-du-Pape och Österrikiska Viner. Det för mig allra mest förvånande och läsvärda kapitlet har rubriken "Vin på de Gambles vis" och handlar om biodynamiskt vin. Där kan man läsa följande:<br />
<br />
<i><span style="font-size: x-small;"> "När man talar med vanliga odlare, handelns folk och t o m forskare häpnar man över konservatismen...</span></i><br />
<i><span style="font-size: x-small;"> Jag tycker man ska uppmuntra biodynamisk odling av vin därför att erfarenheten säger mig att potatis</span></i><br />
<i><span style="font-size: x-small;"> och grönsaker blir godare utan konstgödsel och besprutningar med kemikalier. Varför skulle då inte vinet</span></i><br />
<i><span style="font-size: x-small;"> också bli godare?</span></i><br />
<i><span style="font-size: x-small;"> Det finns allt fler som reagerar mot det industriella jordbruket och som är villiga att betala en slant extra för</span></i><br />
<i><span style="font-size: x-small;"> det som kan tänkas vara sundare och godare - hushållsgrisens fläsk, den späda gödkalven, kycklingen med</span></i><br />
<i><span style="font-size: x-small;"> muskler av utegående, grönsaker vuxna ur naturlig dynga och vin som de gamble gjorde det. Vi är så många </span></i><br />
<i><span style="font-size: x-small;"> redan att Systemet och Spritcentralen måste reagera och ge oss ett biodynamiskt vin att prova!"</span></i><br />
<i><span style="font-size: x-small;"><br /></span></i>
De orden skrevs alltså för ungefär 40 år sedan av en vinskribent på väg mot pensionsålderna. En vinskribent som vägrade sätta betyg på vin. Carl A Andersson skrev fem vinböcker och även fem barnböcker. Jag ska försöka hitta de andra fyra vinböckerna och förhoppningsvis springa på några rara vinyl under letandet.<br />
<i><span style="font-size: x-small;"><br /></span></i>
<i><span style="font-size: x-small;"><br /></span></i>
<i><span style="font-size: x-small;"><br /></span></i>
<span style="font-size: x-small;"><i><br /></i></span>Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-85018050693487244932016-10-22T22:41:00.000+02:002016-10-22T22:41:16.312+02:002014 Burja Estate Burja Noir<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-1yqyia804Ts/WAvOZpab1aI/AAAAAAAAFFI/J-hiSOLKKukWjKxryuS9rVFSejPJolkawCLcB/s1600/IMG_2285.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://3.bp.blogspot.com/-1yqyia804Ts/WAvOZpab1aI/AAAAAAAAFFI/J-hiSOLKKukWjKxryuS9rVFSejPJolkawCLcB/s640/IMG_2285.jpg" width="592" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Jag håller mig kvar i Vipavska Dolina, eller Vipava-dalen i allra västligaste Slovenien. Häromdagen drack jag Burja Bela och idag Burja Noir. Burja Estate fokuserar helt på inhemska druvor. Med ett undantag. Primoz Lavrencic älskar pinot noir efter att ha arbetat en tid på Domaine Leroy i bourgogne. Och hans tolking av druvan är väldigt burgundisk...<br />
<br />
Vipava-dalen har ett lite svalare klimat än närliggande Brda och det märks tydligt på Burja Noir. Vinet har jästs med naturligjäst på ståltank och fått knappt två veckors maceration. Lagringen har skett på både stora fat och begagnade barriquer i två år. Vinet är ljust rubinrött och helt klart. Doften är ren och frisk med röda bär, lätt kryddighet och en lätt antydan till fat. Smaken känns relativt lätt och elegant men har stor intensitet. Hallon, körsbär och mineraler. Frisk syra och lätta tanniner.<br />
<br />
Helt klart en väldigt välgjord och spännande pinot. God nu, men kräver definitivt mat för att riktigt komma till sin rätt, och med framtiden för sig. Finns att köpa via privatimport från Winewaves.Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-13408519235120666032016-10-20T18:56:00.001+02:002016-10-20T21:15:38.764+02:002015 Bott Frigyes Kadarka<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-DZJ7pDKDIRc/WAj3B3W1-jI/AAAAAAAAFE4/pbJdG_dnlVgAM0ahux7G46_MzyUwKEEjQCLcB/s1600/IMG_2273.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://4.bp.blogspot.com/-DZJ7pDKDIRc/WAj3B3W1-jI/AAAAAAAAFE4/pbJdG_dnlVgAM0ahux7G46_MzyUwKEEjQCLcB/s400/IMG_2273.jpg" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Jag googlade runt lite för att skaffa något slags uppfattning om vad kadarka kunde vara för någon druva och fick då bland annat lära mig att den i Rumänien och Bulgarien kallas gör gamza. Jag fick genast något slags förnimmelse om att det någonstans i minnesbanken finns någon diffus tonårshågkomst av den druvan. Eller kanske det är brist på hågkomst... Nåväl jag befarade en kraftfull, syltig historia. Istället möttes jag av motsatsen.<br />
<br />
2015 Bott Frigyes Kadarka är en blåblekt ljusröd, helt transparent uppenbarelse med en matchande doft. Floral, sval, komplex och elegant. Lite lätt pinotkryddig, körsbär, röda vinbär och blodapelsin. Smaken är lätt, sval och mycket elegant. Mer av den finlemmade bärfrukten och kryddigheten, frisk syra och fjäderlätta tanniner. Lite lätt grön i avslutningen men inte alls på ett negativt sätt.<br />
<br />
Det här var inte vad jag hade väntat mig. Inte alls. Jag trodde kadarka var en betydligt mer kraftfull .druva. Och det kan den kanske vara. Här, i Bott Frigyes tolkning blir den till en graciös ballerina. Rekommenderas starkt till den som gillar lättare gamay och pinot noir<br />
<br />
Privatimport via Wine waves<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-HnmKmMwLjXQ/WAj3B1alMEI/AAAAAAAAFE0/XAeZQcJMNVc_CHqhNhC9KArvS9UTpXGUwCEw/s1600/IMG_2270.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://3.bp.blogspot.com/-HnmKmMwLjXQ/WAj3B1alMEI/AAAAAAAAFE0/XAeZQcJMNVc_CHqhNhC9KArvS9UTpXGUwCEw/s640/IMG_2270.jpg" width="352" /></a></div>
Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-70114254282180857502016-10-17T20:44:00.000+02:002016-10-20T19:18:33.790+02:002015 Burja Estate Burja Bela<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-pxkxMqGNw0U/WAUbpCfwYhI/AAAAAAAAFEY/LxS_Gjs8P3wTM8VRLCQV6tZEjRZndOm5ACLcB/s1600/IMG_2251.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://4.bp.blogspot.com/-pxkxMqGNw0U/WAUbpCfwYhI/AAAAAAAAFEY/LxS_Gjs8P3wTM8VRLCQV6tZEjRZndOm5ACLcB/s640/IMG_2251.jpg" width="480" /></a></div>
Jag har länge tänkt att jag skulle återvända till västra Slovenien och den första vinresan jag<br />
och min forne medbloggare Jörgen gjorde för snart tio år sedan. Till Brda, Vipava och Kras. Rent faktiskt har jag varit tillbaka flera gånger. Men jag tänkte nu gå tillbaka till det vi skrev då och låta några nya tappningar från producenterna vi besökte den gången få ackompanjera läsandet.<br />
<br />
Den som allra först satte mig i kontakt med skalmacererade viner, orangeviner om du så vill, var Primoz Lavrencic. Mötet ägde rum året innan min och Jörgens Slovenien-resa på den Slovenska vinfestivalen i Helsingör. Det var en verkligen omtumlande upplevelse. Vi hade precis börjat orientera oss i vinvärlden när vi mötte en hel sal full med kaxiga slovenska vinmakare som kom att ställa alla begrepp på huvudet för oss. Jag blev helt frälst på orangevin direkt och fascinationen har blivit bestående.<br />
<br />
Kanske var det bra att det var hos Primoz Lavrencic vi började. Han tillhörde då, och gör det väl fortfarande, de mera konventionella vinmakarna som arbetade med relativt kort skalkontakt. Vi fick så att säga en möjlighet att vänja oss innan vi kom i kontakt med hardcore orangeproducenter. Nåväl mötet på den Slovenska vinfestivalen ledde till att vi ett antal månader senare besökte Slovenien och producenten som då hette Sutor men nu kallar sig Burja Estate.<br />
<br />
2015 Burja Bela är en <i>field blend </i>på lika delar riesling, ribolla gialla och malvasia istriana som blandats med 10% "andra druvor". Druvorna kommer från 25 - 70-åriga stockar som växt på klassisk ponka på ungefär 200 m ö h. Vinet har fått ungefär en veckas skalkontakt, är spontanjäst och har lagrats på stora fat.<br />
<br />
Färgen är djupt guldgul och varken färg eller doft bär någon större prägel av skalkontakten. Det är malvasian som dominerar doftpaletten med rik aromatik. Lite lätt blommig, tropisk frukt, honung och så den där typiska ponka-mineraliteten. Smaken är också den rik och fyllig med en riktigt fet munkänsla. Här märks att vi har med ett macererat vin att göra. Kryddigt med mera tropisk frukt, blommighet, dämpade syror, lätt strävhet och en aning bitterhet i avslutningen. Gott att dricka nu men kommer att bli bättre om något eller några år när det tappat lite babyhull.<br />
<br />
Kul att prova Primoz Lavrencic igen efter några års frånvaro från mitt köksbord. Jag kan konstatera att medan det hänt massor i vinvärlden sedan jag senast drack något från Sutor/Burja. Det har inte hänt lika mycket med Lavrencic's viner. Det jag då upplevde som något helt uppseendeväckande, rent av omtumlande, känns ganska konventionellt nu. Och det ska absolut inte uppfattas som något negativt för det här är som sagt riktigt bra och gediget hantverk.<br />
<br />
Jättekul också att Burja nu fått en svensk importör. Vakna Wine Waves, som har en verkligen spännande katalog med viner från östra Europa, började nyligen plocka hem vinerna.<br />
<br />
Du kan läsa om våra tidigare kontakter med <a href="http://billigtvin.blogspot.se/search?q=sutor">Primoz här</a>Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-23051972682544192192016-10-16T09:32:00.000+02:002016-10-16T11:01:17.669+02:002014 Sclavos Orgion<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-3AKXMVp_zJQ/WAMsNXKkbDI/AAAAAAAAFEE/f3-XLWkCwLspd2tdWwMSoHbOIGK9QzGXwCLcB/s1600/IMG_2244.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://4.bp.blogspot.com/-3AKXMVp_zJQ/WAMsNXKkbDI/AAAAAAAAFEE/f3-XLWkCwLspd2tdWwMSoHbOIGK9QzGXwCLcB/s640/IMG_2244.jpg" width="480" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Plötsligt händer det. Man får oväntat besök. Av ett vin som utmanar ens fördomar och ens preferenser. På ett pågatåg påväg norrut från Malmö.<br />
<br />
Jag har provat några av viner tidigare och de har absolut imponerat på mig men då har sammanhanget varit ett annat, vinerna har provats tillsammans med en massa andra viner eller då mitt fokus inte varit det bästa. Men här på tåget kan jag ge 2014 Sclavos Orgion den uppmärksamhet det förtjänar.<br />
<br />
Vet egentligen inte så mycket om producenten Evriviadis Sclavos mer än att han är en av pionjärerna när det gäller biodynamisk och naturlig vinproduktion i Grekland. Han håller till i Lixouri på ön Kefalonia och satsar helt på inhemska druvor. En del viner är osvavlade medan andra får en minimal dos.<br />
<br />
Vinet är gjort på 100% mavrodaphne och elegant mörkrött i färgen. Doften är väldigt komplex med den mörka frukten i centrum. Blåbär o plommon. En del österländska kryddor, läder, florala övertoner och en del animala stråk. Fataromerna finns där med en antydan till vanilj som är en väl integrerad del av helheten. En väldigt precis fathantering skulle jag vilja säga. Smaken är en direkt spegling av doften. Komplex, perfekt balans mellan frukt, syra och tanniner. Ett vin med massor av energi, dynamik och elegans<br />
<br />
Jag skrev i inledningen att vinet utmanade mina fördomar och preferenser. En uppgift det klarar utan att egentligen provocera. Det känns mer som att bli lockad och förförd in i något som är både välbekant och främmande. För min del handlar utmaningen mest om kombinationen av mörk frukt och ekfat. Kan bara konstatera att här fungerar det fantastiskt bra. Och för säkerhets skull påpeka att jag fortsatte provandet efter hemkomsten.<br />
<br />
Finns att köpa hos <a href="http://www.oinofilia.com/">Oinofilia</a>Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-14086400109746240842016-10-12T19:25:00.002+02:002016-10-12T19:25:43.107+02:00NV (2014) Frederic Cossard Lasyrah de Talés<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-E5MwkH_jTmY/V_5x94L8N0I/AAAAAAAAFDk/advLuWmyYYEqlgPP8nw6vXuqEpzldOGpACLcB/s1600/IMG_2226.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://1.bp.blogspot.com/-E5MwkH_jTmY/V_5x94L8N0I/AAAAAAAAFDk/advLuWmyYYEqlgPP8nw6vXuqEpzldOGpACLcB/s640/IMG_2226.jpg" width="468" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Här är ett vin som prickar mitt i krysset vad gäller mina smakpreferenser. Sånt gör mig alltid lite extra nyfiken och det här är ett lite speciellt vin. Frederic Cossard är verksam i Bourgogne där han driver Domaine de Chassorney. Han arbetar biodynamiskt och använder inget svavel. Dessutom gör Frederic Cossard denna druvrena syrah på druvor inköpta från Cotes du Ventoux. Och att det handlar om köpta druvor verkar inte påverka kvalitetskraven.<br />
<br />
2014 Lasyrah de Talés är sådär blårött som ung syrah ska vara. Doften tar ungdomliga krumsprång ur glaset men inte helt utan en viss elegans. Det är extremt druvtypiskt med blå, sval fruktighet. Svarta vinbär och björnbär. Här finns en del örttoner, lakrits, svarta oliver och mineraler. Lite rustik funkighet men absolut inget som stör. Massor av liv och energi. Smaken matchar doften på ett helt klockrent sätt. Massor av saftig, läskande bärfrukt som kittlar tungan. Frukten känns rätt söt men balanseras perfekt av syran. Mer lakrits och oliver. Finkorniga tanniner.<br />
<br />
Lätt att se det här som ett klunkarvin. Och gudarna ska veta att det är lättdrucket men det är mycket mer än så. Skulle väldigt gärna återvända till detta om något eller några år. Dessutom, ett osvavlat vin som håller ihop fint över två dagar i öppen flaska.<br />
<br />
Privatimport via <a href="http://www.vinnatur.se/">Vin&Natur</a>Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2155645519541543465.post-14116548948540784732016-10-06T20:47:00.001+02:002016-10-06T20:47:26.425+02:00Tre röda från Vino Nostrum: 2014 Principiano Barbera D'Alba "Laura", 2011 Caiarossa Pergolaia och 2013 Francesco Guccione NM<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-WCLgfc85JVI/V_acKR7W8yI/AAAAAAAAFDU/SWOidnZRw2gKnDhOEUsshdlv7xXkzA-sQCLcB/s1600/IMG_2180.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://3.bp.blogspot.com/-WCLgfc85JVI/V_acKR7W8yI/AAAAAAAAFDU/SWOidnZRw2gKnDhOEUsshdlv7xXkzA-sQCLcB/s640/IMG_2180.jpg" width="460" /></a></div>
Jag fortsätter med tre röda ur <a href="http://www.vinonostrum.com/">Vino Nostrums</a> sortiment. Först ut är en gammal favorit, Principianos Barbera D'Alba "Laura". Vinet har åtminstone tidigare funnits i beställningssortimentet och för inte så länge sedan i en Caviste-låda. Här är alltså avsändaren en annan men vinet visar sig från samma förtjusande sida som vanligt. Färgen är tät och ungdomligt blåröd. Det doftar blandsaft med en stor andel körsbär och lite viol. Verkligen ren, rak och omedelbar doft. Och smaken är precis likadan. Det smakar osötad blandsaft. Frisk, saftig och nästan tuggbar frukt, fin syra och väldigt lätta tanniner. Ett alldeles perfekt vardagsvin som är helgjutet till pizza och en väldig massa annan mat med italienskt ursprung. Efter ett dygn i öppen flaska får vinet mer djup och visar upp en annan, mer seriös sida. Ett vin som funkar både som drick nu och för lagring<br />
<br />
Inför 2011 Pergolaia hyste jag en viss tveksamhet. Sangiovese-viner med en andel internationella druvor, här merlot, cabernet franc och sauvignon brukar inte vara min grej. Mina negativa förväntningar kom rejält på skam. Det här är nämligen ett rejält, jordnära och rustikt vin. Vinet är gjort på c a 90% sangiovese som lagrats på använda 500-liters fat i ett år och sedan på betong eller större ekfat. Doften ger plommonfrukt, lite rökta toner och tobak. Smaken är ganska kraftig och har rejält med söt plommonfrukt, örter och tjära. Frisk syra och tydliga tanniner. Återigen ett bra matvin som står pall för det mesta. Gott nu men vinner på några års lagring.<br />
<br />
Allra mest nyfiken var jag på 2013 NM från Francesco Guccione. NM står för nerello mascalese men vinet kommer inte från Etna utan från Monreale sydväst om Palermo. Francesco Guccione har 6 ha där han odlar inhemska druvor som perricone, trebbiano, catarratto och nerello. Odlingarna ligger högt, c a 500 m ö h på kalk och järnrika jordar. Guccione arbetar biodynamiskt i markerna och med minimal intervention i källaren.<br />
<br />
2013 NM skiljer sig rätt mycket från den nerello mascalese jag lärt känna från Etna men det finns likheter också. Initialt är ger doften mossade jordgubbar, körsbär, österländska kryddor och mineraler. Med lite luftning så mörknar doftpaletten och drar mer åt björnbär och plommon. Det finns också ett floralt stråk. Smaken är lite motesägelsefull. Det är ett kraftfullt vin men det är på inget sätt tungt. Söt, mogen bärfrukt, torkad frukt och läder. Syran är något dämpad och avslutningen är packad med järnrost och extremt finkorniga mineraler.<br />
<br />
Gucciones nerello mascalese är ett fascinerande vin. Det är inget jag faller för omedelbart men jag kommer på mig själv att gå omkring och fundera på hur det egentligen smakade under dagen. Och jag blir sugen på att prova om. När jag provar om tilltalar det än mer. Ett mångfacetterat vin med stort djup som kräver lite tillvänjning. Definitivt värt att prova för den som gått igång på alla Etna-vinerna.Ingvar Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/06372509333514830456noreply@blogger.com1