torsdag 29 november 2012

Vinbloggarträff I Köpenhamn



För ett par år sedan så plöjde jag igenom det mesta av Bodil Malmstens produktion. Eller plöjde förresten, jag läste med stor behållning. I en av böckerna, jag minns inte vilken på rak arm, så berättade hon hur hon testade sin sinnesstämning genom att berätta pingvinhistorian för sig själv. Skrattade Bodil inte åt den visste hon att hon var deprimerad.

 "En gammal dam hittar en pingvin på gatan. 
Damen tar pingvinen till polisstationen och frågar vad hon ska göra med den.
"Ta den till zoo", säger tjänstgörande poliskonstapel.

En tid senare möter polisen den gamla damen tillsammans med pingvinen ute på stan. 
"Jag trodde jag sa ni skulle ta den zoo" säger poliskonstapeln.


"Det gjorde jag också", säger damen.
"Och nu ska vi gå på bio."

För min del har bloggandet gått rätt trögt ett tag och jag har funderat en del på om det är dags att packa ihop och ägna mig åt något annat. Trots allt så har varken Roagna-nebbiolo, natur-beaujolais nouveau eller Philippe Gimels La Pierre Noir fått de kreativa juicerna att rinna till i sådan omfattning att det blivit några inlägg skrivna. Jag har hellre hällt upp ett glas till och skjutit bloggandet på framtiden.

I lördags utsatte jag mig för ett garanterat utslagsgivande försök, ett sätt att ta reda på sakernas tillstånd, en variant på pingvintestet. Ett gäng skånska vinbloggare sammanstrålade för en heldag med besök hos Finn Klysner och en djupdykning i hans italienska sortiment. Därefter en Barricadiero-vertikal på Ved Stranden 10 under ledning av Fabio Simoncini. Genererar inte det ett inlägg är det dags för Billigt Vin  att boka plats på den växande vinbloggskyrkogården var min tanke.

Det gick rätt snabbt för Finn att få mig på andra tankar. Och det var inte bara hans viner som hade en uppiggande effekt. Mannen besitter en enorm kunskap och har dessutom väldigt bestämda och välformulerade åsikter som han gärna delar med sig av. Ibland lite provocerande och burdust, alltid klart och tydligt, hela tiden intressant. Finn låter sig inte imponeras av ord, superlativ, trender eller poäng. Här premieras tradition, gott hantverk och kunnande. Okunniga skribenter, naturviner, det nya nordiska köket, sommeliere-skrået, självgoda vinkonsulter och en massa andra företeelser får en släng av sleven. När kritiken mot naturviner kommer från en person som har rätt mycket som förmodligen kan kategoriseras som naturviner i sortimentet blir den lite extra intressant. Samma sak när det gäller synpunkterna på barriquefrälsta konsulter från en som representerar många producenter som använder mycket ny ek. För mig blir Finns ibland väldigt kategoriska uttalanden paradoxalt nog något som ger nyanser.

Vi provade ett drygt dussin viner under tre korta timmar. Genomgående bra viner såklart, en del som bekräftade det jag redan visste men också några riktiga ögonöppnare. Om jag någonsin trott att jag hade bra koll på "det dolda Italien" eller det Italien som ligger lite utanför allfarvägarna så fick provningen hos Finn mig att tänka om.










Här ovan har ni några av mina favoriter. Hur de smakade kan ni läsa om hos Lessrof och Italienska viner. Kvällens vita för min del blev ju precis som för de andra Mianis 2009 Tocai Buri. När det gäller de röda så överraskade Albanis 1996 Vigne della Casona stort.  Jag har druckit bra viner från Oltrepó Pavese tidigare, även sådana med några år på nacken men det här var något extra. Fortfarande i fin form med pigg syra och strama tanniner. Vinet jag köpte med mig ett par flaskor av var  inte den 2006 Gattinara från Mauro Franchino som övriga valde. Istället satsade jag mina slantar på 2007 Marcus, en bordeaux-blandning från Colli Euganei och producenten Marco Zambin. Ett vin där doften sände ut varningssignaler om att det här inte var något för mig men smaken talade ett helt annat språk. Eller kanske ändå inte. Här finns massor med mörk frukt, kryddor o lakrits som väl egentligen speglar doften väl. Jag hade dock inte väntat mig den syran och, faktiskt, balansen. En upplevelse som väckte min nyfikenhet.  Borde inte gillat den men gjorde det ändå. Återkommer med rapport




Vi korsade Köpenhamn för att ta oss till vinbaren Ved Stranden 10 och nästan provning. Där hade Fabio och Mie från Cibi e Vini dukat upp för en provning av 10 årgångar av Auroras Barricadiero, från 2001 till 2010. Om den första provningen handlade om bredd så fick vi nu en möjlighet att gå på djupet och följa Auroras topptappning från svarvitt till färg, från montepulciano-dominerad blandning till varietalvin. Vi fick en 01:a som nog befann sig på vad Carlo Merolli skulle kalla Sunset Boulevard medan en annan flaska bjöd på dansk ostbutik och tuffa tanniner. 02:an var elegant med Aurora-mått mätt och blev tillsammans med andra jämna årgångar som 04 och 06 mina och de flesta andras favorit.
07 och 08 har jag provat flera gånger tidigare och jag gillar båda, var och en på sitt sätt. Årgång 2009 är   drängigt burdus i sin framtoning men med massor av rustik charm.

Sammantaget en alldeles utmärkt trevlig heldag i Köpenhamn, med både nya bekantskaper och kära återseenden och då snackar jag inte om vinerna. Lusten att både dricka och prata vin har återvänt.
Stort tack till Finn, Fabio och Mie.

8 kommentarer:

Gôut sa...

Det finns inte plats på bloggkyrkogården för dig Ingvar. Stanna du på din sida och fortsätt inspirera oss!

Lessrof sa...

Trevligt att läsa andras vinkling!
Skall bli spännande att läsa om "Marcus" när det provas i ett annat sammanhang.

Piu Rosso sa...

Herlig læsning, Ingvar - lyder ligeså fantastisk som man kunne forestille sig! Ville ønske jeg kunne have været der..
To blog or not to blog - jeg forstår dine betragtninger. Vin er en personlig oplevelse, men i ligeså høj grad en social ting efter min mening - ikke ulig musik. Det bedste er at dele de specielle vinoplevelser med sine nære og venner i samme rum. Men en online offentlighed af ligesindede er et virkelig interessant supplement, synes jeg, hvor det sociale aspekt har en anden dimension, som faktisk er mere direkte fokuseret på selve vinen og dens udtryk. Det kan enten betyde snævertsyn eller fordybelse alt efter bloggerens evne - hos dig altid det sidste!:)
VH Niels

Vintankar sa...

Jag hoppas verkligen vinbloggarkyrkogården inte får något tillskott av Billigt Vin.
Dina inlägg är alldeles för inspirerande för oss andra. Saknaden skulle vara monumental. Åtminstone hos Vintankar.
Ett alternativ är att inte skriva så ofta, men jag hoppas du väljer att fortsätta i din vanliga takt.

J-C

E och F sa...

Om det vore upp till mig skulle du aldrig sluta skriva Ingvar, dina inlägg är en enorm källa för inspiration och nya uppslag. Så sent som idag höll jag en provning på viner från Bressan, något jag förmodligen inte gjort utan den här bloggen.


Erik

Niklas Jörgensen sa...

Jag vet vi rört vid detta ämne i mailkontakt Ingvar, men det är värt upprepa här; i samma ögonblick som man skriver för att hålla uppe läsarstatistiken så försvinner innehållet och passionen ur posterna. Och innehåll styrt av passion, nyfikenhet och kunskap slår meningslösa poster om att det här var gott, inte gott etc. Med andra ord, hellre en sådan passionsstyrd post i månaden än 5 måsten. Det är tjusningen med en blogg; du bestämmer. Skriv när du har lust - och tid.

MVH

Niklas

alsace-wine sa...

Hej! Så sorgligt att jag inte kunde vara med, var ju TVUNGEN att åka till Buenos Aires...

Jörgen Andersson sa...

Finfina Finn-bilder, Ingvar! Jag har som vanligt inte kommit längre än till en inledning - och har knappt hämtat mig än från de häftiga intrycken från Köpenhamnsturen. Sitter & sneglar på den där Gattinaran... men det får bli en annan dag, när flyttlådorna är uppackade.