tisdag 4 mars 2014

2009 Massimago Amarone della Valpolicella

Smaken från de sista klunkarna Taso har knappt lämnat munnen innan det är dags för nästa vin från Valpolicella... Dags att lämna komfortzonen och utmana smaklökarna med ett vin från andra änden av skalan. Massimago drivs av den unga, dynamiska och ytterst ambitiösa Camilla Rossi Chauvenet och är en relativt ny spelare från den östra delen av Valpolicella. 2009 Massimago Amarone della Valpolicella kan väl med vissa tillägg också beskrivas med samma termer som jag använde om producenten. Ungt, dynamiskt, ambitiöst, modernt och kraftfullt. Vi har att göra med ett riktigt kraftpaket som innehåller extra allt.

Doften är verkligen yppig, och omfångsrik. Körsbär, blåbärssylt, torkad frukt, kryddor, lakrits, lite rökighet och generöst med alkohol. Smaken är nästan portvinslik. Söt frukt i första vågen, sedan värmande alkohol, bra syror och harmoniska tanniner och hettande alkohol i avslutningen.

Det här blir lite för mycket av det goda för min del. Ett litet glas är kul att dricka. Till valnötter och lagrad hårdost fungerade det hyggligt men jag får inte lust att ta ett glas till. Några års lagring ger säkert bättre balans men just nu känns det här för spretigt och för eldigt.

2 kommentarer:

Jan-Christer Jansson sa...

Av amaronenördar har jag hört en hel del gott om Massimago. Dock verkar detta vara en amarone inte helt i din stil. Jag anar mig till varför.
Jag har beställt två flaskor. Jag bör få dom inom de närmaste dagarna och kommer att testa en av dom å det snaraste.
Jag har ju lite lättare är dig för dessa "mer av allt" amarone, men även jag har råkat ut för alltför portvinsliknande saker som bara blir för mycket.
Spännande!

Ingvar Johansson sa...

Hej J-C ! Ska bli spännande att höra vad du tycker./Ingvar