Det har blivit nästan lika mycket öl som vin på bloggen under de senaste veckorna. Det kommer snart att ändras på men just nu måste vi lägga i överväxeln om vi ska ta oss igenom sortimentet innan knut. Om Trisse hittar ölöppnaren så kan vi kanske snart kora säsongens julöl. Då morgondagen är ledig och vikt för vinterbad, blev det i kväll två tungviktare som provades, Underlig Jul från norska Nögne Ö medan de danska färgerna försvarades av Hilleröds stolthet Bröckhouse Julebryg.
Bröckhousen är en riktig best med 9% alkohol. Smaken är mycket fyllig, söt och kryddig med nejlika som dominerar. Beskan är rätt nedtonad. Mer Belgien än England. Oavsett detta så är denna Julebryg för tung, för alkoholsmakande och för söt för min smak.
Man kan säga att Bröckhousen smakade som jag förväntat mig att Underlig Jul skulle smaka. Här möts man dock av en mera nedtonad variant. Om Underlig Jul motsvarar något av Springsteens mer bombastiska ögonblick så är Bröckhouse Meatloaf på högvarv. Detta sagt för att ge en viss nyans åt begreppet nedtonad. Alkoholhalten ligger på 6.5% vilket ger en mera balanserad smak. Det finns en viss sötma men inte lika dominerande som hos Julebrygen. Det jag verkligen går igång på när det gäller Underlig Jul är kryddigheten. Här finns en mjuk kryddridå där en mild kanelsmak svävar lite ovanpå. En smak som påminner om den man får fram genom att låta hel kanelstång koka med i risgrynsgröten. En mycket bra, men inte så värst underlig, julöl. Bröckhouse däremot, är helskum.
Jag ska tillägga, i rättvisans mamn, att jag tidigare år, när Gästgivaren hade Bröckhouse på fat, verkligen uppskattat flera av Bröckhouses belgisk-inspirerade öl som Brygmesters Bryg, Estrum kloster och tidigare Julebrygs årgångar. Bryggeriets starkaste kort är ändå deras engelsk/amerikanska ales.
1 kommentar:
Esping! Den där Bröckhouse Julebryg på Gästgivaren var som vi vet inte att leka med - efter en sån glömmer man lätt betala för sina smörrebröd samt datorväskan efter sig när man lämnar lokalen. Farliga saker
Skicka en kommentar