tisdag 17 februari 2015

2013 I Clivi Verduzzo


Handen på hjärtat, när drack du en torr,  konventionellt vinifierad verduzzo senast ?

Verduzzo kallas ibland för en vitskinnad rödvinsdruva. Oftast används den till söta eller halvsöta viner. Ibland används verduzzo i torra blandningar och någon gång görs kraftfulla orangeviner. Mig veterligen odlas verduzzo enbart i Colli Orientale, Collio och i Collios slovenska del Brda.

Jag har känt till producenten I Clivi, provat ett par flaskor som jag gillat men av någon anledning har jag inte gått vidare. Förrän nu. Företaget startade under tidigt 90-tal av Ferdinando Zanusso med ambitionen att göra viner med maximalt uttryck av områdets terroir. I Clivi har åtta hektar i ett av Colli Orientales allra bästa områden, Corno di Rosazzo och fyra hektar i Brazzano som tillhör Collio. Vinstockarna är gamla och naturligt lågavkastande. Jordmånen är klassisk ponca.  Numera är det sonen Mario som ansvarar för produktionen och arbetar i samma anda som sin far. Ekologiskt vingårdsarbete, naturlig jäst, ingen maceration, ingen filtrering och ingen ek alls. Vinerna lagras länge i ståltank på jästfällningen. Viner i Mario Schiopettos anda.

2013 I Clivi Verduzzo kommer från en vingård med 60-åriga stockar. Det har lagrats sex månader på ståltank. Vinet är ljust guldgult i färgen. Det har inte genomgått någon malolaktisk jäsning. Doften är rätt återhållsam men det finns en del primära aromer av äpple,  päron och citrus. Vitpeppar och tydliga mineraltoner.

Smaken är mycket frisk. Gröna äpplen, citrus och en liten ton av honung. Väldigt rent, rensande vin med hög frisk syra och mineralisk, nästan lite salt, avslutning. Lång eftersmak. I finalen ger sig också verduzzons tanniner till känna med en lätt strävhet. Klassiskt, lite krävande och väldigt personligt vitt vin.

Det här är fantastiskt gott nu men det kommer att bli ännu bättre med några års lagring. Jag dricker vinet över tre dagar och det smakar bäst dag tre. Då har den primära frukten tonats ner. Päronaormerna är borta och vinets struktur och mineralitet framträder tydligare.

Kostar 150 DKK hos Niche Vin.

torsdag 12 februari 2015

2012 Gino Pedrotti L'Aura

Välkommen till Giuseppe Pedrottis vinvärld. Den skiljer sig lite från de sammanhang jag brukar röra mig i. Du förstår, Giuseppe gillar inte skarpa kanter. Han vill ha rondör. Hans viner är snarare cirkulära än linjära. Frukten skördas riktigt mogen och syrorna är lite dämpade. Giuseppe gör vänliga viner.
Det finns en tydlig röd tråd i Pedrottis viner. Odlingen är biodynamisk och källararbetet återhållsamt. Giuseppe berättar att han helst lagrar sina viner på botti men använder också en del mindre fat. Man använder naturlig jäst och filtrerar inte vinerna. Frukten skördas sent och vinerna är rika, aromatiska och på många sätt väldigt lätta att ta till sig. De vita vinerna macereras i ett par veckor.

I fredags höll Giuseppe en provning för ett trettiotal personer i en källarlokal i Ängelholm. Jag hade inte provat hans viner tidigare men det faktum att Pedrottis viner ingår i Cibi&Vinis sortiment gjorde att jag inte hyste några som helst betänkligheter mot att ordna en provning. Provningen innehöll fem av Pedrottis åtta viner. Vi smakade nosiola, l'aura, schiava nera, l'auro och vino santo, och hoppade över merlot och rebo. Jag gillade det jag prövade över hela linjen. Det var dock ett vin som verkligen stack ut och som jag återvände till både under kvällen och dagarna efter provningen.

2012 L'Aura är en blandning av nosiola och chardonnay, två veckors skalkontakt och ett års lagring på små, gissningsvis begagnade fat. Vinet är djupt guldgult i färgen. Rik, yppig doft med honung, mogen frukt, hasselnötter och lite målarlåda. Smaken är fyllig och djup med hög viskositet. Kraftfullt men inte tungt. Syrorna balanserar den mogna frukten fint. Tydliga men väl integrerade tanniner och lång eftersmak.

Det här imponerar verkligen. Underbart meditationsvin som också visar sig vara ypperligt till ost, chark och rökt lax. 145 DKK hos Cibi&Vini


onsdag 11 februari 2015

.

Carlo brukar säga att lusten ska driva verket. Just nu är inte den så stor så  frustrationen får stå för bränslet. Och ja, jag har haft kontakt med systembolaget. Eller kanske snarare icke-kontakt. Det gäller 92559.

Vinet släpptes i fredags. Några hundra flaskor till vinkällarbutikerna och så då pliktskylidgt några dussin till varudepån för oss lantisar att slåss om. Av någon anledning låg servern nere fredag förmiddag och när allt funkade var depån ekande tom. Däremot fanns det flaskor kvar i vinkällarbutikerna. Som såklart inte gick att beställa.

En kontakt med importören Winetrade talade om att nya flaskor skulle komma till både depå och vinkällarbutiker. Jag kontaktade kundtjänst som bekräftade att depån skulle få 42 flaskor och vinkällarbutikerna några hundra. För att känna mig säker på att få den eftertraktade lådan la jag in en bevakning. 

Idag, dagen då de nya flaskorna skulle komma in till depån stod webbsaldot på noll och något mail från systembolaget fick jag inte. När jag ringde kundtjänst fick jag beskedet att man sålt slut och man visste inte varför jag inte fått något mail. Några av de 156 flaskorna på Regeringsgatan gick inte att reservera. Nytt samtal med Winetrade gav för handen att det fortfarande fanns flaskor i deras lager. Men dessa gick såklart inte att beställa till min butik.

Jag skulle kunna skriva mycket om vad jag tänker om detta men jag tror jag låter bli. Jag tror också jag tar och släpper tanken på de där sura Jurapinnarna. Och på att handla vin hos världens bästa vinhandel. Det finns ju trots allt en del annat som är bra mycket roligare.