2005 Weninger Blaufränkisch Hochäcker

Lördagskvällens middag blev ett sammelsurium. I ugnen en billig, urbenad lammstek från något fjärran land, späckad med vitlök och saltad/pepprad. I kastrullen rött ris från Po-slätten, med en koktid på 40-45 minuter. Från kylen några gamla kokta rödbetor som klyftades i en vinegrätt på olja, äppelcidervinäger, salt och peppar. En röra på matlagningsyoghurt, lite vinäger, salt/peppar och en nypa socker. I woken vitlök, aubergine, lök och tomat som fick koka mjuka tillsammans med chili, gurkmeja och citronsaft.

Det blev en lyckad kombination av grejer som fanns i kylen och skafferiet. I skafferiet hittade jag också ett reaköp, Weninger Blaufränkisch Hochäcker 2005 (nr 98133) från österrikiska Mittelburgenland. Distriktet gränsar till Ungern och Weninger tycks ha marker på båda sidor gränsen, det här vinet kommer från de Burgenländska ägorna. Blaufränkisch - eller kékfrankos som druvan heter i Ungern - är vanligt förekommande i regionen.

Weningers hemsida presenterar ett produktblad med ett överflöd av information. Bland annat får man veta att druvorna har plockats från rankor 36-37 år gamla runt den 10:e oktober 2005, sedan har vinet jästs i ståltankar och fått ligga på ekfat i 17 månader. Effekten av fatlagringen var vid öppnandet närmast övertydlig i doften, men efter någon timmes luftning kommer det fram mer av frukten. Smaken bjuder på strävt syrlig lingondricka, klarbär och en liten sötaktighet påminnande om torkade plommon i eftersmaken.

Till maten var vinet en helt ok följeslagare, och jag kan livligt föreställa mig det tillsammans med potatisgratänger, kalvkotletter eller grillat lamm vad det lider. Om något år kan det vara ännu trevligare.