Viner gjorda på torkade druvor är kanske inte det optimala vinvalet mitt i värmeböljan. Barriquelagrade sforzatoviner är ju inte heller mitt favorituttryck när det gäller nebbiolo. Men, jag måste erkänna att de kan ha sina poänger.
2009 Albareda Sforzato di Valtellina är gjort på druvor från Sasella och Grumello som torkats ett par månader. Vinet har lagrats 18 månader på ekfat och 10 månader på flaska. Färgen är ett par nyanser mörkare än vad man väntar sig från nebbiolo. Doften är en mäktig, och märklig, upplevelse. Den behöver åtskilligt med luft för att komma igång men sedan händer det grejer. Här finns flera klassiska nebbiolomarkörer som rosor, körsbär och hallon men också choklad, kaffe och lakrits. Det finns även en del torkad frukt. Smaken är rund, fyllig och kraftfull utan att bli alltför tung. Fruktens sötma balanseras av frisk syra, tanninerna är förvånansvärt mjuka. Lång eftersmak utan besvärande alkoholhetta.
Och nej, det är inte såhär jag vill att nebbiolo ska smaka men någon gång får den gärna göra det. Särskilt när det ligger mört highland cattle-kött med fin marmorering på grillen.
1 kommentar:
Har du blivit stammis på SB? Och 500 pix låter lite väl smaskigt i en simpel students öron. ;)
/Patrik
Skicka en kommentar