Croix du Sud och Mont Rose (Åkesson)

Som tidigare nämnts var boxen Croix du Sud ett av fem viner som stoppades i april-lanseringen. Anledningen var att Systembolaget funnit att det levererade vinet avvek kvalitetsmässigt från det prov som tidigare - någon gång under 2010 - blivit vinnare i offertförfarandet. Naturligtvis ett svårt bakslag för importören Åkesson.

Mikael Mölstad har skrivit en krönika om detta på Tasteline. På ett lite inlindat och vagt sätt framför han kritik mot Systembolagets kvalitetskontroll. Han menar, i fallet Croix du Sud, att det blir orättvist att jämföra den nya sändningen med de referensprover av vinet som sparats sedan offertprovningen. "Det första provet har ju legat på flaska i ett halvår - det nya vinet är just blandat från jättestora tankar", skriver Mölstad.

Eftersom boxviner främst är ämnade för snabb konsumtion snarare än att de ska sparas halvårsvis, skulle enligt den logiken de flesta lådor Croix du Sud inte ha hunnit uppnå det "lagrade" provets kvalitet när de konsumeras. Även under förutsättning att det i tappningsögonblicket är exakt samma vin som det ursprungliga provet. Det borde i så fall vara ett problem för de flesta boxviner, men andra lyckas ju klara den balansgång Mölstad beskriver: "De ska vara så bra att de vinner offertprovningen - men inte så bra att det blir för dyrt att producera. Det kan ju handla om att leverera en miljon liter om året, av samma kvalitet".

Åkessons PR-avdelning skickade nyligen ut ett pressmeddelande där de uppger bekymmer vid filtreringen av vinet som orsak till att det kvalitetsmässigt inte levde upp till den tidigare standarden. Så tydligen var den version som skulle kommit på hyllorna 1/4 behäftad med problem, och man kan se framför sig hållna tummar för att det skulle gå vägen i alla fall.

Mikael Mölstad verkar å ena sidan tycka att det är bra att Bolaget försöker stävja fusket, men menar också att just Åkesson inte ägnar sig åt fusk och därmed blir mer ett offer för en alltför rigorös och stelbent procedur från Systembolagets sida.

Hur Mölstad kan veta med sådan säkerhet att Åkesson och deras samarbetspartners är reko i alla lägen framgår inte av texten. Till saken hör möjligen att han - och andra vinjournalister - provat den tappning av Croix du Sud som skulle släppts den 1:a april. Han gillade det och gav det en köprekommendation. Även i krönikan kallar han det "ett utmärkt boxvin". Så naturligtvis blir det förvirrande för läsaren, och kanske lite lite pinsamt för den kritiker som hyllat ett vin som sedan dras tillbaka för att det inte lever upp till vad det tidigare utlovat.

Visst borde SB göra sitt jämförande test innan journalistprovningen, för att undvika dylikt strul. Men oavsett detta tycker jag det är rätt bra att Systembolaget kollar inför lanseringen - det handlar om stora volymer, mycket pengar och viner som ska finnas under minst ett år i hela landet. Nu har Åkesson och Croix du Sud dessutom fått en ny chans och en ny version lär vara på väg. Kanske når det till SB's nyhetshylla inom kort. Kanske kommer det också ett varuprov, och nu är man ju svårt nyfiken på att testa.

På tal om Åkesson och varuprov kom det ett sådant därifrån häromdagen. Mont Rose - friskt rosévin, på enliterstetra. Det har tagits fram av producenten Les Chais du Sud i Languedoc-Roussillon och har av allt att döma tappats på tetra här i landet av Åkesson - en återkomst för det härtappade vinet således. 95 % syrah, 5 % merlot.

Så här beskriver Dominique Sylvain sin parisiska deckarhjälte Lola Josts möte med ett rosévin i vännen och restauranginnehavaren Maximes vinkällare*: "Han öppnade ett svalskåp och sedan en flaska med angenäm robe i glödlampans sken. Redan vid första klunken visste hon att det var ett av de där små farliga vinerna som man dricker utan att vara törstig och utan rädsla och som man har svårt att överge efter det första glaset."

Beskrivningen får mig att tänka på några av de roséviner vi fick stifta bekantskap med under vår sejour i Nîmes. Mont Rose får alltså ingen lätt match och någon kärlek uppstår inte. Dess robe drar åt utspädd hallonsaft. Doften påminner om röda vingummin och är inte oangenäm, men heller inte särskilt intresseväckande. Smaken påminner om jordgubbssaft, med en besk/syrlig eftersmak. Det är inget fel på det, men det är heller inte svårt att överge det efter ett halvt glas. Tvärtom är det svårt att se poängen med att dricka ur glaset. Skarpt och surt, tycker MSÄ efter en provsipp.

59 kr/litern kostar Åkesson Mont Rose, och det kommer säkert att hitta sin publik under sommaren. Men vill man ha billig rosé kan man istället prova Negroamaro. Det har visserligen fallit ur listan med prisnedsatta viner, men finns kvar här och där, fortfarande till det sänkta och facila priset 55 spänn/75 cl.

* Medusas gåta, Norstedts.