Genomgången av uddaflaskor fortsätter. Här en supertoskanare som jag känt en viss skepsis inför. Dels för att jag sällan går igång på de ofta lite välpolerade och "internationellt orienterade" supertoskanarna men också p g a den varma årgången.
Producenten ,Pian dell´Orino, är jag däremot rejält nyfiken på. De har sina marker i hjärtat avBrunello-land, granne med Biondi Santi, och kör strikt biodynamisk odling med spontanjäsning och utan filtrering. För mig låter deras supertoskanare som lite av en kulturkrock då de flesta biodynamikerna oftast är väldigt traditionsbundna. Pian dell' Orino odlar Sangiovese Grosso på sina sex hektar. Man producerar tre viner, en Brunello, en Rosso di Montalcino och så då den IGT-klassade Piandorino. 2003 är sista årgången som man blandat sin Sangiovese med en liten del Merlot och Cabernet Sauvignon. Fr o m årgång 2004,r, som provades här, är det 100% Sangiovese som gäller.
Vinet dricks, till en början, i trädgården en ljum vindstilla sommarkväll. Det har luftats medan jag sprang en rejäl runda. Framför mig en Aftonbladet och Reginald Hills senaste roman "Midnight Fugue" där deckarhjälten nr 1 kommisare Dalziel klämmer två flaskor Barolo till lunch och dessutom sänker merparten av damsällskapets vita. Kanske är det omgivningen och sammanhanget som påverkar mig när Piandorino får mig fullständigt på fall.
Vinet är vackert rubinrött i färgen. Det har en stor, öppen och inbjudande doft. Beståndsdelarna är väl integrerade. Först lätta stalltoner, sedan kommer körsbär, plommon, piptobak, rosor och choklad. Det här är riktigt gott att sitta och sniffa på. För en stund känner jag nästan skuld över att jag inte delar vinet med någon och kanske jag inte borde dricka ett vin av denna kaliber utomhus. Sedan återgår jag till att njuta.
Smaken är frisk och körsbärsfruktig. Först mogna bigaråer och sedan syrliga klarbär. De andra aromerna dyker också upp i smakpaletten tillsammans med lite torkad frukt och kanel. Tanninerna är är rätt stadiga och stramar upp det hela i finalen. I eftersmaken dyker det upp et svårdefinierat element som jag bara kan beskriva som ytterst sensuellt.
När det skymmer packar jag ihop och går in. Vinet smakar minst lika bra inomhus och blir ännu bättre till några skivor lufttorkad korv och en bit pecorino. En av årets stora vinupplevelser såhär långt. Det ska bli spännande att prova Pian dell' Orinos Brunello. Piandorino finns tillgänglig som privatimport genom Helsingborgs vinhus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar