Den vita sommardruvan

Ett sällsamt tillstånd av lättja har infunnit sig, förmodligen som ett resultat av att jag befinner mig ett par veckor in i semestern. Jag följer minsta motståndets lag också när det gäller vinvalet, det vill säga jag hämtar upp en flaska då och då från källaren. Det i sin tur innebär mest gamla bekanta i glaset – det är en bit till närmsta Bolag och även där råder det ju dessutom nyhetstorka i sommarsäsongen.

Sommarens vita druvor har hittills varit chenin blanc och verdicchio, den senare på grund av att vi gått hårt åt beståndet av Casal di Serra – ett vin jag aldrig tycks kunna lagerhålla några längre stunder. Chenin blanc har dykt upp i sydafrikanska varianter jag hittat överblivna exemplar av: Slowine (där också sauvignon blanc ingår och bidrar med sedvanlig krusbärsprägel) och Original Unwooded Chenin Blanc, som i skrivande stund ackompanjerar den senaste mordorgien i någon av sommarens deckarserier. Aromatisk och välutvecklad doft full av honung och melon. Mycket frisk, lite kryddig och blommig smak. Trevligt med ett vin som tar farväl på toppen av sin förmåga – kanske korsas våra vägar aldrig mer, men vi har haft några trevliga stunder så länge bekantskapen varade. Ett av vårens rea-fynd, som nu är slutsålt i hela vårt avlånga land. De senaste månaderna har förresten knappast några viner satts ner i pris av Bolaget, en oroväckande trend som jag hoppas ska brytas i slutet av sommaren.

En kuriös händelse inträffade: P kom förbi på cykelvisit häromdan och meddelade att hon inte längre ”tror på vin”. Förutom champagne, förstås. Av bubbel fanns här dessvärre bara en skvätt prosecco från Valdobbiadene, vilket alltså inte innefattas i denna nya, stränga religion. P tror däremot fortfarande på öl och hade med sig några flaskor Heineken – en märklig övertygelse, men var & en blir som bekant salig på sin fason. En trevlig kväll i ekumenisk anda blev det, trots skiljaktigheterna i trosinriktningar.

Inom kort hoppas jag kunna återkomma med en liten betraktelse över sommarens röda viner så långt, om inte min lättja blir än mer påtaglig.