Jag håller med Esping om att 99-kronorsviner är ett trevligt område att fördjupa sig i. På röda sidan kan jag tillägga Allesverloren Shiraz (senast inmundigad under schlagerslaget) som jag tycker är en pålitlig produkt i alla väder - även om jag nog fortfarande föredrar Tinta Barroccan för några kronor mer, möjligen av nostalgiska skäl. En annan höjdare (som jag återkommer till i ett post-påsk-inlägg) är Masi Campofiorin. Ytterligare ett Masi-vin, Passo Doble malbec från Argentina, har jag druckit med behållning för någon sommar sedan (passar för grillkvällen). Brolio och Langhe Nebbiolo borde jag verkligen lägga upp ett litet lager av. De där 99-kronorsrödtjuten är sådana som man gärna vill ha några på lut av, att langa fram vid lite halvfestliga tillfällen. På den vita sidan har jag bara kommit i kontakt med Ca' Rugate, tack vare Espings rekommendation. Här finns en del som verkar värt att kolla upp och återkomma till framövder.
Eftersom jag alltid strävar efter att hålla koll på de lägre prisklasserna vill jag passa på att slå ett slag för 98- och 97-kronorsvinerna. De är inte så många (bara 4 vita och 6 röda). Här återfinns några favoriter: Monti Garbi ripasso, som även den dyker upp i påsk-passusen så småningom, och Tegernseerhof selection riesling, som jag nämnde här.
Trisse ! Masi-vinerna har jag tröttnat på. Absolut inte dåliga men i mitt tycke finns det för många bra viner runt hundringen för att de ska vara riktigt intressanta. När det gäller Langhe Nebbiolo så tycker jag nog att Pio Cesares Nebbiolo för några kronor mer är ett bättre alternativ. I min 99-kronorsvin uppräkning glömde jag bort ett riktigt höjdarvin Moscatel de Setubal (8011) som jag tror skulle tilltala både dig och ditt hjärtas käresta
SvaraRadera