2014 i backspegeln

Dags att försöka göra något slags sammanfattning av det gångna året, åtminstone ur ett vinperspektiv. Jag kan börja med att konstatera att aktiviteten på bloggen varit rätt låg och att den inte riktigt speglar hur det faktiskt sett ut. Vinintresset har inte falnat men av någon anledning har det sällan känts angeläget att skriva. Det finns många skäl till att det blivit så. Ett är att bloggosfären känts mindre inspirerande. De flesta bloggar jag läser fortsätter att inspirera men det har blivit allt glesare mellan inläggen. Aktiviteten har flyttat till Instagram, en företeelse som jag är rätt kluven inför. Det är för snabbt, för kort och för ytligt men också rätt kul.

Nu har ju flera andra medbloggare vaknat till,  producerat listor, sammanfattningar och summeringar, och då ska väl inte jag vara sämre. Vad det här ska bli har jag ingen aning om. Så jag lägger på Kinks-antologin, häller upp ett glas schioppettino från Ronchi di Cialla så får vi ser var vi hamnar.

Och det är väl ett ställe att börja på. Under året gick Paolo Raspuzzi bort. Jag hade förmånen att träffa honom vid ett par tillfällen, prova hans viner och få ta del av hans klokskap. Utan Paolo Raspuzzis mod, beslutsamhet och uthållighet hade vi inte kunnat dricka schioppettino idag.

Det blev ingen resa till Friulien under 2014. Förhoppningsvis blir det bättring under 2015. Nu blev det ju en hel del Friulien ändå. I Köpenhamn var det Friulien-provning  den 13/11 och dagen efter gästade Marco Sara Ängelholm. Den största Friulien-upplevelsen kom dock redan i februari. Då besökte Josko Gravner Terroiristen i Köpenhamn. Jag fick möjlighet att prata med den legendariske vinhantverkaren under ett par timmar och det var en stor upplevelse. Lågmäld och ödmjuk i sin framtoning men med mycket bestämda åsikter.  Under kvällen fick vi prova första årgången av Gravners mytomspunna pignolo vilket inte bara blev årets största vinupplevelse. Fantastiskt också att få dricka hans Breg och ribolla gialla i tre årgångar. Om jag har någon vinrelaterad föresats för 2015 så är det att besöka Oslavia igen.

                                                                   Philippe Blanck
En annan obloggad vinupplevelse var provningen med Philippe Blanck som presenterade en handfull av Paul Blancks viner, gav en lärorik lektion om terroir och i förbifarten serverade en hel del livsvisdom. En otroligt intressant provning som visar att vin är så väldigt mycket mer än bara vin. Minns särskilt när han fick en fråga om malolaktisk jäsning och svarade "Well you know it's like teenagers and pot. Sometimes they smoke it, sometimes they don't. You can't really control it"

Nadia Verrua

                                                                     Philippe Gimel

                                                                     Eugenio Rosi
Om bloggandet gått på sparlåga så har aktiviteten på provningsfronten varit större med Bjärhus gårdsbutik och Hedentorps plantskola som fasta punkter. Eugenio Rosi, Philippe Gimel/St Jean du Barroux, Eric Lichtlé, Nadia Verrua, Dirk Vermeersch och Marco Sara har varit på plats. Att prova med producenten som provningsledare ger ju onekligen en extra dimension. Mötena har också stärkt mig i min uppfattning att bra människor gör bra vin. Förhoppningsvis ska vi få till några kul producentbesök även under 2015 och gärna då tillsammans med lokala mathantverkare. Att lyssna till diskussion mellan en skånsk charkuterist, en lammuppfödare och Philippe Gimel var en lärorik upplevelse för mig. Likheterna mellan deras olika verkligheter var nog större än skillnaderna.

Oj då, det här har ju handlat mer om människor och möten än om vin. Fast å andra sidan är det kanske inte så konstigt. Det är väl egentligen det som verkligen intresserar mig. Vad det är som driver folk, tankar, idéer och värderingar.

Viner då ? Jodå jag har druckit en massa bra grejer i år. De flesta tillsammans med andra vinbloggare. Sammankomsterna med Lessrof, Italienska Viner, Vinosapien och Finare Vinare har såklart tillhört årets höjdpunkter. Ska jag ändå begränsa mig till en enda flaska som jag verkligen kommer att minnas från 2014 så är det ett franskt tips från Italienska Viner. Ikväll går sista flaskan av 8. Ett bra slut och en god början.