2007 Chat-En-Oeuf

Att dricka det här vinet är lite som att prata på en telefoledning med halvkass mottagining.- Var sa du att du befann dig ? -Chat-krschsch-en-krschsch-Oeuf-krschsch. -Uräskta men jag uppfattade inte riktigt, kan du upprepa ? -Chat-krschsch-en-krschsch-Oeuf-krschsch. Också vidare. Med lite god vilja och tålamod så går det att få ett hum om att det handlar om södra Rhone men den exakta positionen förblir en gåta.

Det undgår väl ingen vinintresserad vad det är producenetn av 2007 Chat-en-Oeuf har i åtanke med sitt namnval och jag tror heller inte att någon låter sig luras. Även om namnet är likljudande så fattas det ju det en del för att det ska bli komplett.

Nåväl. Färgen är mörkröd med visa blå reflexer. Doften är mörkt bärfruktig och förnekar inte för en sekund sitt sydrhonska ursprung. Björnbär, blåbär och lite lakrits som tumlar runt med spår av fatlagring. Jag tycker mig också hitta en del animaliska toner. Enkel, javisst men på intet sätt oangenäm.

Vid de första klunkarna förstår jag direkt varför dethär vinet kostar 70 spänn. Efter den inledande bärfrukten tvärdör smaken. Det tar liksom bara slut. Med lite tid i glaset händer det faktiskt en del. Jag upplever vinet som ganska fylligt, hittar en del trevlig kryddighet. Inte dumt alls faktiskt. Pigg syrah frukt som blandas med grenachens mulliga hull. Charmigt, lättdrucket och rätt gott.

Frågan som infinner sig hos mig är om jag behöver ett vin som detta. Jag dricker vin några gånger per vecka. Lägger jag till en tjuga får jag ett riktigt bra CdR, en extra femtiolapp ger rätt många möjligheter till en betydligt större upplevelse. Chat-en-Oeuf är och förblir en pastisch, visserligen en rätt trevlig sådan men ändå en pastisch.