lördag 8 december 2007

Idol-final

Medan Esping trakterar vattenhålen och lyxkrogarna i Sundets Pärla måste ju någon hålla den finkulturella fanan högt här på bloggen. Alltså hade vi bjudit hem oss till vänner i grannskapet för att övervara kvällens stora begivenhet, Idol-finalen i Globen. Vännerna är mycket angenäma att umgås med och har dessutom en imponerande maskinpark: en sådan där avlång TV-apparat och ett soundsystem som gjorde att det kändes som om vi nästan var på plats i arenan. Vi hade emellertid sinnesnärvaro nog att ta med käk och vin - helt socialt desorienterade har vi ännu inte hunnit bli.

Min älskade hustru gjorde börek med fetaost- och myntafyllning (de har väldigt praktiska, triangelformade filodejplattor hos Özen Allfrukt vid GA-torget på Söder i Hbg), samt köttbullar med koriander - färsk och malen - och cashewnötter. Under tiden hackade jag ihop en tabouleh. Bladpersilja, mynta, rödlök, lite bulgur, citronsaft, olja, salt och tomat. Persilja, lök, tomat och mynta finhackas och rörs samman ordentligt med det övriga, så det blir en saftig massa. Man kan förstås ha i en färsk chilifrukt eller två, men det fanns inte hemma. Det ska vara mycket persilja och citronsaft. Sedan får det gärna stå och dra nån timme så smakerna också blandas med varandra. En tzatziki rörde vi också ihop innan det var dags att ge oss av. På vägen stannade vi till vid Palmyra på Kristianstadsgatan och handlade bröd och nötter.
Det vita alternativet till maten var från Alsace, Pinot blanc réserve 2006 av producenten Bestheim (nr 2899). Jag prövade inte det, men fick beskedet att det funkade bra till maten. Det röda hade jag velat länge med i butiken innan jag valde ett katalanskt från Montsant, Lasendal Garnatxa 2005 (nr 98451), och ett chilenskt från Maipo, Indomita Reserva 2005 (nr 6723). Jag ångrar att jag inte följde min första ingivelse och tog något av de libanesiska röda i samma prisnivå som faktiskt fanns på Södergatan i Hbg.
Garnacha-vinet - som rekommenderades starkt av Aftonbladets vinskribenter nyligen - var egentligen inte alls dåligt. Men jag hade bråttom att få det i glaset och lät det inte hämta andan när korken dragits ur, så vi kom på kant med varandra från början. Stickig doft och omotiverat bränt och strävt mot gommen, ofärdigt tyckte jag. Efter hand blommade det ut lite i näsan och munnen, men min skepsis fanns kvar. Till en kalvkotlett med ugnsbakade rotfrukter skulle jag kunna tänka mig att ge det en ny chans, särskilt om det hamnar på utförsäljningslistan.
Det chilenska vinet, som korkades upp i höjd med att tallrikarna dukades ut och omröstningsresultatet kungjordes, var alldeles fel för tillfället. För mycket av allt, storslägga när det hade behövts något mer nedtonat och finlemmat. Jag kan inte ens skylla på att det var stolpskottet Peter Jidhe, programledaren, som förstörde upplevelsen. Jag har druckit det här vinet tidigare - till en buffé med grönsaks- och kötträtter - och då gillade jag dess svulstiga, fruktiga anslag ganska bra vill jag minnas. Det funkar förstås inte utan mat till och då helst en grillad köttbit. Hur som helst kommer det nog att dröja innan jag ger mig på det igen.
Efter att Marie Picasso tagit hem segern surfade vi lite på YuoTube och hittade bland annat Jeff Buckleys version av Cohens Hallelujah, en låt som ju Amanda rev ned ohejdade ovationer för härom veckan. Sedan tittade vi till Fredrik Strages 100 största rockögonblick på YouTube. Här finns sedan tidigare Ramones som spelar The KKK took my baby away på Måndagsbörsen 1981. Nyligen tillkommen är #76, Lee Hazlewood sjunger Let's take a walk down Valhallavägen tillsammans med en barnkör. Vid det laget hade vi gått över till Cointreau - för damerna - och Southern Comfort för herrarna. Sammantaget borgade allt detta för en ganska vegetativ lördagsmorgon då inte ett skapandes grand blev uträttat.

2 kommentarer: