När vi var i Budapest i september kom vi aldrig till Gundel Étterem, den berömda restaurangen i Stadsparken. Stället har en lång och brokig historia, som på hemsidan presenteras i väl valda delar. Mellan 1939 och 1949 verkar det inte ha hänt något, inte heller mellan förstatligandet 1949 och 1991 när några påpassliga entreprenörer tog över stället och gjorde det marknadsmässigt igen. Här får inget nämnas som kan störa bilden av rofylld livsnjutning. Gå därför raskt vidare till Johan Tells reportage i Vagabond. Här kan man bland annat läsa om när de nazistiska ockupanterna gjorde om restaurangen till stall, brände upp Károly Gundels ovärderliga samling kokböcker och länsade vinkällaren.
Nu är det andra tider, igen. Gundel blomstrar och har lanserat en linje viner från vingårdar i Eger, den ungerska vinproduktionens medelpunkt. När vi stod i begrepp att lämna Budapest, efter ett sista termalbad och i väntan på taxi till flygplatsen, hittade vi en affär med en bra vinavdelning. Ungefär 100 meter från lägenheten vi hyrde. Nå, bättre sent än aldrig. Vi ryckte åt oss några buteljer tokajer och en Gundel-flarra. Om vi inte hann äta pannkakor och gulasch där så kunde vi ju i alla fall prova ett av deras vin. Det här - ett cabernet sauvignon från 2004 - var rakt på sak och helt OK, med en kryddig bitterhet och en efter hand allt trevligare, saftig fruktighet. Först passade det bra till tortillas med alla taco-tillbehören, sedan till packning och andra reseförberedelser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar