2013 Jonathan Didier Pabiot Pouilly Fumé & 2011 Ronc Soreli Sauvignon Vigna dei Peschi

Jag gillar sauvignon blanc. Tror att det utvecklades en tidig sympati då det var en av de första druvor jag lärde mig att känna igen. Förmodligen har det också att göra med sauvignon blancs lite lägre status, den spelar inte riktigt i samma liga som riesling och chardonnay. Det är väl heller inte så många sauvignon blanc-viner som har renderar några högre hipster-poäng. Man slipper med andra ord en massa brus när man dricker sauvignon blanc och får liksom ha sin vinupplevelse i fred. Passar mig fint.

Jag var på väg att skriva om Pabiots 2013 Pouillyy Fumé häromveckan men fick besked från impotören Bristly att den sålt slut direkt. Igår kom beskedet att vinet blir tillgängligt igen nästa vecka. Således läge att öppna sista flaskan för en ny provsmakning och plötsligt blev det meningsfullt att skriva några rader om vinet. På något sätt så säger redan etiketten allt som behöver sägas. Rent, klassiskt, stilfullt och avskalat. Allt som behövs finns där, allt onödigt bortplockat. Doften känns initialt nästan chockerande sparsmakad, motsatsen till nidbilden av aggressiv sauvignon blanc. Här finns framförallt citrus och mineraler. Smaken är elegant och i perfekt balans. Känns nästan viktlöst samtidigt som vinet har pondus. Fina syror, mineraltoner och lång ren eftersmak. Jag gillar verkligen det här och kommer definitivt att fylla på när nästa sändning blir tillgänglig. Ett par flaskor för konsumtion i sommar och ett par att spara

Som en jämförelse öppnar jag 2011 Ronc Soreli Sauvignon Vigna dei Peschi från Colli Orientale. Här har vi att göra med ett helt annat uttryck.  Vinet har lagrats nio månader sur lie på betong och ståltank.Vinet är guldgult i färgen. Doften är aromatisk men inte aggressiv. Här finns honung och topisk frukt som möter grön paprika, tomatblad och örtkryddor. Mycket tydliga, områdestypiska mineraltoner. Smaken är fyllig, kraftfull och speglar doften väl. Lagringen har gett vinet en viss rondör och slipat kanterna. Fortfarande bra syra och nästan salt avslutning. En verkligen klassisk friulansk sauvignon

Två väldigt olika sauvignon blanc-viner. Båda tilltalande och det är skönt att inte behöva välja... För stunden känns det dock som att SB från Loire definitivt är något jag ska gå vidare med. Har någon lite bra tips lyssnar jag gärna.

Upptäckte just att vinet finns i beställningssortimentet men bara för leverans inom Västra Götaland via importören Samott.

2013 Domaine Vinci Roc

Vilken häftig vinkick. Här har vi en flaska från en för mig tidigare helt okänd producent, öppnad lite på måfå en kväll mitt i veckan. Till en början kändes det som ännu ett trevligt vin de soif. Charmigt trevligt och lättklunkat. Rätt snart visade det sig att vinet hade betydligt mer att erbjuda än rak, enkel charm.

2013 Domaine Vinci Roc är gjort på 40% carignan och 60% grenache från gamla, lågavkastande stockar som lagrats tio månader på ståltank. Osvavlat, ofiltrerat och med 12.5% alkohol. Doften är rejäl och rustik med saftig frukt och ett vilt, lite animaliskt stråk, sådär som vilket sönderkramat naturvin som helst men här finns mer. Mineraler, kryddor och piptobak. Smakmässigt funkar vinet på precis samma sätt. Här finns en charmig lättillgänglighet med bra frukt och fin syra men också ett intresseväckande djup. Framförallt i avslutningen med distinkta men inte det minsta jobbiga tanniner och lång, läcker eftersmak. Ett vin som har något för både hjärta och hjärna.

Jag misstänker att vinet ingick i någon leverans från Vinlådan och visar väl på konceptets styrka och svaghet. De ger en fin möjlighet att prova sådant man annars inte skulle ha sprungit på men de ger ingen möjlighet till påfyllning eller prova på annat från producenten. Jag vill definitivt ha påfyllning och hemskt gärna prova resten av Domaine Vincis sortiment.