I Fredensborg fanns ett tiotal importörer närvarande tillsammans med en handfull danska vinodlare och en lokal spritproducent. Festivalen är en riktigt trevlig tillställning. Nästan lite väl trevlig och svårt att vara kritisk. Att röra sig runt bland den välmående medelklassen i mogen medelålder känns lite som att delta i ett avsnitt av Morden i Midsomer.
En del riktigt vassa saker fanns till avsmakning, många habila vardagsviner och en hel del som bara fick passera. Det första som jag konstaterade var att danska viner är betydligt bättre än svenska. De röda jag provade var kanske inte mycket att skriva hem om men faktiskt drickbara. Något sådant har jag inte stött på på vår sida. Framförallt var det vinerna från Garbolund som stack ut. Mig veterligen den första naturvinsproducenten i skandinavien. Man tillsätter en liten mängd svavel vid buteljeringen men kör med naturjäst, neutrala lagringskärl, filtrerar inte odlar ekologiskt. Vinerna , en röd och en rosé var lätta, friska, fruktiga och lättdruckna. Dessutom ytterst rimligt prissatta, mellan 100 och 140 DKK.
Annisse Vingård hämtar en del av sina druvor från Garbolund men lagrar på barrique. Måste tillstå att det faktiskt tillförde en extra dimension av struktur och komplexitet. Intressant att prova danska viner med några års extra lagring. Inte oävet alls.
Men nu var det ju inte för de danska vinerna jag tog mig till Fredensborg. En av de importörer jag bestämt mig för att kolla in lite närmre var Meinertz Vine. Här kunde man bland annat prova viner från André Perret. Dennes 2011 Condrieu Chery var nog festivalens vin för mig. Ett guldgult vin med fantastisk doft av tropisk frukt, persikor och honung. Stor, elegant och rik smak med djup. Fantastiskt vin som jag verkligen skulle vilja tillbringa en kväll med. I den andra änden av prisskalan fanns samme producents enkla instegssyrah, 2012 Syrah VdP des Collines Rhodaniennes som bjöd på frisk, ren och helt oförställd syrahfrukt. 2007 Chateau Brun-Despagne Heritage är en sympatisk högra stranden-bordeaux, enkel och anspråkslös men ett fynd för strax undre en dansk hundring. Jag skulle gärna utforska Meinertz sortiment med flera vettigt prissatta Piemonteviner, bordeauxer och tyska rieslingar.
En anna väldigt intressant importör är Maison Maitre. Här känns det lite som om tiden stått still. Man importerar främst viner från sydvästra Frankrike och merparten av är från Cahors. Jag provar 2002 Clos de Gamot, 2001 Chateau du Frandat cuvée du Majorat och Cuvée Privilege och slås av hur markant de skiljer sig från i stort sett allt annat jag provar under dagen. Sparsamt med frukt och generöst med tanniner. Strängt, stramt och ingen inställsamhet alls men massor av personlighet och integritet. Obegripligt att det går att sälja dessa drygt tio år gamla viner för runt 90 DKK. Här provade jag också NV Domaine des Terrisses Le Authentique Methode Gaillacoise, en udda mousserande skapelse. Helt torrt men med dämpade syror.
Naturligtvis besökte jag Emilie Vin och provade en imponerande 2012 Domaine Leon Boesch Gewurztraminer Renaissance. Intensivt kryddig, parfymerad och blommig men förhållandevis torr och med bra syra. Erbalunas 2008 Barolo och 2011 Barbera La Rosina är två klasseviner som alltid imponerar. Jag har sagt det förut och det tål att sägas igen, Emilie Vins sortiment har både bredd och djup. Här finns massor att upptäcka.
Jag kunde inte avhålla mig från att med jämna mellanrum smyga bort till Barbera vinimport och få små slattar av 2012 Crivelli Ruché di Castagniole Monferrato, ett oerhört personligt och charmerande vin. Gillade även 2010 Poderi Roset Verduno Pelaverga och en väldigt uppfriskande, och möjligen ohelig, mousserande blandning av arneis och nebbiolo från Antica Cacscina dei Conti di Roero.
Sammanfattningsvis en rasande trevlig eftermiddag som gav mig en mängd föga behövliga trådar att följa upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar